Larmet går !

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jesus var inte katolik !

Igår hölls en predikan av Mikael Schink SJ i Sankta Eugenia kyrka under rubrik ”Jesus grundade Katolska Kyrkan” som riktade sig till vuxna katoliker som vore de barn och som fick det att låta som vore Jesus katolik!

Kyrkohistoriska skeenden och processer är ofta komplicerade och mångfacetterade och förenklingar kan vara nödvändiga i undervisningen av barn men i takt med att barnet växer så växer också förmågan att ta till sig komplicerade skeenden. Men katoliker i Sverige tillåts inte växa upp utan hålls kvar på barnstadiet genom att information och predikningar silas genom ett BULLERBYFILTER för att inte inte skrämma och förvirra barnen. Mikael Schinks predikan  ett illustrativt exempel :

”För en tio till femton år sedan tog Sveriges unga katoliker tillsammans med Katolska butiken lilla Thérèse i Göteborg fram en populär T-shirt. På framsidan kunde man läsa frågan: ”Vem grundade din kyrka?” När man sedan vände på T-shirten hittade man en lista med information om när olika samfund grundades. Där kunde man till exempel läsa att ”lutheranerna” grundades år 1517 av Martin Luther, Svenska kyrkan 1527 av Olaus Petri och så vidare ända fram till 1983, då Livets Ord grundades av Ulf Ekman, eller 2003, då missionsprovinsen grundades genom ett allmänt möte. När grundades då Katolska kyrkan? Längst ner på T-shirtens rygg finns det en stor lucka i listan. Där står det att Katolska Kyrkan grundades år 33 av Jesus Kristus. Sedan har upphovsmännen tillfogat: ”2000 år av obruten Tradition”.

Och varför inte också passa på att ta tillfället i akt att nyttja predikstolen i Sankta Eugenia kyrka till att som vanligt också svartmåla reformsträvande katoliker – nu i lite mer hotfulla ordalag. För att variera beskrivningen av ”smörgåsbordskatolik” talar Mikael Schink SJ denna gång i termer av ”uppror mot kyrkan” och att ”skära bort sig från vinstocken, Jesus Kristus.”

”Det är sant att jag som modern människa kan ställa mig kritisk till traditionen och göra uppror mot Kyrkan. Då blir jag fri i en viss bemärkelse: jag kan i lite större utsträckning bestämma hur jag vill leva mitt liv och själv komma fram till vad jag vill tro. Men jag är inte längre del av ett sammanhang, av ”2000 års obruten Tradition” som det stod på T-shirten. Jag är inte längre en lem av Kristi mystiska kropp, utan jag har skurit bort mig själv från vinstocken, Jesus Kristus.”

https://www.sanktaeugenia.se/sermons/jesus-grundade-katolska-kyrkan-21a-sondagen-under-aret-a-2020-08-23/

// Irène 

PS Forts följer

http://www.katolskvision.se/blog/?p=25285

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Gryningsljus i Tyskland – nattsvart i Stockholms katolska Stift

”Ärkebiskop Hesse av Hamburg efterlyser en öppen debatt om kvinnliga präster i katolska kyrkan. ”

“One has to be permitted to think about and discuss the issues,” the German archbishop said on Aug. 19. He argued that “Ordinatio sacerdotalis,” St. John Paul II’s 1994 letter that stated the church cannot ordain women as priests, was positioned as a response to those who considered women’s ordination “open to debate” and affirmed the male-only priesthood “in order that all doubt may be removed regarding a matter of great importance.”

”Archbishop Hesse said new arguments had emerged in the conversation around women’s ordination that needed to be addressed. “The historical perspective is one thing—but it isn’t everything,” he said.” 

https://www.americamagazine.org/faith/2020/08/20/german-archbishop-debate-women-priests-deacons-catholic?fbclid=IwAR1p5ankwzk1N7RX7BIXio3hbJ0CNvoYDvllKaIM_-_uBm718gm5YcjAgxg

// Irène

PS Vilken skillnad jämfört med Stockholms Katolska Stift ! Som natt och dag! 

