 Postat: ons okt 10, 2007 10:14 pm Rubrik: |
|
| En illustration till det vi avhandlar här (bara ett exempel i mängden). Elisabet
Tioårig flicka gravid – ska föda barnet 2007-08-30 18:28 : Nicaragua En tioårig flicka som blivit våldtagen rapporteras nu vara gravid i 27:e veckan. Hon är ett av flera fall av allvarliga övergrepp mot minderåriga flickor som uppdagats på sistone i Nicaragua. Flickan, som kommer från en by på landets östkust, blev våldtagen av sin kusin, skriver El Nuevo Diario. Efter att hon tidigare i veckan blev undersökt av läkare från hälsoministeriet har det konstaterats att den enda möjliga utvägen är att flickan föder barnet. Graviditeten är för långt gången för att en abort skulle vara aktuell och landets lagar förbjuder dessutom all form av abort. De senaste månaderna har det rapporterats om flera fall då flickor under fjorton år, blivit bortgifta med vuxna män med föräldrarnas tillåtelse. Familjeministeriet som misstänker att det oftast handlar om att ”täcka upp” efter våldtäkter eller att föräldrarna får ekonomisk ersättning i utbyte, har nu anmält de domare som genomfört vigslarna. Landets civillagstiftning förbjuder äktenskap med minderåriga och domarna riskerar nu sanktioner. Fallet med den tioåriga gravida flickan påminner om en liknande situation för fyra år sedan då nioåriga ”Rosita” blev en världsnyhet. Hon blev också gravid efter våldtäkt och myndigheterna och den katolska kyrkan motsatte sig i det längsta att hon skulle få genomföra en abort. Men 2003 fanns fortfarande den legala möjligheten att i extrema fall genomföra terapeutisk abort och Rosita fick till slut göra abort efter hjälp från landets kvinnorättsorganisationer. ”Rosita” har också varit omskriven på nytt: Hon är nu fjorton år fyllda och mamma till ett nitton månaders barn. Pappan till barnet är enligt kvinnorättsorganisationer samme man, Rositas styvfar, som förgrep sig på Rosita när hon var nio. Lisa Hanson http://latinamerika.nu/Nyhet/1111/tioarig-flicka-gravid-ska-foeda-barnet/?c=6Nicaragua |
|
| Postat: ons okt 10, 2007 8:34 am Rubrik: |
|
| Elisabet,
ja vad kan vi konkret göra? Kanske det du föreslår. Och var och en efter förmåga. Men lite gör vi ju här. Jag menar att det är viktigt att katoliker protesterar så det hörs när ledare i katolska kyrkan fattar omänskliga, fördomsfulla och dumma beslut. Vi förväntas ju tiga av lojalitet, men då skulle vi göra oss själva till medlöpare. Gert Gelotte |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 10:52 pm Rubrik: |
|
| Lena och Gert, Tack för era synpunkter!
Ja Lena, jag förstår kanske att du inte håller med mig om allt (det skulle jag nästan inte själv ha gjort för några år sedan). Jag tycker det skulle vara intressant att höra om jag gissat rätt om vad det är som du inte håller med om... det kanske vi kan prata om vid senare tillfälle? Jag tycker också att dina inlägg var intressanta. Utbyter gärna mer tankar. Ditt förslag om abortadoptioner förekommer redan, men jag vet inte i hur stor utsträckning. Ganska många fall har jag hört talas om här i Sverige till och med. Men återigen, det är många faktorer att ta i beräkning.Särskilda lösningar får finnas från fall till fall. Gert, ja det är viktigt - att undanröja anledningar till abort...att ha respekt... men jag bara undrar hur det konkret ska gå till. Jag tänker på politiken i Nicaragua och länder med liknande förhållande där kyrkan har stor makt. Jag undrar om det vore någon idé att utforma en skrivelse och få en del underskrifter och sända till Vatikanen med kopia till Nordiska Biskopskonferensen eller tvärtom? Eller anordna ett seminarium med paneldebatt? Eller en serie föreläsningar, att fokusera på en sak i taget. Förebyggande åtgärder etc.. Elisabet |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 9:09 pm Rubrik: |
|
| Vänner,
Jag tror vi kan göra mycket. För det första av alla krafter undanröja så många anledningar till abort som möjligt. För det andra inse att det finns situationer där abort kan vara det mindre onda alternativet. Dessa situationer kräver: a. tillgång till legala aborter. b. respekt för att varje abortsituation är unik och att den som ytterst måste bära ansvaret, oavsett lagstiftning, också måste få fatta beslutet - det vill säga den berörda kvinnan. Gert Gelotte |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 8:50 pm Rubrik: |
|
| Bilden jag målade upp var menad att ge en annan synvinkel på saken.
