Läs meddelanden
Medlemslista
Vanliga frågor
Användargrupper
Profil
Sök
Logga in
Bli medlem
Forumindex
->
Kyrkans sociala ansvar
Svara på ämne
Användarnamn
Rubrik
Meddelande
Smilies
Fler smilies
Font Färg:
Standard
Mörkröd
Röd
Orange
Brun
Gul
Grön
Oliv
Cyan
Blå
Mörkblå
Lila
Rosa
Vit
Svart
Font Storlek:
Pytteliten
Liten
Normal
Stor
Enorm
Stäng öppna taggar
[quote="Agneta"]Mon Dieu...pourquoi? Är titeln på en av Abbe Pierres böcker. Abbe Pierre, en av de stora protagonisterna inom katolska kyrkan i Frankrike som när han avled 22 jan 2007 blev hyllad av mängder av folk för sin gärning. För att gå ut på gator och torg och försvara invandrare (sans papier), vräkta och hemlösa. I Sverige har vi en allt större grupp nyfattiga och jag tänker framförallt nu inte på de hemlösa som trots allt fått publicite utan på gruppen ensamstående invandrarmödrar som inte kan ge sina barn samma möjligheter som andra svenska medborgares barn. Man talar om att dessa barn får en kanske allt värre uppväxt än andra fattiga barn i andra länder pga ingen "naturlig" gemenskap med andra i samma situation. Här blir både barn som mödrar isolerade just pga av armod och barnet lever i skuggan av de svenska "kamraterna". Ett ekonomiskt som psykiskt handikappande tillstånd. Det finns fantastiska initiativ från lekfolket, framförallt kvinnor, men frågan är varför lyfts inte detta fram för den breda allmänheten genom att det skrivs om dessa? Varför har katolska kyrkan mest blivit en "salongernas diskussionsklubb". Jag kan stundtals bli trött på intellektualiseringen av Kristi Ord och Gärning. Högt över huvudet på folket. Långt ifrån den fattiga moderns gigantiska kamp. Vår kyrka drivs av ett manligt släkte som jag tror aldrig skulle orka mer än ett par dagar av den verklighet som är den ensamma invandrarmoderns i ex. Rosengård. Då är det bättre att tala fint om den katolska familjens förträfflighet... mer tryggt. I Sverige har vi väl aldrig haft en svensk katolsk arbetar-präst-rörelse, eller ? Någon som vet? Eller har någon erfarenheter av arbete med fattiga ensamstående mödrar?[/quote]
Alternativ
HTML är
PÅ
BBCode
är
PÅ
Smilies är
PÅ
Infoga en bild
Inaktivera HTML i det här inlägget.
Inaktivera BBCode i det här inlägget.
Inaktivera smilies i det här inlägget.
Om du har dålig syn eller på annat sätt inte kan läsa denna kod, kontakta
administratören
för hjälp.
Bekräftelsekod: *
Ange koden exakt så som du ser den. Koden är känslig för stora/små bokstäver, och noll har ett diagonalt streck genom sig.
Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Hoppa till:
Välj forum
Välkomna! / Welcome!
----------------
Välkomna! / Welcome!
Aktuellt / News
----------------
Aktuellt / News
Kvinnor i kyrkan /Women in the Church
----------------
Kvinnor i kyrkan
Ämbetsfrågan
Prästcelibatet / Celibacy of priests
----------------
Prästcelibatet
Homosexuella i kyrkan /Homosexuals in the Church
----------------
Homosexuella i kyrkan
Äktenskap / Marriage
----------------
Äktenskap/samlevnad
Preventivmedel
Etiska frågor / Ethical issues
----------------
Etiska frågor
Kyrkan och alkohol
Kommunion - till vilka? / Communion - to whom?
----------------
Kommunion - till vilka?
Delaktighet och medansvar / Participation and shared responsibility
----------------
Delaktighet och medansvar
Demokrati
Påvens roll / the role of the Pope
Andligt liv och teologi / Spiritual life and theology
----------------
Andlig växt
Om Gud
Kyrka och kultur / Church and culture
----------------
Kyrka och kultur
Kyrkans sociala ansvar / Social responsibility of the Church
----------------
Kyrkans sociala ansvar
Kyrkans miljöansvar / The Church's environmental responsibility
----------------
Kyrkans miljöansvar
Ekumenik / Ecumenism
----------------
Ekumenik
Interreligiös dialog / Interreligious dialogue
----------------
Interreligiös dialog
Fråga Kyrkorättaren / Ask the Church jurist
----------------
Fråga Kyrkorättaren
Pastorala scenen / The pastoral scene
----------------
Pastorala scenen / The pastoral scene
Heta stolen / The "hot" chair
----------------
Heta stolen / The "hot" chair
I skrattspegeln / Catholic jokes
----------------
Katolsk humor
Övrigt / Other topics
----------------
Övrigt
Diskussionsteknik
Bön
----------------
Förbön
Ämneshistorik
Författare
Meddelande
Elisabet
Postat: fre mar 16, 2007 10:16 am
Rubrik:
"Try to remember this: It is possible to go too far. Remember this, too: It will all depend on what you're talking about whether it turns out to be too far or not."
