"Varför igen och varför just nu?"

[Gert]

Vänner,

I ett öppet beklagar Magdeburgs katolske biskop Gerhard Feige Roms senaste ekumeniska klavertramp. Feige skriver bl a:
"Jag kan förstå om det senaste uttalandet från Rom gör ont. Tyvärr strös därmed åter salt i öppna sår. Varför igen och varför just nu förstår inte heller jag." (Min översättning)

Hela brevet nås via denna länk:
http://www.bistum-magdeburg.de/Detailed/2257.html

Gert Gelotte

[Gert]

Vänner,

I debatten som följt på Roms uttalande att de protestantiska kyrkorna inte är kyrkor i katolsk mening har sagts att detta inte är något nytt.
Det är sant och det är också problemet med uttalandet. Vad fanns det för anledning att bekräfta gamla motsättningar?

En bra ekumenisk princip är att inte sysselsätta sig med andras eventuella fel och brister utan ivrigt ägna sig åt egna tillkortakommanden. Här har katolska kykan mycket att göra. Två exempel:

1. En enhet på villkor att kvinnor diskrimineras är omöjlig. Ett minimikrav på Rom är att kyrkans ledning åtminstone slutar upp med att försöka förbjuda en absolut nödvändig inomkatolsk debatt om kvinnan och ämbetet.

2. En enhet på villkor att övriga kristna erkänner påvens absoluta och enväldiga makt över varje stift och varje kristen är också omöjlig. En inomkatolsk omprövning av hur "Petrusämbetet" är utformat och utövas är absolut nödvändig. Johannes Paulus II tog vissa initiativ i den riktningen genom att fråga andra kristna hur de ser på påvens ämbete. Men mer än så har inte skett och det är alldeles otillräckligt.

Och så länge det inte finns några positiva framsteg inom ekumeniken att tillkännage gör Rom bäst i att tiga.

Gamla skyttegravar fylls igen av tiden och vinden så länge ingen gräver i dem. Att låta förflutenhetens motsättningar falla i glömska är också en form av ekumenik - för den som inte har mod till mer.

Gert Gelotte