Elisabet, tack för att du gav en tredje synvinkel! (är inte säker på att jag håller med dig om allt, men det du säger är mycket tänkvärt) Ja. Vad kan vi göra? |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 4:01 pm Rubrik: |
|
| Bloggare, Lena,
Det går inte att tala om abort i generella termer. Jag menar att VARJE fall som kommer i fråga är UNIKT. (Ibland finns det en man som är med i beslutet, ibland "får han inte var med", ibland finns det många okända män som kan utpekas som fader... i bland övertalas en kvinna till abort, övertalas av någon som sedan förkastar henne...så gott som ingen situation är den andre lik) Om vi nu tänker oss den bild du målar upp, Lena: liknelsen med det brinnande huset. I det fallet är det mycket troligt, att en av föräldrarna skulle springa in och med fara för sitt eget liv söka rädda det yngsta barnet. Men, om det handlade om en ensamstående mamma som i sista stund räddat flera av sina små barn och står där med en liten gråtande ett-åring i famnen omgiven av sina andra chockade barn? Hon skulle kanske vilja springa in och rädda den lilla nyfödda därinne, men ANSVARET hon har för sina andra barn överväger. - Jag vet inte om du såg filmen 'Sophies val' där modern måste lämna i från sig ett av sina barn...? En moders val är inget lättvindigt. Ej heller en faders. Det finns så många svåra val människor måste ta hela tiden i livet. Jag tycker därför att kyrkans män inte ska uttala sig så kategoriskt, utan försöka få lite kunskap om vad som behövs på det här området - ja, få lite kunskap om och inblick i verkligheten. - Min åsikt är därför att abort bör legaliseras i många ömmande fall. Nu togs frågan upp här efter det att Nicaraguas parlamentsledamöter röstat nej till en motion om undantag i abortlagen för aborter för medicinska skäl. Så totalförbudet, som kom för ett år sedan, kvarstår till dess landets Högsta domstol kommer med sitt utlovade yttrande. Man säger att parlamentet inte vill komma i konflikt med katolska kyrkan, och därför följer dess råd. Tragiskt. Det verkar inte finnas någon empati, inlevelseförmåga. I det Nicaraguanska samhället med sin machokultur har kvinnor inte mycket att säga till om (mycket liten del finns i parlamentet), våld mot kvinnor och barn är vanligt. Analfabetism som nu tyvärr återigen ökar, efter en tillbakagång under 80-talets befrielse, gör sitt till för att den konservativa delen av kyrkan nu fått större makt. Utbildning, som är en stor faktor i fattigdomsbekämpningen, är viktigt att förmedla. Utbildning på alla plan. Vad kan VI konkret göra? Elisabet |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 1:18 pm Rubrik: |
|
| Ja. Det är ju en svår fråga, som sagt. Det jag menar är att jag förstår varför påven gratulerade till lagen. Men det betyder inte att jag är säker på att han har rätt.
