Författare Meddelande
Bloggare
InläggPostat: ons nov 14, 2007 12:59 pm    Rubrik:

Ledsen - men jag tror inte förälskelse alltid är av Gud...

Saken är ju inte skild från den giftes belägenhet. Om man som gift blir förälskad i en annan - ska man då fortsätta förbindelsen och ändå leva med sin äkta part i åtta år utan att säga ett ord? Är dennas förälskelse av Gud? Och löftet då? Var inte det av Gud?

Vad är det du och Eric försvarar här egentligen? Inte bara otro utan också olydnad. OK - visst finns det helig olydnad. Men då är det sanningen som är orsaken - inte lögnen.

Naturligtvis kan en präst bli förälskad. Då ska han gå till sin själasörjare först och sedan till sin biskop och be om råd. Denne hjälte gör istället en stor sak av det hela och vill grunda en rörelse. Han angriper sin biskop, till vilken han en gång förklarat lydnad, och Kristi kyrka, som han en gång givit sitt liv till.

Förstår ni verkligen vad det är ni försvarar? Om det bara vore denne stackars präst, så. Ty han är värd all förbön och hjälp. Men jag ser ju att det är något annat.

Upproret!
Agneta
InläggPostat: ons nov 14, 2007 12:21 pm    Rubrik:

Vi kan aldrig se in i andra människors hjärtan. Och vi ska aldrig uttala oss om huruvida det är sann eller icke sann kärlek och denna kärlek har inget att göra med om personen har varit gift med tio eller en innan Kärlek slår till. Kärleken är en nådegåva.

Inte heller kan vi annat än att hedra samma kärlek som finns i den ordensyster/broder som av kärlek till Gud ger sig till ett liv i celibat.

Det att denne unge präst gör som han gör tyder på att han kanske KAN älska. Och ta emot och säga JA till en kärlek hur den än ser ut.
Tänk på att Herren uppenbarade sig...VALDE att uppenbara sig för Maria från Magdala. Han kunde för att lugna de män (som kanske då redan övergivit sina hustrur) ha väntat in c.a 3 minuter och visat sig för Maria, Petrus och Johannes samtidigt. Han lät lärjungarna springa ner till byn. Det hade varit mycket enklare för Petrus om Herren valt en man eller en socialt säkrad kvinna. Men varför ska Herren lugna ett fåtal män för att de önskar att det ska se socialt bra ut?

Om du vore en ordensbroder och offrar ditt liv som du säger. Nu vet jag inte om du är det...men ponera.

Ok.
Så bra då.

Det finns andra som också gör utan att vara inom kloster. Vi går i Jesu efterföljd så fort vi allvarligt sagt ja till dopet.

Om en präst hade blivit kär och stått upp för sin kärlek och den älskade kvinnan varit hora och fattig och svart och analfabet. Hurra!
Den mannen vet att förstå Kärlekens väsen.

Agneta Sofiadotter ps: vad har du för belägg på att han ljugit? Vem säger det? Och varför? Vilken relevans-egentligen i det stora komplicerade mänskligt/Kyrkopolitiska sammanhanget?
Bloggare
InläggPostat: ons nov 14, 2007 12:04 pm    Rubrik:

Jag kan inte gå in och bedöma hans person. Men det handlar ju inte om han är älskvärd och omtyckt eller ej. Han har ju ljugit, i åtta år hade han enligt egen uppgift en relation med kvinnan. Hon är dessutom gift med har separerat. Om han då har en kärleksrelation och det kommer ett barn med en annan man så...ännu värre. Han har ljugit för sin biskop och för församlingen. Och brutit sina löften.

Vi är alla syndare, och det finns alldelse för många bigotta som förfasar sig över detta. Men att lyfta fram detta som något sorts ideal, som skulle vara orsak att lägga ner de tre heliga löftena; kyskhet, fattigdom, lydnad?

Hans brev visar stor förvirring och brist på omdöme. Det är inte Rom som suspenderar honom, han tvingar dem ju till det.
Eric
InläggPostat: ons nov 14, 2007 11:39 am    Rubrik:

Bloggare,

För vem är prästerna till för undrar jag ibland? För att fylla egna behov, en snäv liten grupp eller majoriteten av sina medmänniskor? Vem sårar vem? Är det inte Roms hållning som sårar många människor?

