Katolsk Vision :: Svara på ämne

Svara på ämne

Användarnamn

Rubrik

Meddelande

Smilies





Fler smilies

Font Färg: Font Storlek:

Stäng öppna taggar

[quote="Agneta"]Och det är just det Eric, som blir till en infekterad böld. 
Att kyrkan nu är mer observerar och gallrar hårdare bland prästkandidater för ju med sig en skepsis eller oro inför de som sedan flera år är präster. Både katoliker som ickekatoliker kan ju undra vem som är vad och i värsta fall finns säkert de som drar alla över en kam. 
Jag tänker nu lite på de män som arbetar på dagis och där det vid flera tillfällen uppdagats oegentligheter. Det kanske inte är helt lätt för de män som är helt utan fula intentioner och som älskar att arbeta med barn. De behövs dessutom inom dagisvärlden men säkerligen har mången förälder trots att de inte önskat det... tänkt "är han ok?". 
Att kyrkan sent omsider tagit itu med detta problem är tror jag inte heller till gagn för de goda präster som finns och som fullgör sin kallelse rätt.

Jag träffade i somras buddhistmunkar/präster som lever i celibat och de berättade att de tre ggr under livets gång får lämna klostret om de vill. Om de träffar en kvinna och vill bilda familj eller av någon annan anledning. Att dörren var öppen för dem att återkomma. Att när de är kallade är de kallade och att det andliga riket är större och de andliga uppgifterna mångfaldiga. 
Tycker det är märkligt att celibatet inte är frivilligt. Och den osunda slutna miljö du talar om kanske under medeltiden var t.o.m. en plats att överleva i (krig, fattigdom, pest och oroligheter) men att den nu är nästan arrogant i sin otidsenlighet och detta framförallt när de som givit sina löften glorifierar sitt celibatära liv som vore det förmer än andra liv. Visste jag att celibatet var frivilligt skulle jag inte ta lika illa vid mig när man ståtligt annonserar "vi som lever i celibat för himmelriket skull".
Sådana uttalanden skulle jag gärna vilja att man lärde sig på prästseminarier att inte säga. Det slår mot ensamma mödrar och fädrer, handikappade m.m.

Nu spetsar jag till det:
Med ståtliga kläder, ringar och krusidull...
Med bilar, tjusiga bekväma kloster...
Och så ibland en dold och av kyrkan gömd pedofil...

Är detta uttalande ett slag i ansiktet på den ensamma bedrövade hjälpsökande fängslade.
Möjligen kan en påläst katolik förstå uttalandet och ha någon typ av överseende men vad med alla, alla, alla övriga?

Så om Göran du läser kommentarer här vill jag säga: att om de måste säga detta "i celibat för himmelriket skull" går det på något sätt att medvetandegöra prästkandidaterna om lämpliga psykologiska tillfällen att säga det? Framförallt med tanke på folks oro och gnagande misstro. 
Agneta[/quote]

Alternativ
HTML är PÅ
BBCode är PÅ
Smilies är PÅ

Infoga en bild

	Inaktivera HTML i det här inlägget.
	Inaktivera BBCode i det här inlägget.
	Inaktivera smilies i det här inlägget.

Om du har dålig syn eller på annat sätt inte kan läsa denna kod, kontakta administratören för hjälp.

Bekräftelsekod: *
Ange koden exakt så som du ser den. Koden är känslig för stora/små bokstäver, och noll har ett diagonalt streck genom sig.