Var dessa kvinnliga diakoner sakramentalt vigda ?
Lyssna på svaret här.
http://www.womendeacons.org/index.shtml
Som reformkatolik är det lätt att se att ju mer RENLÄRIG / ORTODOX som företrädare inom kristendom, judendom och islam utger sig vara ”råkar” sammanfalla med hur noggrann man är att iaktta skillnader mellan mäns och kvinnors rättigheter .
Eller så här. Ju mer renlärig / ortodox troende och företrädare inom de ABRAHAMITISKA religionerna vill framstå ju mer gäller det att UNDERSTRYKA över-och underordning mellan män och kvinnor.
Inom katolska kyrkan gäller tex att till varje pris förneka att det någonsin funnits sakramentalt vigda kvinnor. På sin höjd har det funnits ovigda diakonissor som man möjligen nu skulle kunna återinföra. Det gäller att ha marginal till diskussionen om kvinnliga präster och biskopar .
Med vigda kvinnliga diakoner är det ingen som vet var det hela skulle kunna sluta……..
”Tradition is most holy when it is varied and authentic, not monolithic and mechanized; and no one sect, certainly not in a democracy, may dictate ’tradition’ – when it began, or what it encompasses.”
Ovanstående gäller inte kvinnliga diakoner men judiska kvinnor som vill be vid västra muren iklädda tallit och tefillin – ”Women of the wall” – vilket är lika provocerande för ultraortodoxa judar som förespråkare för kvinnliga ämbetsbärare är för renläriga katolska biskopar.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tallit
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tefillin
// Irène
Irène,
jag tror snarare att renlärighet är uttryck för ett starkt ordnings- och kontrollbehov. Allt och alla skall ha sin bestämda plats. Könsroller och mäns makt över kvinnor tror jag är en del av detta. Den renlärige fruktar kaos.
Gert
Gert,
Jag förmodar att det är den renläriges upplevelse av kaos du syftar på?
För omvärlden framstår den som en så stark önskan om att andra ska anpassa sig efter de egna åsikterna att man i värsta fall tar till hot och våld.
Jag skrev en blogg som bl.a. handlar om vad jag utgår från är psykiskt instabila personer är beredda att göra mot den som inte delar deras värderingar. http://katolskareformvanner.blogspot.se/2013/06/savita-halappanavars-dod-leder-den-till.html
Vi återvänder ständigt till frågan om var gränsen för yttrandefrihet kontra kränkning går?
Är det okej att abortmotståndare står utanför abortkliniker i USA och försöker övertala kvinnor att inte göra abort? Eller att stå utanför en katolsk skola och försöka få föräldrarna att välja en skola som tillgodoser barnens rätt till en allsidig utbildning?
Jag tycker att man i ovanstående fall och liknande definitivt passerat gränsen för vad som är acceptabelt. Vad tycker ni?
Anneli
Gert
Visst innebär över-och underordning mellan män och kvinnor just precis att män vill vara i ÖVERORDNAD position gentemot kvinnor – vilket de endast kan vara om de har KONTROLL över kvinnor.
Ett effektivt sätt för män att bibehålla kontroll över kvinnor har varit att kvinnor föder ett barn varje år…….
För kvinnor har därför TILLGÅNG TILL PREVENTIVMEDEL dvs kontroll över sin FRUKTSAMHET varit det mest effektiva sättet att få kontroll över sitt eget liv.
Inte undra på att patriarkatets huvudman PÅVEN har bekämpat preventivmedel med näbbar och klor…….
I västvärldens demokratier har påvedömets syn på preventivmedel inte längre någon relevans.
I tredje världen däremot föder fortfarande kvinnor ett barn varje år och påvedömet skryter gärna med hur fint katolska kyrkan där brer ut sig vilket i klartext innebär hur fint MÄNNEN där kan bibehålla ett PATRIARKALT samhälle.
De ultraortodoxa männen vid västra muren i Jerusalem rasar över frigjorda judiska kvinnor från icke ultraortodox kontext som kräver samma rättigheter som de själva har.
Hemma har dessa ultraortodoxa män sina egna kvinnor som inte sällan har 10 barn…….
http://womenofthewall.org.il/
// Irène
PS Den gammaltestamentlige monoteistiske patriarkale GUDEN är från början en projektion av just ett utpräglat patriarkalt samhälle som FÖRKVÄVDE den KVINNLIGA principen hos denna skapargud och vars förkvävda ensidigt patriarkala bild sedan överfördes till kristendomen.
Det är väl självklart att om vi tror på en Gud som skapat människan till sin avbild och DÄRFÖR skapat henne till MAN och KVINNA så gäller det att återspegla detta i teologin = läran om Gud.
Och det är just vad den nya tidens feministteologer typ Elizabeth Johnson gör till de PATRIARKALA VATIKANMÄNNENS stora FÖRARGELSE vilka nu som ett sista ryck försöker att upprätthålla kyrkans tidigare gångbara inkvisitoriska förtryckarfasoner.