I senaste numret av Signum skriver KJELL BLÜCKERT en ledare under den iögonfallande rubriken KATOLSK VISION
http://signum.se/katolsk-vision/
// Irène
PS Om medias kunskaper i ”vatikanologi” skriver Signums vet -bäst- Blückert att ”valhäntheten i en naiv rapportering både kan vara sorglig och ibland komisk i bristen på elementära kunskaper.”
Irène,
jag tycker vi bjuder Blückert och Signum på tjatiga gliringar som: ”Förväntningarna på den nye påvens aggiornamento, tycks växa med avståndet till en praktiserad katolsk tro.” Den som inte har bättre argument är ju bara att beklaga.
Nej, låt oss i stället fröjdas över att också Signum har begåvats med en katolsk vision. Kanske kan Signums redaktörer så småningom ävenl lära sig att respektera sina meddebattörer och medvandrare. Det vore ett betydande steg framåt i praktiserad katolsk tro.
Gert
Gert
”Det vore ett betydande steg framåt i praktiserad katolsk tro.”
Är du säker på att katolsk tro också bör praktiseras när det gäller tryckta texter ?
För 4 år sedan skrev Ulf Jonsson – som ändå är jesuit och bör veta vad som gäller – också om Katolsk Vision ”I men inte av världen” där han gav mig intrycket att när det gäller tryckta texter då är det inte så noga med det du omnämner som ”praktiserad katolsk tro eller respekt för medvandrare och meddebbatörer.”
http://www.signum.se/archive/read.php?id=3975
// Irène
Vänta o se… kappor kommer vändas med vinden…ekologiskt korrekt på utsidan men i många enskilda fall… siden i fodret.
Agneta
Irène,
jämfört med Ulf Jonssons ledare, som jag tycker är ett riktigt bottennapp, framstår Blückerts ledare som ett fall framåt. Han är inte lika föraktfullt nedlåtande som Jonsson. Kanske avspeglas därmed att det hänt en hel del i kyrkan de senaste fyra åren. Reformagendan är inte lika hopplöst utopisk längre.
Gert
Gert
”Kanske avspeglas därmed att det hänt en hel del i kyrkan de senaste fyra åren.”
Här är du naturligtvis sanningen på spåren.
Nu senast har alltså kardinaler börjat uttala sig positivt för samkönade relationer.
2 år efter Ulf Jonssons besserwisser ledare kom Memorandum
http://www.katolskvision.se/blog/?page_id=1941
och därefter har ju också prästerskapet i Österrike och i det katolska kärnlandet Irland för omvärlden uppvisat ett djupt missnöje och pläderar för reformer som ligger helt i linje med Katolsk Visions Manifest.
För att inte tala om abboten i Einsiedeln i Schweiz, Martin Werlen som du skrev om på bloggen i dec förra året.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=8242
Ulf Jonsson SJ och Kjell Blückert kritiserar att det finns katolska VISIONER och abboten i Einsiedeln kritiserar BRISTEN på VISIONER inom katolska kyrkan.
Den skillnaden avspeglar också i ett nötskal skillnaden mellan Stockholms katolska stift som -sedan Werner Jeanrond lämnade stiftet – ger mig sektvibbar jämfört med den universella katolska kyrkan som jag möter i internationella media.
Upprepar vad jag skrev förra året.
Otänkbart i Stockholms katolska Stift att några katolska präster eller några katolska teologiprofessorer offentligt skulle plädera för något – what so ever – som går stick i stäv med Stiftets biskop eller Nordiska biskopskonferensen.
När Katolsk Vision presenterade sitt Manifest på internet – och biskopen höjde sitt varnande finger – var det inte en enda katolsk kotte till präst eller teolog som gav sitt stöd.
Här i Stiftet hukar alla katolska företrädare och tassar fram på sina filttofflor så att de inte stör TYSTNADEN som råder.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=7268
// Irène
Jag tycker att det finns mer som är positivt i Kjell Blückerts ledare än att han och redaktionen har en katolsk vision.
Bristen på kunskap inte minst bland katolikerna själva ser även jag som ett stort problem. Hur många gånger har jag t.ex. stött på personer som hävdar att en företeelse från slutet på 1800-talet hör till kyrkans urgamla Traditioner?!
Här behövs alla goda folkbildande krafter som kan uppbådas.
Jag tycke också att Kjell Blückerts avslutning är tankeväckande, all förnyelse börjar hos en själv. Bara insikten att kyrkan är och alltid har varit stadd i förändring är värd mycket. Att inse att förändringen börjar med en själv är en utmaning om man tänker efter.