Don Sante Sguotti insinuerade i augusti att han var far till sin flickväns barn. Detta för att provocera till diskussion. Han har senare klargjort att det inte är fallet utan far till barnet är flickvännes fd make. Hans avsikt var att ha ett kärleksförhållande utan sexuell relation eftersom kyrkans lag aldrig har förbjudit präster att älska någon.

Du talar om att såra andra. Av församlingens 200 medlemar stödjer alla sin präst utan 17 personer. De sörjer en präst som var mänsklig och ödmjuk. Gud sände sin son för att vi människor skulle lära oss vad kärlek är. Många församlingsmedlemar har tröjer med texten: "Don Sante är vår präst" . När den nya prästen hade sin första mässa deltog endast fyra äldre kvinnor, övriga strejkade i protest. Att en präst som uppenbarligen ger sina församlingsmedlemar så mycket inte får vara kvar är totalt kärlekslöst och mycket oklokt av kyrkan. Denna präst hade ju uppenbarligen förmågan att sprida det kristna budskapet. Don Sante har själv bla sagt :

"Sguotti told reporters yesterday that falling in love with a woman is actually a boon to his priesthood."

“A person can’t be a good priest or nun or anything else in life unless he has experienced love at least once,” he said.

“Life in the seminary, where all contact with women is forbidden and you are banned from going to bars, swimming pools and movies, is wrong because it warps your personality,” Sguotti said. He also argued that the Church's celibacy requirement meant that only the most closed and narrow-minded priests, the least humane ones, get ahead.

Han om någon bör ju känna till det senare! Att kyrkan hindrar en person, som man själv låtit viga till präst, att utöva sin kallelse från Gud på grund av äkta kärlek är upprörande och uppvisar trots mot Kristus och evangelierna. Don Sante följer bara sin övertygelse och det skall han ha stor heder av!

Eric
Bloggare
InläggPostat: ons nov 14, 2007 10:36 am    Rubrik:

Don Sante Sguotti förkunnade redan i augusti att han har barn med sin älskarinna, och därför avstod fira eukaristin. Han är nu suspenderad, biskopen sade milt att "han vill ägna sin tid åt en kvinna", och kyrkan har förlorat ett själasörjare. Gudasänt?

Märkligt att hjältarna på Katolsk Vision alltid tycks vara sådana som bryter mot kyrkliga lagar, visar förakt för de andra, förolämpar och skandaliserar kyrkan och därmed sårar de troende. Vad finns det för kärlek i detta? Varför finns det aldrig ett enda GOTT ord att säga om den kyrka som man tillhör genom dop och omvändelse? Om alla de som verkligen uppoffar sina liv för den, för Kristus? Tänker ni aldrig på dem, ni som vill upphöja den individuella tillfredställelsen till kyrklig norm?

Märker ni inte tendensen att de få röster som försöker gå emot angreppen raskt avsågas som kyliga, kärlekslösa, rädda, fundamentalister, inskränkta, hatiska... Här haglar stenarna i glashuset, och det tycks inte finnas ens en reflektion kring detta.
Eric
InläggPostat: ons nov 14, 2007 10:30 am    Rubrik:

Agneta,

Tyvärr finns det inget skrivet i svensk press om denna präst. Läs gärna följande artiklar: http://ncrcafe.org/node/1286, http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/faith/article2629536.ece. Mycket har dock hänt sedan dess och Don Sante Sguotti kom nyligen ut med sin bok: "Il mio amore non è peccato". (= Min kärlek är inte synd?)".
Responsen har varit så stor att hans hemsida snart kommer på engelska. Andra präster har hört av sig och vill nu stödja honom i hans kamp för förnyelse.

Eric
Agneta
InläggPostat: ons nov 14, 2007 7:17 am    Rubrik:

Eric,

Jag blev djupt rörd av din text. Vad jag har längtat att få höra en röst här på vårt Forum som skriver ett varmt språk som liksom räcker oss som skrivit här i snart två år en hand på ett kristeligt sätt. Det är så sant det du skriver att

"Tyvärr är det alltid risk att otrygga människor med behov av snäva ramar dras till dessa miljöer och det är då detta behov av tillrättavisande och kontroll av andra uppstår. Sunda miljöer avspeglas i öppenhet och tillåtelse att tänka/känna olika. I den heliga skriften lär vi att Gud är kärleken och att människan är Guds avbild. Trots detta ter det sig vara ett stort behov att detaljstyra andra och deras handlingar. Missförstå mig inte, jag är fullt övertygad om att vi som kristna bör leva på ett föredömlig sätt som är äkta. Tyvärr ter sig en del av diskussionerna snarare handla om teori än mänskliga relationer. Något som snarare avspeglar oförmågan av kärlek till sin nästa."