För några veckor sedan stod Mikael Schink SJ i  predikstolen i Sveriges största katolska församling  – Sankta Eugenia – och  utmålade reformsträvande katoliker som högmodiga ”smörgåsbordskatoliker” .  Ett utdrag ur Mikael Schinks predikan under rubrik ÖDMJUKHET : ”Föga överraskande är att denna attityd leder till oenighet i Kyrkan, vilket man lätt kan bli varse om genom att tillbringa en kort stund med att läsa katolska sociala medier eller katolska medier i allmänhet. Där finner man ändlösa och ständigt återkommande debatter om kontroversiella ämnen. Jag vet exempelvis inte hur många gånger de senaste fem påvarna inklusive Franciskus avvisat möjligheten till kvinnliga präster med omfattande motiveringar. Ändå fortsätter det tröttsamma ”lobbyarbetet” med oförminskad styrka.”     https://www.sanktaeugenia.se/sermons/14e-sondagen-under-aret-a-2020-07-05-odmjukhet/

Ämnet ÖDMJUKHET ligger både Mikael Schink SJ och Thomas Idergard SJ varmt om hjärtat. De innehar ju båda Svenskt Mästerskap i Ödmjukhet och delar därför ofta och gärna från predikstolen med sig av sina djupa erfarenheter och kunskaper i ämnet och Thomas Idergard SJ gör detta dessutom ofta och gärna också  på sociala media där han i all ödmjukhet och  välmening extraknäcker som trospolis och ordningsvakt. 

Diakon Göran Fäldt får oemotsagd bre ut sig i katolska media och motarbeta allt vad reformer heter och lekmannaorganisationen ”Catholic Voices of Sweden” tränas av Thomas Idergard SJ och Jorge de Salas Opus Dei i ”Catholic Voices / CV metoden”. I klartext ”Katekesmetoden” dvs ”att kommunicera och belysa kyrkans budskap – särskilt läran bakom kyrkans inställning till de kontroversiella frågorna”. I klartext att lära sig försvara alla formuleringar i katekesen.

Detta samtidigt som   fd ordföranden för  Tyska Biskopskonferensen kardinal Reinhard Marx och dess nuvarande ordförande biskop Georg Bätzing tillika med  biskop Franz-Josef Bode i Osnabrück och flera  tyska biskopar önskar en revidering av katekesens ordalydelser om tex homosexualitet. Klaus Mertes SJ i Tyskland menar att ”katolska kyrkan måste ändra sitt mind-set vad homosexualitet beträffar.”

I Österrike har på uppmaning av Österrikiska biskopskonferensen i mars i år  boken ”Välsignelser av samkönade par ” utkommit. Flera tysktalande teologer har bidragit med texter i boken och  en av  huvudredaktörerna är prästen Ewald Volgger – rektor på privata katolska universitetet  i Linz. Även han förordar nu  en revidering av katekesens ordalydelse av ”homosexuella handlingar som klandervärda” och  pläderar för en välsignelseakt för samkönade par ”så snart som möjligt.” http://www.katolskvision.se/blog/?p=28014

När ska Stockholms katolska Stift ändra sitt negativa mind-set till inomkatolska reformer ?  När ska Signums och Katolskt Magasins beröringsskräck med reformsträvanden upphöra ? När ska  katoliker i Sverige få klart för sig att en katolsk sekttendens häruppe vid Norra Ishavet håller på att utvecklas !? https://www.thetablet.co.uk/news/12869/new-book-charts-path-to-same-sex-benedictions

  

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

hos dominikanerna i Paris

På söndag reser min vän broder Björn (Lund) ner till klostret i Lyon för ett år i enskildhet med studier i ekosofi och med en ateljé där han kan utveckla sitt måleri. Och på söndag är det ett år sedan jag och Björn körde ner till Paris för att ställa ut på fabrique 222 dvs hos dominikanerna på Rue Saint Honoré. Det var modigt av Björn att ställa ut med en katolsk visionare som jag. Och modigt av broder Eric m.fl. att låta mig tala fritt på vernissagen. Jag kan gott bjuda på en del lustigheter som utspelade sig. Eller åtminstone en sådan.



