På lördag 18 maj är det åter dags för den sk Jesusmanifestationen.
3 privatpersoner
Anders Lundberg
Anna Burenius
Erik Andersson
skriver en debattartikel i veckans Kyrkans Tidning och påminner om att alla inte är lika välkomna och därför anordnar de tre debattörerna ett alternativt möte
Se nedanstående länk
http://www.katolskvision.se/blog/?p=9364
”När Kristna studentrörelsen i Sverige (Kriss) tillsammans med projektet ”Religion hjärta hbt” i fjol ville delta som utställare fick de svaret från Jesusmanifestationens ledning, JM, att de inte var välkomna eftersom de var för politiska.
Å andra sidan tillät man kristna sionister och abortmotståndare att delta, grupper som knappast kan beskrivas som opolitiska.”
Debattörerna skriver vidare
”Lukas Berggren, chefredaktör på Världen idag och en av Jesusmanifestationens huvudtalare i år, skrev en ledarartikel där han proklamerade att det var bra av Jesusmanifestationen att säga nej till ”Religion hjärta hbt”. Han motiverade sig på följande vis: ”Minkfarmare gör sig icke besvär på veganernas årsstämma, men å andra sidan har nog veganerna svårt att få ställa ut under minkfarmarnas evenemang.” (Världen idag, 7 maj 2012)”
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vi-vill-ocksa-vara-med-i-jesusmanifestationen
// Irène
PS Ett observandum är att svenska kyrkans (tjänstgörande) ledare lyser med sin frånvaro medan katolska och ortodoxa ledare mer än gärna deltar.
Har Jesusmanifestationen på så vis blivit en vattendelare i svensk kristenhet ?
Jag tror det.
Irène,
är det alltså lika bedrövligt i år som förra året? Har någon blivit avvisad, Vilken/vilka i så fall? Någon som vet?
Gert
Gert
Svårt att veta vilka av de namn som FATTAS på listan som blivit avvisade och vilka som inte brytt sig om att söka igen för att SLIPPA bli avvisade.
Men bland dem som fått tillstånd ser jag en trend som åsiktsmässigt snarare manifesterar ENFALD än MÅNGFALD dvs Jesusmanifestationen manifesterar motsatsen till det Jesus manifesterade.
http://www.jesusmanifestationen.se/viewNavMenu.do?menuID=98
// Irène
Jag tycker att det är krafigt poänglöst att så här demonstrera mot Jesusmanifestationen
idag! Visst gjorde arrangörsgruppen sina tråkiga tabbar förra året mot önskade utställare, men det positiva som en Manifestation har övervägt, tycker jag.
Och inte blir Jesusmanifestationen en vattendelare i svensk kristenhet (kristenhet i Sverige), snarare tvärtom. Den som lever få se under dagen och i morgon…
Däremot lyser både nuvarande Skarabiskopen Åke Bonnier och katolske Anders Arborelius
med sin frånvaro, från tidigare års deltagande på Mynttorget i Stockholm. Att Åke Bonnier
stannar på sin nya hemmaplan Skara idag, har jag full förståelse för.
Och även de tidigare så synliga delarrangörerna katolske Kenneth Pålsson och Bengt Malmgren verkar ha ett betydligt lägre deltagande i år, varför?
Katolska domkyrkan i Stockholm har 18.30 idag en solenn mässa, med bäring på dagens manifestationer…Biskop Anders celebrerar.
Se mer info på Bengts Blogg. HÄR
Krister
Krister skriver
”Att Åke Bonnier stannar på sin nya hemmaplan Skara idag, har jag full förståelse för.”
Åke Bonnier hade det goda omdömet att redan förra året MANIFESTERA mot Jesusmanifestationen genom att ställa frågan
”Vilken Jesus ?” och skriva på sin blogg
”Men jag blir bedrövad när jag hör att det är en viss sorts jesustro, viss sorts fromhet som äger företräde. När jag för några år sedan lämnade jesusmanifestationens ledningsgrupp talades det i kristen media om vikten av den ‘rene Jesus’ till skillnad från vad jag skulle stå för. Den typen av formuleringar främjade inte manifestationens sak, men allt detta trodde jag var ett minne blott.