Jag kan bara uttala mig om mig själv men det finns dagar under de två år jag följt debatten och kanske stått i dialog då jag har bett till Gud innan jag slått på datorn: att inte bli rädd för den kyla som ibland har uttryckts via skribenter som har velat slå hårt med teorier. Det är så viktigt det du säger, Eric!

Kan du inte skicka någon svensk text om Don Sante SQuotti?
Han verkar vara en gudasänd man.
Gert
InläggPostat: tis nov 13, 2007 11:41 pm    Rubrik:

Eric,

Spännande och uppmuntrande. Trist att jag inte kan läsa italienska.

Gert Gelotte
Eric
InläggPostat: tis nov 13, 2007 10:53 pm    Rubrik:

När jag läser inläggen här på forum, blir jag ofta påmind om att vi har många katoliker som lägger stor energi på att se till att vi alla håller oss till alla regler och påbud som finns att hitta i olika dokument. Det kan vara intressant att diskutera olika frågor men jag uppfattar att det främst ligger ett stort behov av kontroll och inte att uppmuntra oss alla i kärlekens handling. Detta bottnar förmodligen i kyrkans krav på total lydnad. Ett sätt att få full kontroll och makt över människor, något som utmärker Katolska kyrkan och olika sekter. Tyvärr är det alltid risk att otrygga människor med behov av snäva ramar dras till dessa miljöer och det är då detta behov av tillrättavisande och kontroll av andra uppstår. Sunda miljöer avspeglas i öppenhet och tillåtelse att tänka/känna olika. I den heliga skriften lär vi att Gud är kärleken och att människan är Guds avbild. Trots detta ter det sig vara ett stort behov att detaljstyra andra och deras handlingar. Missförstå mig inte, jag är fullt övertygad om att vi som kristna bör leva på ett föredömlig sätt som är äkta. Tyvärr ter sig en del av diskussionerna snarare handla om teori än mänskliga relationer. Något som snarare avspeglar oförmågan av kärlek till sin nästa.

Tyvärr upplever jag detta strikta krav på en fasad av lydnad som hämmande för en levande och utvecklande kyrka på väg in 2000-talet. Därför blev jag extra glad, när min djupt troende italienska vän sedan många år tillbaka, berättade om den unge man och präst i Italien som nu blivit rikskänd och skakat om i Rom. Don Sante Sguotti ( http://www.chiesacattolicadeipeccatori.it/) har utmanat Rom genom att förklara att han kommer att förlova sig i december men att avstå från en sexuell relation för att uppfylla reglerna som gäller. Han har nu startat en rörelse och driver många olika frågor. En av hans avsikt är att att belysa det som kyrkan låtsas inte känna till. Responsen har varit över all förväntan och många italienare hyllar honom för hans mod. Med ett fåtal undantag stöder hela hans församling honom och har gått ut i kyrkstrejk som protest mot Rom.Han är en viktig person i den förnyelse som inte låter sig tystas eller vänta på att Rom skall vakna. Be för denna man att han skall ha styrkan att fortsätta sin kamp!

Eric
Agneta
InläggPostat: tis nov 13, 2007 1:07 pm    Rubrik:

Julius,

Skönt, nu blev tonen en annan. Fast jag hann och ta en promenad med min vovve och jag skrattade en del faktiskt.

Jo visst kan jag be för damen men det var inte riktigt det som det gällde i punkt 4. Jag tar illa vid mig om det står två präster och himlar med ögonen till varandra och menande suckar över en biskop som varit i församlingen några ggr kanske för tio år sedan på besök... och som jag nu uppmanas att be för. Det var inte första ggr. Jag blir irriterad över okänsligheten bara. Fast inget ont om prästernas dock. Det verkar vara mer en vana och som än mer belyser "sluten grupp för inbördes beundran". Eller, har jag fel?

Ha det, Agneta Sofiadotter
Julius
InläggPostat: tis nov 13, 2007 12:56 pm    Rubrik:

Ja visst stämmer en del av de fyra punkterna. Den som är vältalig och kan lägga fram sin sak klarar sig bättre. Den som är en känd person kan ha nytta av det ibland. Detta gäller inte enbart inom kyrkan utan även inför vanliga civila domstolar, trots att det skall gälla att alla är lika inför lagen. Det borde inte vara så men det torde vara väldigt svårt att förhindra i verkligheten.