Att tala inför en publik som bor i dessa hotta kvarter och bland en intellektuell elit ..och göra detta på franska… är inte det lättaste. Och den gode Björn hade månader innan talat om för mig att i dessa kretsar är man inte personlig. Det är nämligen låg standard s.a.s. enligt fransmän. Talar man om sin konst (vilket var det vi båda skulle göra) så säger man ”jag har en teori”. Detta skapade en black out i mig för hur ska jag ha en teori om mina bilder?
Alltså…typ denna bild som är tusch på plexi. Jag bestämde mig att inget säga till Björn utan göra vad som göras kan: be alive, be true….Je suis suedoise! (jag är svenska). Och dessutom ofta pinsamt spontan.
Det var ganska mycket folk på vernissagen och med oss var en dominikansk poet som skulle läsa sin dikt (fransman…det tog cirka en halvtimme). Därefter Björn som på utmärkt franska höll ett anförande comme il faut (som det sig bör). När min tur var inne, visste jag att jag skulle börja gråta efter ett tag. För varför inte? Är inte vägen fram till staffliet en väg av uttömmande av Självet och ett inväntande. Är det inte G-ds gåva till mig att jag får denna möjlighet i mitt liv? Vandra, kämpa, misslyckas och sedan njuta.

Att G-d får plats i mig och i mina penseldrag när jag har tömt mig själv på mina föreställningar. Är inte den tomma vita duken lik en första dag i Skapelseberättelsen? Intet fanns. Bara den buktande spända vita ytan. Den första morgonen den första dagen. Jag misslyckas för det mesta. Jag övermålar. Men trots ideliga misslyckanden så har i min värld G-d aldrig svikit mig. Inte där i Måleriet. Även i den misslyckade processen. Så jag sa som det var. Bakom mig stod Björn och jag hörde min väns fötter byta plats, allt snabbare. När tårarna kom kunde jag knappt skönja priorn Eric som bänkat sig allra längst fram.

Hur det gick? Det blev hur fint som helst. En svenska är en svenska och det är alldeles okey. Det är till och med så att den franska ”eliten” också bär hjärtan …som bara är hjärtan.
Så om du läser detta Björn må din vistelse i Lyon o la Tourette bli en välsignelse för dig och ditt måleri och din förståelse av vad världen nu behöver.
ps: visst är sista bilden lite kul?

Inlägget är läst och godkänt av broder Björn // shalom salam pax -Agneta Sofiadotter
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Röda skynken

På Km nyhetssida 8 aug står att läsa

”En av tre katoliker i Tyskland överväger att lämna kyrkan” 

”Biskop Georg Bätzing, ordförande för den tyska biskopskonferensen, säger i ett uttalande att siffrorna talar för sig själva:– Så klart beror minskningen även på demografin, men först och främst visar den det faktum vi, trots vårt konkreta pastorala och sociala agerande, inte längre motiverar stora delar av befolkningen att leva ett liv i kyrkan.”

https://www.katolsktmagasin.se/2020/08/06/en-av-tre-katoliker-i-tyskland-overvager-att-lamna-kyrkan/

I ansluting till denna nyhet kan läsaren klicka på en nyhet från dec 2018 under rubrik 

”Vi ska inte gå Tysklands väg! Vi har vår väg!”   

”Katolska kyrkan i Sverige har sin egen roll och kallelse och måste stå på klippan, annars faller den. Vi har ett framtidsansvar för kommande generationer katolska kristna. Sverige behöver oss!”

https://www.katolsktmagasin.se/2018/12/15/vi-ska-inte-ga-tysklands-vag-vi-har-var-vag/

Det tycks som om Km önskar  att läsaren ska förstå att dessa nyheter hör ihop och underförstått också förstå  faran med de reformer som förknippas med biskop Georg Bätzing …..

