Herden

[Elisabet]

Jag minns ett inlägg som Agneta gjorde någonstans här på forumet, men jag kan inte hitta var. Det handlade om herden och fåren, en intressant bild. Jag kommer ihåg att jag tänkte:

Så olika vi människor föreställer oss bilden av herden och fåren.
Jag ser framför mig en herde med stav i handen som går ett stycke bakom fåren, fåren som har en ganska stor frihet att söka sin föda. Herden finns där för att hålla samman, för att tjäna sina får, för att se till så att ingen skadat sig eller kommer på efterkälken. Herden är den som är omtänksam och hjälper, som söker upp den som kommit långt från flocken. - En enkel bild.

Det skulle vara kul att höra lite om vad ni andra har för bild av herden med sina får..

Elisabet

[Gert]

Elisabet,

Det lär vara skillnad på hur herdar i nordeuropa och herdar i Mellanöstern arbetar.

Vi är vana att se herden som med hundar driver hjorden framför sig. Men i Mellanöstern går herden först. Fåren känner igen honom och följer honom.

Detta fick jag lära mig för länge sedan i en diskussion om hur liknelsen om den gode herden skall förstås respektive kan missförstås.

Gert Gelotte

[Elisabet]

Gert,

Intressant. Båda bilderna kan vara fina. Men vad händer om herden som går först inte märker om något av fåren har sackat efter, har blivit anfallet eller mår dåligt på något vis? Följer fåren blint sin herde, sin ledare?
I min bild av den gode herden har fåren ganska stor frihet (ingen drivande herde med hundar, så den är nog inte ens nordeuropeisk - kanske sydeuropeisk?). Herden är samlande och vakande. Ger trygghet åt sin hjord.

Med den bilden i mitt inre har jag haft lätt att tro att en del av kyrkans herdar har missförstått sin roll.

Elisabet

[Gert]

Elisabet

Jag tror vi skall låta bilder vara bilder.

Gert

[Elisab]

Gert,

OK, men jag gillar bilder som liknelser.

Elisabet

[Gert]

Elisabet,

Det gör jag också.

Gert