så skriver Joan Chittister i en intressant krönika den 15 mars 2007: When it´s about women, you´ve gone too far.
Hon avslutar: "The very idea that we cannot discuss the questions of women in church and society without facing either theological or social recrimination is the issue behind the issues.
And we have the nerve to question the treatment of women in other cultures of the world? Now that's going too far."
Läs vidare:
http://ncrcafe.org/node/977
Det Joan Chittister pekar på tangerar till en del det som Agneta tar upp: kvinnors utanförskap både i samhälle och kyrka.
Frågan är hur organiseras stöd och hjälp inom det egna landet? Hur ser kyrkan på kvinnor överhuvudtaget?
Jag vet att det finns många enskilda bland lekfolket (mest kvinnor) som inom församlingarna uppmärksammar de som är utanför och inlemmar dem i församlingsarbetet, hjälper dem till rätta, tar barnen med ut, låter dem träffa andra barn... Det finns små grupper och föreningar som arbetar med kvinnor och barn i t ex trafficing mm. Caritas gör mycket. - Jag vill gärna framhålla den fantastiska verksamhet som bedrivs av Gun Holmertz i Hjällbo frivilligcentral, där invandrarkvinnor stegvis får hjälp och utbildning för att gå vidare ut i samhället -.
Fler Gun behövs! Ty trots allt detta är nöden väldigt stor bland de utsatta kvinnorna i Sverige.
Och hur är synen på kvinnor överlag inom kyrkan? - en fråga som vi nu år 2007 tyvärr måste fortsätta att ställa oss.
Elisabet
Citat:
Agneta
Postat: tis mar 13, 2007 11:35 am
Rubrik: abbe Pierre och svensk nyfattigdom
Mon Dieu...pourquoi?
Är titeln på en av Abbe Pierres böcker. Abbe Pierre, en av de stora protagonisterna inom katolska kyrkan i Frankrike som när han avled 22 jan 2007 blev hyllad av mängder av folk för sin gärning.
För att gå ut på gator och torg och försvara invandrare (sans papier), vräkta och hemlösa.
I Sverige har vi en allt större grupp nyfattiga och jag tänker framförallt nu inte på de hemlösa som trots allt fått publicite utan på gruppen ensamstående invandrarmödrar som inte kan ge sina barn samma möjligheter som andra svenska medborgares barn. Man talar om att dessa barn får en kanske allt värre uppväxt än andra fattiga barn i andra länder pga ingen "naturlig" gemenskap med andra i samma situation. Här blir både barn som mödrar isolerade just pga av armod och barnet lever i skuggan av de svenska "kamraterna". Ett ekonomiskt som psykiskt handikappande tillstånd.
Det finns fantastiska initiativ från lekfolket, framförallt kvinnor, men frågan är varför lyfts inte detta fram för den breda allmänheten genom att det skrivs om dessa? Varför har katolska kyrkan mest blivit en "salongernas diskussionsklubb". Jag kan stundtals bli trött på intellektualiseringen av Kristi Ord och Gärning. Högt över huvudet på folket. Långt ifrån den fattiga moderns gigantiska kamp.
Vår kyrka drivs av ett manligt släkte som jag tror aldrig skulle orka mer än ett par dagar av den verklighet som är den ensamma invandrarmoderns i ex. Rosengård. Då är det bättre att tala fint om den katolska familjens förträfflighet... mer tryggt.
I Sverige har vi väl aldrig haft en svensk katolsk arbetar-präst-rörelse, eller ?
Någon som vet?
Eller har någon erfarenheter av arbete med fattiga ensamstående mödrar?
Powered by
phpBB
v2 © 2001, 2005 phpBB Group ¦
Swedish
translation by
phpBB Sweden
and
Virtuality
© 2003-2005 ¦
Theme:
PussycatBlue
¦
RSS-Feed
|
Sid Karta
|
Skapa forum
|
Support
|
Forumkatalogen
|
Forumportalen.se