Undertecknaren är diakon Göran Fäldt 

// Irène 

PS  Som katolik i Stockholms katolska stift blir jag mörkrädd vid tanken på om diakon Göran Fäldt är den som ska dra upp riktlinjer för katolska kyrkan i Sverige…. Reformer är  i Göran Fäldts terminologi  ”tecken på upplösning av katolsk doktrin i den pastorala praktiken, avsteg från kontinuerlig morallära, försök till konsensusbildning kring subjektiva och individualistiskaformuleringar….”  

Vi har alla våra röda skynken ….. Reformpositive biskop Georg Bätzing – ordförande för tyska biskopskonferensen – ett rött skynke för Km, diakon Göran Fäldt och Stockholms katolska Stift !

För mig är diakon Göran Fäldt ett rött skynke !  

Jag håller med biskop Georg Bätzing om att ”Kvinna i kyrkan – är den mest angelägna framtidsfrågan och det skadar inte om präster är gifta.”

http://www.katolskvision.se/blog/?p=27819

http://www.katolskvision.se/blog/?p=27831







Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Signaturen Mattias

Jag har beslutat att inte publicera en replik av signaturen Mattias. Detta av två skäl. Dels för att den är anonym med motiveringen att Mattias identitet saknar betydelse. Dels för att den innehåller en del nedlåtande oförskämdheter som jag inte accepterar.

Dock är det lite synd eftersom repliken även innehåller en relevant fråga som är värd att diskutera. Men jag är trött på att diskutera med spöken och insisterar på att den som vill delta i samtalet måste ha modet att göra det offentligt. Mattias identitet är inte utan betydelse.

Mattias är välkommen att återkomma, då med namn och utan nedlåtande oförskämdheter.

Gert Gelotte

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Det andliga i konsten?

Bo Hylander

Religionshistoriken Per Faxneld har skrivit en uppmärksammad bok ”Det ockulta sekelskiftet” med undertiteln ”Esoteriska strömningar i Hilma av Klints tid. Jag har läst den ..men… Jag är så trött på Hilma af Klint! För det första: så fort man får grepp om det andliga i konsten så ska allt mer eller mindre handla om Hilmas abstrakta måleri. Vilket i sig förvisso är god konst men ack det börjar bli tjatigt. Hon visas överallt och om och om igen. För det andra så är ordet ”ockult” i samband med måleri svårt eftersom det för in tankarna på på dansande bord, Crowley och Andre Breton och surrealisterna. De var sökande efter fenomen och deras verk saknade ofta den innerlighet som genomsyrat den ömt andligt vårdande konstnärens verk. Att Hilma räknas in bland de ockulta tycker jag dessutom är fel eller vanskligt. Hon var antroposof under lång tid och de har en kyrka Kristet Samfund som jag menar inte kan klassas som ockult. Kristet Samfund liksom den katolska kyrkan bejakar inte strävan efter fenomen.


Ivan Aguéli
Trots detta är det inte fel att skriva om ockult orienterade konstnärer (de finns ju) men när Faxneld nämner Ivan Aguéli i samma krets så har han, enligt vad jag tycker återigen fel. Ivan Aguéli var muslim och sufier och varmt troende och hans måleri är så långt ifrån ockult måleri man kan komma. Han skildrar ljuset och ljusets verkningar i naturen. Ett stilla ljus som lätt dansar över hus och natur genom en smeksamt driven penselföring. Det finns så många konstnärer i den moderna konsten som har ett andligt måleri eller en andlig hållning till sitt måleri som bör få träda fram. Och jag tänker att det kan göra gott att presentera några som jag finner har ett måleri som talar om tro och där man kan skönja konstnärens egen andliga tro bortom allt det jag kallar teologisk imperialism.