Vad det gäller punkt 3 har kyrkan nog lärt sig en läxa av skandalerna som uppdagades, med pedofilpräster som bara hade förflyttats när de i stället borde ha skilts från ämbetet. Förhoppningsvis hör detta nu till det förflutna men helt säker kan man inte vara inom någon organisation.

Punkt 4, nja ingenting hindrar ju dig att be för vem som du vill. Naturligtvis går det inte att be för ALLA avlidna men om du känner någon som damen du beskrev så är det väl helt naturligt att ta med henne i dina böner.
Agneta
InläggPostat: tis nov 13, 2007 12:47 pm    Rubrik:

Med tanke på vad du skriver utifrån att ha läst citatet som fa'n läser Bibeln
så är det ett tydligt bevis på hur viktigt det hade varit om någon evangelist eller annan skrivit ner vadsom hände. I annat fall kan man som jag här ovan alltid tro att det värsta inträffade.
Att kvinna och barn övergavs. Det krävs inte mkt fantasi för att tänka ut resten.
Om hon fanns och om hon led martyrdöden....aj så synd attvi inte hedrar hennes martyrdöd (helgonskap)...åtminstone genom att veta hennes namn. Om så var fallet att hon fanns. Hon var ju då i sådana fall fru till prinsen av apostlar ...som du säger.

Vad har du för belägg för att hon led martyrdöden? Fakta tack.

Agneta Sofiadotter
Bloggare
InläggPostat: tis nov 13, 2007 11:43 am    Rubrik:

Citat:
. Petrus fru kunde kanske bli tvungen att bli hora för att överleva, vad vet vi? Det finns många sätt att hora. Att överge kvinna och barn är för mig att begå både hor med Guds lag som att offentligliggöra synden. Egentligen blir jag lite smutt purken på det där uppdragandet med den syndiga fottvätterskan. Det samhälle som slänger ut kvinnor och barn för vind och vad som ... och sedan pekar finger åt kvinnan. Se synderskan! Det är väl banne mig männen som bär ansvar som skapar dessa samhällen. Jesus måtte väl ha vetat det och som vanligt vinklat det för att ge ett budskap (om annat).


Att anklaga prinsen bland apostlarna att ha begått hor - för att han följer Jesus - det går bra här, likaså Jesus för att han inte utvisar männens skuld för att synderskan syndat. Eller att läroämbetets förkunnelse är en skam. Medan varje antydan om att homosexuellt leverne kanske inte är gudi beghagligt beaktas som värsta rasistbrott av Överdomaren, som raskt börjar mästra och stryka med rödpenna.

Om man använder detta medium måste känslorna hållas i styr. Det går inte annars. Saklighet och respekt, jojo...

PS Petrus hustru följde även hon Jesus och led martyrdöden.
Agneta
InläggPostat: tis nov 13, 2007 10:53 am    Rubrik:

Ja du har rätt. Jag skäms att jag sa xxxxx men jag sa ju inte namnet.
Men det finfina är ju att detta samtal kom igång.
Så även om jag säger Ursäkta... är jag skenhelig.

Och det är fult av mig att vara...vet bara inte hur jag ska kunna dölja det.
Avskyr den andra typen av skenhelighet ...


ps: nu kommer kanske någon humorlös typ in som kan dra vinning av det jag sist sa om skenhelighet. Jag står med mitt namn ju. Jag är ingen kändis men jag står med mitt namn. Jojo. Det är skillnad på folk och folk inom syskonskaran.

Agneta Sofiadotter
Gert
InläggPostat: tis nov 13, 2007 10:47 am    Rubrik:

Agneta

enda sättet att komma åt dubbelmoralen är väl att ständigt rikta strålkastarljuset mot den.
Jag tycker inte du skall visa diskretion mot kyrkan. Däremot kan det finnas goda skäl att visa diskretion mot enskilda människor. Vi får akta oss så vi inte av goda skäl använder människor som medel.

Så dina punkter:

1. Ja så är det. Och alla som vill veta det vet det.

2. Så är det också.

3. Det tycks stämma det också.

4. Ja, tyvärr. Men vi behöver ju inte spela med.

Gert Gelotte


Powered by phpBB v2 © 2001, 2005 phpBB Group ¦
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2005 ¦
Theme: PussycatBlue ¦
RSS 0.92 RSS-Feed | Sid Karta | Skapa forum | Support | Forumkatalogen | Forumportalen.se