Jag brinner för en ekumenik som handlar om mångfald – en mångfald med Jeus Kristus i centrum. Jo vi är olika, jo vi har olika sakramentssyn, olika tolkning av moralfrågors hantering, men vi har ju så mycket gemensamt. Låt oss alltså satsa på det vi har gemensamt i en ekumenisk generositet, åtminstone en dag om året!
http://blogg.svenskakyrkan.se/akebonnier/2012/05/05/vilken-jesus/
// Irène
PS Åke Bonniers fråga ”Vilken Jesus ?” står sig även 2013
http://www.katolskvision.se/blog/?p=5919
Att ”en viss sorts Jesustro, viss sorts fromhet äger företräde” under Jesusmanifestationen är dock inget som stör Biskop Anders.
Tvärtom !
Tidningen Dagen innehåller i sitt fredagsnummer mycket material om Jesusmanifestationen (JM), både aktuellt och historiskt. Bl a så intervjuas HÄR
Eva Brunne, biskop i Stockholms stift:
”Jag är inte alls engagerad i detta så jag har ingen som helst uppfattning. Enskilda församlingsmedlemmar är självklart med i Jesusmanifestationen, men vi har inte blivit inbjudna att vara med. Jag säger inte att den är överflödig, men jag har ingen åsikt i frågan.
Finns på plats: Nej”
Detta hör verkligen till de upprepade dåligheterna med JM; det var samma tidigare år att Eva Brunne inte inbjudits, och det har varit en av initiativtagarna Stanley Sjöberg, då i JM’s ledningsgrupp, som motsatte sig hennes medverkan. Jag minns uttrycken från Sjöbergs sida.
Jag delade då och nu Åke Bonniers uppfattning, som Irène citerar från hans blogg.
Jag har inte material för att belägga vad biskop Anders tycker eller inte tycker, men jag finner ingen anledning att spekulera där.
Krister
PS Läs gärna vidare i kommentarerna till HÄR, vad bokbordsbråket handlade om förra året
och vilka åsikter, frågor och några svar som ställs till dåvarande domprosten Bonnier. Antalet kommentarer är 61, vilket visar att Åke Bonniers fråga Vilken Jesus? engagerade många.
Om någon utesluts eller avvisas är det möjligen en manifestation för trons sak men definitivt ingen manifestation för Jesus. Jesus uteslöt ingen. Jag har då inte läst att Jesus bad lärjungarna sålla bort folk som ville ta del av läran.
Fattar som vanligt nada när det gäller de kristna…
Agneta
Vänner,
läget är således oklart. Men efter skandalen förra året vilar det på de ansvariga för Jesusmanifestationen att klargöra om alla är välkomna på lika villkor eller ej. Får homosexuella inte delta annat än i tysthet tycker jag manifestationen bör bojkottas. Den manifesterar ju i så fall inte Jesus utan arrangörernas människosyn, samt vad de övriga deltagarna är beredda att acceptera.
Gert
Gert,
Att alla är och varit välkomna som individer, par eller i sällskap tycks enligt skrivet och iakttaget
(inkl individuella vittnesbörd) vara ovädersägligt sant.
Om i år några ansökningar till att ha utställning i Kungsträdgården har avslagits, går ju inte att avläsa av listan på utställare. Däremot framgår minst en ny utställare, Sveriges Kristna råd, vars generalsekreterare Karin Wiborn senast representerade alla kristna i Sverige vid påve Franciskus invigningsmässa.
Lika villkor, skriver du. Dit hör redan att plakat, högtalare, utrop och banderoller med olika gruppers eventuella särintressen hela tiden varit förbjudna, utom material för utställarna (som jag aldrig intresserat mig för att besöka). Jag tycker nog att bevisbördan blir ganska stark på åklagarsidan om ”manifestationen bör bojkottas”. Det är människornas manifestation av sin tro på Jesus Kristus som är det viktiga, inte eventuella tyckanden hos enstaka arrangörer, om de är
liberala eller fundamentalistiska teologier. Eller mittemellan!