Jag tycker Gert sade något väldigt bra förut, om praktiska konsekvenser och att livet är det viktiga, inte principen. Ett abortförbud kanske är riktigt teoretiskt sett, men som flera varit inne på innebär det ju inte ett slut på aborter. Egentligen borde väl åtgärderna som gör att abort inte blir så eftertraktat, t ex fattigdomsbekämpning och förstärkandet av kvinnors rättigheter, komma före förbudet? Jag har funderat på en sak som jag undrar om det är möjligt. Tänkte att någon av er kanske vet mer om sådant. Skulle det inte gå att införa någon sorts adoptionsaborter, alltså ett ingrepp som görs tillräckligt sent och på ett sådant sätt att barnet överlever och kan adopteras bort? Jag tänker att det kanske skulle minska besvären och farorna med graviditet och förlossning, plus att den som inte vill ha sitt barn slipper behålla det, men utan att det måste dö bara för det? |
|
| Postat: tis okt 09, 2007 12:37 pm Rubrik: |
|
| Lena
Jag vidhåller att en abortlag som inte gör undantag ens när kvinnans liv är i fara är inhuman på så sätt att den KRÄVER att FATTIGA kvinnor ger sitt liv för en annan. Kyrkan får enligt min uppfattning inte medverka till sådant. Att ge sitt liv för en annan männniska måste ske frivilligt oavsett i vilken situation kontrahenterna befinner sig. Att offra sitt liv för sitt ofödda barn kan ju en kvinna välja även om abortlagen inte är "absolut ". I situationer där liv står mot liv gör människor olika prioriteringar. Att bli martyr måste ske frivilligt. Man kan aldrig döma någon att ge sitt liv för en annan människa. Humanisterna har redan utnyttjat läget i Nicaragua i dagens SvD. "70000 kvinnor dör varje år i sviterna av illegala aborter" är deras käpphäst och stod åter att läsa idag. Irène |
|
| Postat: mån okt 08, 2007 10:18 pm Rubrik: |
|
| Förutom våldtäkter finns det något som kallas tvångstäkter. Tvångstäkt är att förmå någon som inte vill det till sexuella aktiviteter (eller passiviteter) utan att använda våld eller hot om våld. Vanliga metoder är till exempel tjat, eller att helt enkelt ta för sig trots att den andra personen säger sig inte vilja, eller på annat sätt visar tecken på att inte vilja. Ett "nej" ska alltid vara ett nej (utom möjligen om de inblandade uttryckligen(!) kommit överens om att något annat, t ex "rött", ska gälla som nej istället). Tvångstäkter är tyvärr mycket vanliga.
Men åter till poängen. Mannen har del i ansvaret för aborten i och med sin del i ansvaret för barnet, även om han inte får vara med vid själva beslutet. Även om sex förhoppningsvis är ömsesidigt frivilligt i de flesta fall, så har mannen samma ansvar att säga nej till sex om han, eller hon, inte är redo för eventuella konsekvenser av det. Så tänker jag i alla fall, och jag tycker som sagt att det är ett tydligt tecken på bristen på jämställdhet när folk skyller allt på kvinnan och kanske tycker synd om mannen. Ett annat tecken på bristen på jämställdhet: En far som överger sina barn ses väl av de flesta som ett svin, men en mor som överger sina barn ses av många mer eller mindre som ett monster. |
|
| Postat: mån okt 08, 2007 10:15 pm Rubrik: |
|||
Bloggare
Det är Ann-Maries utmärkta uttalande du citerar. Vi får se om hon svarar. Irène |
|||
| Postat: mån okt 08, 2007 10:01 pm Rubrik: |
|
| Jag har känt att jag kanske uttryckte mig lite skuldbeläggande tidigare. Förlåt för det. Det är något som gör mig arg, när kvinnor ensamma skuldbeläggs för det som också är mannens ansvar. Jag vill egentligen inte skuldbelägga någon, men jag tycker att det är orättvist att många bara anklagar kvinnorna och bortser från männens ansvar.