Kanske kan vi i en serie få följa förändringsprocessen hos Kjell Blückert och övriga i Signums redaktion? Det är säkert fler än jag som med stort intresse skulle följa deras omprövningar och nyorienteringar.
Anneli
Irène,
jag tycker vi bjuder Blückert och Signum på tjatiga gliringar som: ”Förväntningarna på den nye påvens aggiornamento, tycks växa med avståndet till en praktiserad katolsk tro.” Den som inte har bättre argument är ju bara att beklaga.
Nej, låt oss i stället fröjdas över att också Signum har begåvats med en katolsk vision. Kanske kan Signums redaktörer så småningom ävenl lära sig att respektera sina meddebattörer och medvandrare. Det vore ett betydande steg framåt i praktiserad katolsk tro.
Gert
Gert
”Det vore ett betydande steg framåt i praktiserad katolsk tro.”
Är du säker på att katolsk tro också bör praktiseras när det gäller tryckta texter ?
För 4 år sedan skrev Ulf Jonsson – som ändå är jesuit och bör veta vad som gäller – också om Katolsk Vision ”I men inte av världen” där han gav mig intrycket att när det gäller tryckta texter då är det inte så noga med det du omnämner som ”praktiserad katolsk tro eller respekt för medvandrare och meddebbatörer.”
http://www.signum.se/archive/read.php?id=3975
// Irène
Vänta o se… kappor kommer vändas med vinden…ekologiskt korrekt på utsidan men i många enskilda fall… siden i fodret.
Agneta
Irène,
jämfört med Ulf Jonssons ledare, som jag tycker är ett riktigt bottennapp, framstår Blückerts ledare som ett fall framåt. Han är inte lika föraktfullt nedlåtande som Jonsson. Kanske avspeglas därmed att det hänt en hel del i kyrkan de senaste fyra åren. Reformagendan är inte lika hopplöst utopisk längre.
Gert
Gert
”Kanske avspeglas därmed att det hänt en hel del i kyrkan de senaste fyra åren.”
Här är du naturligtvis sanningen på spåren.
Nu senast har alltså kardinaler börjat uttala sig positivt för samkönade relationer.
2 år efter Ulf Jonssons besserwisser ledare kom Memorandum
http://www.katolskvision.se/blog/?page_id=1941
och därefter har ju också prästerskapet i Österrike och i det katolska kärnlandet Irland för omvärlden uppvisat ett djupt missnöje och pläderar för reformer som ligger helt i linje med Katolsk Visions Manifest.
För att inte tala om abboten i Einsiedeln i Schweiz, Martin Werlen som du skrev om på bloggen i dec förra året.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=8242
Ulf Jonsson SJ och Kjell Blückert kritiserar att det finns katolska VISIONER och abboten i Einsiedeln kritiserar BRISTEN på VISIONER inom katolska kyrkan.
Den skillnaden avspeglar också i ett nötskal skillnaden mellan Stockholms katolska stift som -sedan Werner Jeanrond lämnade stiftet – ger mig sektvibbar jämfört med den universella katolska kyrkan som jag möter i internationella media.
Upprepar vad jag skrev förra året.
Otänkbart i Stockholms katolska Stift att några katolska präster eller några katolska teologiprofessorer offentligt skulle plädera för något – what so ever – som går stick i stäv med Stiftets biskop eller Nordiska biskopskonferensen.
När Katolsk Vision presenterade sitt Manifest på internet – och biskopen höjde sitt varnande finger – var det inte en enda katolsk kotte till präst eller teolog som gav sitt stöd.
Här i Stiftet hukar alla katolska företrädare och tassar fram på sina filttofflor så att de inte stör TYSTNADEN som råder.
http://www.katolskvision.se/blog/?p=7268
// Irène
Jag tycker att det finns mer som är positivt i Kjell Blückerts ledare än att han och redaktionen har en katolsk vision.
Bristen på kunskap inte minst bland katolikerna själva ser även jag som ett stort problem. Hur många gånger har jag t.ex. stött på personer som hävdar att en företeelse från slutet på 1800-talet hör till kyrkans urgamla Traditioner?!
Här behövs alla goda folkbildande krafter som kan uppbådas.
Jag tycke också att Kjell Blückerts avslutning är tankeväckande, all förnyelse börjar hos en själv. Bara insikten att kyrkan är och alltid har varit stadd i förändring är värd mycket. Att inse att förändringen börjar med en själv är en utmaning om man tänker efter.
Kanske kan vi i en serie få följa förändringsprocessen hos Kjell Blückert och övriga i Signums redaktion? Det är säkert fler än jag som med stort intresse skulle följa deras omprövningar och nyorienteringar.
Anneli