Hur tänker katoliker?

[Gert]

"Förstå hur katoliker tänker", skrev Per Beskow i Svenska Dagbladet den 7 maj. Men det finns drygt en miljard katoliker. Tänker alla som Beskow? Irène Nordgren funderar över detta i en replik som publicerades i SvD den 14 maj. Fortsätt gärna debatten här på Katolsk Visions forum. Men först en länk till Per Beskows artikel:

http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_15371638.asp

Och så här skriver Irène Nordgren:

Katoliker tänker inte likadant
Som svensk reformsträvande katolik reagerar jag på onyanser i Per Beskows
replik "Förstå hur katoliker tänker" på Brännpunkt 7/5 riktad till Ulf Ekman
22/4 och Per-Inge Planevik 24/4. Beskow är mån om att korrigera bådas
"perspektivfel" genom att vidga det katolska perspektivet från svensk till
internationell horisont. "Internationellt sett är katolska kyrkan
kristenhetens mittfåra." Ja, men varför inte då också ge en mer nyanserad
bild genom att nämna att inom denna "mittfåra" finns många inomkyrkliga
reformsträvande organisationer typ Wir sind Kirche, som illustrerar att det
tänks olika i "heta moralfrågor".
Till exempel delas inte Vatikanens syn på preventivmedel av majoriteten
katoliker i västvärlden. Den officiella hållningen har sin huvudsakliga
lyssnarskara i tredje världen. Vatikanens rent ut sagt oförnuftiga
preventivmedelsförbud, där "den katolska etiken² varken härleds ur det
"mänskliga förnuftet eller bibeln" blir därför "gefundenes Fressen" för
sekulära grupper som med rätta tar varje tillfälle i akt att påpeka dess
ödesdigra konsekvenser i aids- och abortfrågor.
Det går inte längre att tala om "katolsk värdegemenskap" rent generellt som
Beskow gör vare sig det gäller "heta moralfrågor" eller Jesusdebatten.
"Katolsk bibelsyn är något annat än bokstavstro" skriver han. Jesusdebatten
initierades just ur katolsk och frikyrklig bokstavstro och spädde därmed på
den uppfattning som Beskow nu argumenterar mot.
Irène Nordgren
Täby

[Gert]

Vänner,

Per Beskow brukar vara extremt noga med fakta. Därför förvånar det när han skönmålar: Så här skriver han i SvD:

"Ur svensk synpunkt kan katolsk etik tyckas ”värdekonservativ”. Riktigare är att den bygger på ett antal grundläggande förnuftsprinciper, bland annat om det mänskliga livets okränkbarhet.
Därför vänder sig kyrkan med kraft mot dödsstraff och omänsklig behandling, men också mot sådant som exempelvis aborter och eutanasi. Ingenting tyder på att kyrkan kommer att tänka annorlunda om dessa frågor i framtiden."

Att beskriva katolska kyrkans moraluppfattning som byggd på orubbliga förnuftsprinciper och därför oföränderlig är populärt bland värdekonservativa katoliker.
Men katolska kyrkans nej till dödsstraff är faktiskt bara några få år gammalt.
I den första upplagan av nu gällande världskatekes uteslöts inte dödsstraff. Detta väckte så kraftiga protester att Johannes Paulus II ändrade texten till ett i det närmaste kategoriskt avståndstagande.
Så visst ändrar kyrkan uppfattning även i centrala moralfrågor byggda på "grundläggande förnuftsprinciper".

Gert Gelotte

[Gert]

Irène Nordgren skriver:

Apropå dödsstraff och katolska kyrkan var jag i helgen på Johannesgården och lyssnade till Werner Jeanronds helt lysande seminarium "Behöver vi en ny kärleksteologi?" Fick lära mig hur synen på dödsstraff hör ihop med synen på kroppen. Werner berättade om protokoll från Jeanne d'Arcs bålbränning. Dödsdomen sågs som en kärlekshandling. "Hennes triumf över kroppen" Dödsstraff sågs som själens befrielse från kroppen. Därför anser Werner det bla så viktigt att hjälpa till att upprätta kroppens betydelse inom katolsk teologi. Hans bok om kärleksteologi är på gång. Inom 1 år ?
Per Beskow får det att låta som om kyrkans syn på livets okränkbarhet är lika gammal som kyrkan själv, trots att han vet vad inkvisitionen ställde till med. "Den rätta trons okränkbarhet" är vad det handlat om och fortfarande handlar om i stora delar av den katolska kyrkan. Idag avrättar inte katolska kyrkan människor kroppsligen längre men "psykisk avrättning" finns kvar.
Inte heller nämner Per Beskow något om Index och Imprimatursystem när det gäller vetenskaplig utveckling. "Det finns ingen rädsla inför vetenskapens upptäckter" skriver PB. Jo jag tackar. Undrar vad Galilei skulle tycka om detta uttalande. Och Giordano Bruno mfl. Även teologi är en vetenskap där bla föregångsmän i vår egen tid som Teilhard de Chardin och Jacques Dupuis mfl just skapat stor rädsla och därför tystats ned.
Jag skulle ha velat skriva så mycket mer i mitt inlägg men är man inte "värdekonseravtiv katolik" så har man inte att göra på Brännpunkt. Därför förvisades mitt inlägg till Synpunkt där utrymmet är starkt begränsat för alla.
Irène Nordgren

[Gäst]