Krister
Krister,
jag menar att det inte saknar betydelse vilken Jesus Kristus vi markerar vår tro på, inte heller i vilket sammanhang vi gör det. Men om allt är väl så är allt väl.
Gert
Gert,
Ja, både tro på vilken Jesus Kristus och sammanhang & gemenskap har betydelse.
Hjärtats djupare vägar är mest att lita till – går ju inte att ”bena upp”, men går att
känna i djupare meningar.
Jag hör på direkt radioutsändning från Kungsan med just nu biskop Anders i en enkel förbön.
”urbi et orbi”.
Frid Gert, Agneta, Samuel (i stan och ute i landet, whereever You are), Irène och alla, denna pingstafton.
Krister
PS Nu får Karin Wiborn avsluta med en hälsning från de 25 kyrkornas årsmöte.
Direktsändning är genom http://www.premierradio.se/
Det bästa vore nog till att börja med om Jesusmanifestationens ledning var tydlig med att man vänder sig till en, trots allt liten grupp, värdekonservativa kristna. Att man inte har någon som helst ambition att välkomna alla kristna. Jag tror att det till stor del är den falska varudeklarationen som gör människor arga.
Sedan är det viktigt att alla vi andra talar om att det finns en mångfald bland kristna och jag tror att initiativet med en alternativ Jesusmanifestation kan vara ett steg på vägen.
Men slutmålet bör vara att skapa något nytt verkligt inkluderande, Åke Bonnier skriver i sin senaste blogg http://blogg.svenskakyrkan.se/akebonnier/2013/05/17/antisemitismens-fula-tryne/ bland mycket annat om att han föreslagit ett multireligiöst arrangemang i samband med Nationaldagsfirandet.
För mig är det en tilltalande idé, inte minst med tanke på det gemensamma arbetet med förberedelserna som förhoppningsvis skulle göra att människor lär känna varandra över samfundsgränserna.
Men det skulle kräva fingertoppskänsla när det gäller sammansättningen av personer som skulle förbereda det hela. Det behövs öppna, trygga personer som kan se saker ur andras synvinkel, men samtidigt har integritet. Något i stil med hur Ulla Gudmundson satte samman panelen till ”Hedningarnas förgård”.
Anneli
Anneli,
Tyvärr tror jag att du har fel, jag tror att du ser för begränsat i ditt första stycke, det handlar inte om 10 000 ”värdekonservativa” människor.
Men gärna en ännu bredare Manifestation, à la din Ulla Gudmundson – Åke Bonnier-skiss!
Frid
Krister.
Krister,
Sett till det totala antalet kristna i Sverige är 10 000 personer, om den siffran stämmer, en droppe i havet.
Alla,
Strängt taget kan det inte vara mer rätt eller fel med det alternativa arrangemanget under Jesusmanifestationen, än när KD i Uppsala demonstrerar på 1 maj.
Anneli
Anneli,
Jag förstår ingen av dina analogier.
Krister
Det alternativa mötet med ”Din bild” har samlat 11 bilder på bloggen.
I Kungsträdgården samlades gott och väl 11000.
Jag tror att det numerära förhållandet stämmer ganska väl med hur kristenheten i Sverige ser på Jesusmanifestationen, på varje individ som inte gillar den, finns det tusen som gillar den.
Under första maj samlade väl inget parti någonstans på många? Ändå har de massor av sympatisörer som inte var där.
Visst fanns det en tydlighet i år om att man vill ge en positiv bild av Jesus. Hakon Långström sa att ”om vi ser en bild som hånar vår vän, så försvarar vi honom”.
Märk väl att det är ett verbalt försvar.
Men om man ser dessa ord som så motbjudande att man inte vill deltaga, då har man nog en väldigt låg smärtgräns för andras åsikter.