Bo Hylander , en nu avliden malmökonstnär, var en som ständigt i sin schizofrena värld tillbad en G-d för honom sprungen ur den kristna sfären men som han tillät sig stå i en personlig kreativ och öppen dialog med. Bo Hylanders verk ställdes ut i Domkyrkan i Lund efter det att jag ställt ut där och hans verk sprängde sig fram i mitt och andras hjärtan. I den mörka stämningen nere i kryptan och inför hans verk kom vi inte undan vår egen ångest, längtan och tillbedjan. Jag besökte Bo i hans ateljé och det var en fröjd att vandra runt hans stora verk överallt på väggar och golv alltmedan han själv satt tystlåten i ett hörn.
Eller varför inte den Jaume Plensa vars verk finns bland annat i Borås liksom överallt i världen och vars gigantiska verk alltid vänder sig inåt och utåt och nästan alltid i sig bär himmelens alla mysterier och människans längtan… i sig.
Eller Charlotte Gyllenhammars verk …här i Hyllie utanför Malmö. Hyllie, en stenöken av modern stadsplanering och så denna lika gigantiska skulptur som liksom Plensas verk väcker frågor om människans tillstånd och ursprung. Detta verk bär titeln ”Modern”.

Stora verk och kända konstnärer…men så Bo Hylander och tusende till.
Bo Hylander
Det finns mängder …mängder av konstnärer som skildrar en längtan efter ett andligt sammanhang. De skildrar drömmen om en ny värld och en ny kärlek. Och för att återknyta till boken ”det ockulta sekelskiftet” så tycker jag det är på tiden att man särskiljer trendiga nya ockulta konstverk och traditionell kristen konst med den konst och de konstnärer av idag som ofta hängivet gestaltar sin tro. De är inte trendkänsliga och i sina hjärtan och sinnen är de helt oförstående inför vikten av vad jag kallar teologisk imperialism. Som vore det en onödig ointressant överkurs för fåtalet. En troende konstnär öppnar sitt hjärta och tömmer sitt sinne och överlämnar sig i G-ds händer. De spekulerar inte och de vill stå kreativt fria från alla sorters ideologier.

Jag återkommer med mer konst, en dag… när andan faller på. Detta var verkligen en liten liten pytteliten bråkdel.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Om dominans, förtryck och över – och underordning

Kära sr Madeleine 

Att som katolsk kvinna ta del av ditt och Thomas Idergards tänkande om tingens katolska ordning – dvs om tro, kyrka och tolkning och Thomas Idergards offentliga bestraffning av dig (och alla kvinnor och män) som inte UNDERORDNAR sig hans krav på tolkningsföreträde får mig att associera till begreppet KYRIARCHY / Herrens Lag myntat av Elisabeth Schüssler Fiorenza i betydelsen  ett socialt system som handlar om och kopplar ihop olika sociala samhällsbärare av  dominans, förtryck och underordning.

Ingen katolsk företrädare i Stockholms katolska Stift personifierar så tydligt Kyriarchy som Thomas Idergard ! 

Även om det  på senaste tiden långsamt börjat ses ett aningens ljus i den mörka katolska patriarkala tunneln så är det fortfarande becksvart i Stockholms katolska Stift – där bla Thomas Idergard ständigt vill blåsa ut ljuset som du sr Madeleine dock ständigt tänder……!


Ge inte upp sr Madeleine ! 

Kram 

// Irène

PS http://www.katolskvision.se/blog/?p=9683

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Varför detta kontrollbehov?

Thomas Idergard, jag skriver detta till dig. Vi kan kalla det för ett öppet brev. Jag tror du läser det och det skulle gläda mig om du ville besvara det. Mina frågor är ärligt menade. Jag skriver inte för att provocera dig utan för att jag vill veta hur du tänker och varför.

Vi är båda katoliker. I varje fall anser du att du är katolik liksom jag anser att jag är katolik.

Jag instämmer i att du är katolik, medan du hävdar att jag inte är det. I varje fall ingen riktig katolik. Det är det en slutsats jag drar av att ha läst en del av dina inlägg på Facebook. Denna åsiktskillnad skulle jag vilja diskutera med dig.

Du är konservativ, jag betecknar mig själv som progressiv eller liberal. Vi har olika åsikter om det mesta, ändå förenas vi av samma Gud och samma kyrka.