Om det går att säga till en kvinna som funderar på abort att om hon inte ville ha sitt barn så borde hon inte ha gått till sängs med en man (om hon nu gjorde det frivilligt), då bör det också sägas till fadern att om han inte ville att kvinnan skulle göra abort, så borde han inte ha gått till sängs med en kvinna som kanske inte skulle vilja behålla sitt barn. Men förut idag förstod jag plötsligt, tror jag, vad påven menar. Enligt katolska kyrkans syn är ju fostret en fullvärdig människa, och då kan abort inte vara acceptabelt ens i specialfall, förmodar jag. Att döda en annan människa kan ju vara tillåtet i självförsvar och liknande. Det är förståeligt att folk kanske bryr sig mer om en kvinna de känner och älskar än ett barn de inte ens träffat, men även om moderns liv är i fara i och med graviditeten, så är det ju inte själva barnet som hotar hennes liv. Om tillvaron blir avsevärt svårare för familjen i och med ett till barn, så är det ju inte barnet som personligen gör deras tillvaro svårare. Om en kvinna eller kanske till och med en flicka har blivit våldtagen så är det fullt förståeligt att känna avsky inför det hon har utsatts för, men det är ju inte barnet som har våldtagit henne. Det handlar nog inte om vems liv som är viktigast. I nödsituationer anses det ofta rimligt att barnen ska räddas först. Det beror ju inte på att barnen är mer värda, utan på att de inte har fått chansen att leva så mycket än, och förhoppningsvis kommer de att leva längre om de får överleva. Enligt katolska kyrkans syn är det samma sak med de ofödda barnen, gissar jag. Och att förre påven helgonförklarade kvinnan som gjorde sin man till änkling och sina barn moderlösa är kanske inte så konstigt, sett ur den synvinkeln. Om vi tänker oss att det istället handlade om en familj vars hus börjat brinna ... Utanför står föräldrarna och tre barn som lyckats ta sig ut ur det brinnande huset, men kvar i huset finns det yngsta barnet. Skulle då föräldrarna säga "Tyvärr, vi kan inte rädda dig, för då kanske vi dör och dina syskon får växa upp utan föräldrar"? Jag tror inte att det skulle ses som särskilt hedervärt. Jag tycker att det var bra att påven tillade att det är viktigt att tillhandahålla ökat stöd. Men det stödet borde inte bara gälla medicinska komplikationer. Om kvinnor funderar på abort för att de är för fattiga, så borde de få ekonomiskt stöd, till exempel. Det är också viktigt att förhindra att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av förmågan att föda barn, och så vidare. |
|
| Postat: mån okt 08, 2007 9:49 pm Rubrik: |
|
| Sexualitet är väl ändå något ömsesidigt. Eller är alla män våldtäktsmän? I så fall: 40 000 våldtäkter/år i Sverige - var fjärde graviditet...Vem tar beslutet om abort? Ledtråd: Mannen får inte!
Apartheid! |
|
| Postat: mån okt 08, 2007 9:28 pm Rubrik: |
|
| Bloggare,
Om män tog ansvar för sina oplanerade barn, men framför allt tog ansvar för sin sexualitet, skulle aborter vara ett mycket mindre problem. Bakom väldigt många aborter finns en man som sviker. Gert Gelotte |
|
| Postat: mån okt 08, 2007 6:13 pm Rubrik: |
|||
Iréne skrev:
OK. var finns då den bamhärtiga kärleken? Jag lyssnar spänt och förväntansfullt till ditt svar! |
|||
| Postat: mån okt 08, 2007 4:57 pm Rubrik: |
|||
Konsekvensen av ett tillstånd och en praktik är att var fjärde graviditet slutar i abort - i Sverige, med upplysning och gratis preventivmedel. En dödsom även det mot nakna, ofödda, utsatta liv. Förstår inte den upprördhet som jag ser och inte den som jag inte ser. Ta hand om barnen - döda dem inte! |
|||