Skillnaden oss emellan består i hur vi uppfattar vem Gud är, vad Kyrkan är och vilka konsekvenser detta får för hur vi kan uttrycka vår tro och hur vi bör leva.

Jag vet inte om vi kan enas om att även den mest orubbliga tro på vad som är sant och rätt ytterst är en personlig tolkning. Enligt min mening kommer vi inte runt att vi uttrycker vår tro på ett språk som är en kod. Och som varje kodat meddelande måste det såväl kodas som avkodas. Detta under inflytande av såväl sändarens som mottagarens förförståelse, kunskaper och personlighet. Detta gäller allt, även kyrkans dogmatiserade tro, som i sig är en tolkning som måste tolkas.

Så till saken: Jag har i grund och botten inga problem med din konservatism. För mig får du tro på Gud och Kyrkan på det sätt som är ditt eftersom det motsvarar dina behov och, skulle jag tro, din ärliga mening.

Mitt problem med dig och många av dina meningsfränder i Kyrkan är att du/ni kräver att jag skall tro och leva som ni tror och lever. Varför det?

Jag förstår att det är viktigt för dig att veta vad du tror på. Det är viktigt för mig också. Jag förstår också att du vill veta var dina gränser går. Vi kan kalla det för självkontroll. Det är okej. Helt utan gränser kan ingen av oss leva. För mig får du dra dina gränser var du du vill. Men varför vill du också dra mina gränser? Varför har du ett sådant behov av att kontrollera mig, vad jag tror på, hur jag uttrycker min tro och hur jag lever min tro? Och varför måste du nödvändigtvis godkänna eller underkänna andras tro, min tro?

Om det vi inte kan veta kan vi inte bli överens. Jo förresten, vi kan bli överens om att leva och låta leva. Så får vi se på den yttersta dagen. Kanske har vi båda fel, kanske har vi båda rätt, kanske står vi där lika förvånade över att Gud inte lät sig fångas i en bur av ord, begrepp, föreställningar, behov och förväntningar, varken mina eller dina.

Publicerat i Uncategorized | 22 kommentarer

Om att jämföra flaggor

En busschaufför har vägrat köra med en regnbågsflagga på bussen. Hans motivering: ”Jag vägrar köra med en fikusflagga på bussen.

Detta tar Thomas Idergard SJ upp på sin Facebooksida på ett till och med för honom sällsynt omdömeslöst sätt när han jämför regnbågsflaggan med hakkorsflaggan. först citerar jag Idegards kommentar därefter kommer det citat Idergard instämmer i.

”Beklagar djupt att Fredrik Norberg har rätt i sin jämförelse och att analogin kan användas här (citatet nedan). Tror själv att vi i detta fall ser en liten men tydlig illustration av det påven Franciskus menade när han i en intervju för några år sedan också räknade in liberalismen bland totalitära ideologier. För den form av liberalism som passageraren här står för har ju ett brett stöd bland Sveriges politiska, kommersiella och mediala makthavare: det handlar inte längre om att för det gemensamma goda stödja ett samhällsordning där människor är fria att göra olika livsval, utan om att alla uttryckligt måste stödja bestämda val (utifrån att Prideflaggan är ett uttryck för ett visst val och vissa filosofiska, moraliska och politiska föreställningar kopplade till det). För allas bästa måste alla knäfalla inför kejsarens bild (Romarriket på 200-/300-talet). För allas bästa måste alla flagga med en bestämd politisk flagga (Europa och USA på 1900-/2000-talet).” (Idergard)

”Jag brukar inte använda mig av ”det är som under 30-talet”-argumentet, men nu kan jag inte låta bli. Den ”chockade resenärens” fråga till chauffören och krav gentemot SL påminner om scenen i Sound of Music då NSDAP-distriktets Gauleiter noterar att familjen von Trapps hus ”is the only one in the neighborhood not flying the flag of the Third Reich”. Alla skall med. ALLA måste underordna sig den förhärskande ideologin”. (Citat av F Norberg på Facebbok) (Fredrik Norberg citerad av Thomas Idergard).

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar