Vänner,
Teologie doktor, professor emeritus Henry Cöster resonerar i Svensk kyrkotidning för och emot Benedikt XVI:s avgång. Han kommer fram till att det var fel. Här är ett kort citat:
”Petrusämbetets ekumeniska funktion raseras när biskopen i Rom av Ratzinger förvandlats till en vitalitetens och den teologiska styrkans kontrollant istället för enhetens uttryck för en tillit till sakrament och förkunnelse i den mångfald och kollegialitet som gudsfolket, apostlakretsen och biskopskollegiet är uttryck för. Kanske hade kollegialiteten och föreställningen om gudsfolkets mångfald kunnat bli verklighet om inte Ratzinger förstärkt en irrationell myt om att kyrkan skall styras av den mest vitala individ som ges makt av de vitala små och stora röstande kardinaler som ledaren utsett.
Det händer så mycket nytt i världen att jag kan förstå att Ratzinger blev trött och uppgiven men han har fel!”
Cöster för ett intressant och tänkvärt resonemang med nya infallsvinklar. Texten är för lång för att läggas ut på bloggen och det går inte att länka direkt till Svensk kyrkotidning, men via omvägen nedan hoppas jag det går. Klicka på länken ”click here to start download from sendspace”.
http://www.sendspace.com/file/p31fev
Gert Gelotte
Gert,
Tack för Henry Cösters så goda funderingar!
Jag är kluven, men beredd att instämma i hans resonemang.
Jag minns HC från vår Lundatid; klurig, lite annorlunda och mycket
skärpt.
Han säger att några kardinaler resonerat likartat, nått du eller någon annan känner till?
Krister
PS Nerladdningen gick utmärkt, vilken kul metod. Du har haft en bra datalärare!
Krister,
även jag tycker att Cöster har skarpa argument. Men en fråga är naturligtivs om hen i första hand skall vara biskop av Rom eller den universella kyrkans ledare som primus inter pares?
Gert
Gert
Jag förstår inte argumentationen i artikeln som jag uppfattar kastar sig än hit och än dit. Från det ena som inte har något med det andra att göra……..
Är det något i Cösters hårda kritik mot B16 som skulle ha blivit annorlunda om B16 INTE abdikerat ?
B16 svek ju ”Vatikankonciliets konstitution Lumen Gentium” redan UNDER sin ämbetstid genom sin hårda centralstyrning.
By the way – även Dante tyckte det var fel av en påve att abdikera. Dante var 29 år då Celestinus V avgick.
I Dantes Divina Commedia finns några berömda rader när pilgrimen på sin vandring befinner sig i helvetet och ser skuggan av en icke namgiven person om vilken det heter
”I saw and recognized the shade of him Who by his cowardice made the great refusal.”
Dessa rader sägs av många Dantekännare syfta på påven Celestinus V och som man alltså tror Dante placerat i helvetet pga att han tyckte att påven fegt svek sitt uppdrag.
Vänner,
om jag förstår Cöster rätt är kärnan i hans kritik att Benedikt genom att avgå ytterligare ökade påvens makt och betydelse i kyrkan.
Mot detta kan man invända att ingenting blivit bättre av att Benedikt suttit kvar.
Men poängen med Cösters resonemang är kanske att kyrkan måste reformeras underifrån, genom kollegialitet mellan biskoparna och genom de troendes gemenskap, inte genom att rätt person blir påve. I detta ger jag honom rätt.
Gert
Gert
Reformeras ”genom kollegialitet mellan biskoparna och genom de troendes gemenskap.”
Absolut – men ”fel” påve typ B16 saboterar ju just detta. ”Rätt påve” medverkar ju till detta.
// Irène
Irène,
ja, men vem är ”rätt påve”? Är det inte ett problem att kyrkans framtid i hela världen är beroende av en enda mans vilja?
Gert
Gert,
Javisst, eftersom det just inte finns någon ”rätt typ” av en påve, så är det kollegialiteten både vertikalt och horisontellt som skall säkerställa kyrkans liv.
Krister
Vänner,
låt oss jämföra med en vanlig svensk katolsk församling. Precis som ni har jag lång erfarenhet av både goda och dåliga kyrkoherdar. Det som stör mig allra mest är inte dåliga kyrkoherdar utan att församlingslivet är så totalt beroende av kyrkoherden.
En blomstrande församling kan ödeläggas på några månader vid ett kyrkoherdeskifte. Sedan inträder en istid tills nästa kyrkoherdebyte eventuellt väcker liv i församlingen.
Min erfarenhet är också att missnöjda katoliker i allmänhet önskar sig en bättre präst när det borde efterlysa strukturella reformer. En församling bör ju kunna fungera oavsett vem som är kyrkoherde. Det borde även gälla för kyrkan som helhet. Lösningen är inte en bättre påve, även om det är önskvärt, utan ett mer demokratiskt ledarskap som tillåter och främjar mångfald?
Gert
Gert
”Rätt påve” är den påve som under sitt pontifikat aktivt medverkar till att kollegialiteten vidmakthålls dvs fortlöpande hålls vid liv och utgör det fundament på vilket kyrkan inklusive påven själv vilar.
// Irène
Irène,
jo, som det ser ur nu. Men är inte problemet i grunden att vi behöver ”rätt påve”?
Gert
Gert
”låt oss jämföra med en vanlig svensk katolsk församling”
Jag uppfattar att det är prästbristen inom katolska kyrkan som utgör ett av grundproblemen.
Jag jämför med psykiatrin där jag arbetat hela mitt yrkesliv och där bristen på psykiatriker utgör ett jätteproblem.
Dvs en psykiatriker kan i stort sett vara hur knäpp som helst utan att en klinikchef reagerar.
Tacksamhet över att ha psykiatriker så att en psykmottagning kan fungera är det viktigaste för en klinikchef. Andra yrkeskategorier kommer i underläge då de är mer utbytbara för en klinikchef. Att patienter kommer i kläm inte så viktigt. Lite svinn får man ta.
För en katolsk biskop här uppe vid Norra Ishavet tycks problematiken vara likartad. Att överhuvudtaget få hit någon kyrkoherde tycks vara en bragd. Kultur-och social kompetens tycks inte finnas utrymme för att att kräva.
Hit kommer präster från länder med totalt annorlunda syn än vi har på präster, på kvinnor, på medbestämmande. You name it.
Men biskop Anders tackar och tar emot utan att våga ställa krav på att vederbörande kyrkoherde ska ta seden dit han kommer. Tex i synen på flickor som ministranter etc.
Auktoritära (tex polska) kyrkoherdar väljer gärna de mesigaste lekmännen till förtroendeuppdrag med förödande konsekvenser för en församling.
Allt med biskop Anders tysta samtycke…….
// Irène
Gert
”Men är inte problemet i grunden att vi behöver ”rätt påve”?”
Jag uppfattar att i din underliggande fråga ligger att det räcker med ”rätta och bra strukturer” underförstått demokratiska sådana.
Demokrati är något som varje generation måste slå vakt om.
Detta gäller också för det katolska Gudsfolket.
// Irène
Irène,
bara bra strukturer räcker inte, men de underlättar. De vi har nu är inte bra. Vi vill ha ”rätt påve”, men det vill även våra konservativa bröder och systrar.
En bra struktur är en struktur som gör det möjligt att samexistera, som inte tillåter förtryck i någon riktning utan främjar mångfald.
Gert
Gert
”En bra struktur är en struktur som gör det möjligt att samexistera, som inte tillåter förtryck i någon riktning utan främjar mångfald.”
Finns något bättre sätt att förverkliga detta än demokratiska strukturer som varje ny generation lär sig att skydda mot dem som i varje generation försöker omintetgöra mångfald till förmån för enfald.
B16 har förskingrat mycket av kyrkans andliga kapital genom att tysta och förfölja många av kyrkans främsta teologer. En demokratisk maktdelningspricip hade varit ett effektivt hinder mot detta maktövergrepp som B16 tillåtits att göra.
Jag kan inte förstå att katoliker fram tills nu varit ett sånt MESIGT släkte som funnit sig i att hunsas av despotiska påvar. På tiden att kyrkoherdeinitiativet i Österrike börjat spridas i Europa.
// Irène
Irène,
jag instämmer.
Gert
Om den nye påven är rätt man kan man fundera på men om två saker som jag hört stämmer.
Den ena negativ-och tråkig-att han var den förste av biskoparna i Argentina som introducerade den tridentinska mässan.
Den andra positiv-om var han bor och vad han gör som är nog så tydliga markeringar och att han lär ha sagt att nu är det slut på karnevalen.
Det som verkade så viktigt för den förre påven och som för mig utgjorde en del av det faktum att han kom att stå i vägen för Kristus-det gläder mig att han abdikerade och att han inte bor kvar i Vatikanen. Hur skulle det sett ut? Att han överhuvudtaget ville det visar på ett bristande mått av insikt hos den mannen!
Han lär bo i Castel Gandolfo.
John,
Jag tror att det nu är viktigt att vara mycket källkritisk – för att inte säga avvaktande – till den flod av uppgifter/rykten som nu sprids om Franciskus. Om Benedictus finns uppgiften att han efter ombygnad just skall flytta in i Vatikanen, dvs lämna Castel Gandolfo, där han bor f.n. . Vi får se hur det blir!
Hej Krister,
Undrar om du som jag undrat hur det kommer sig att Gud inte visste när Benedictus valdes att han som påve skulle bli trött o vilja pensioneras?
Varför har katoliker inte frågat sig det? En för mig otroligt essentiell fråga.
Möjligen skulle man kunna mena (man kan ju aldrig veta) att Gud önskade att Benedictus skulle bli påve för att just detta med pensionering skulle bli en möjlighet. Det hela är dock andligen förnuftskaotiskt.
Vad tänker du?
Agneta
Hej Agneta,
Roligt att se dig!
Däremot tror jag inte Gud växelverkar med oss genom sådant som han ”av evighet kan veta”.
Vår ibland fria vilja får ge sådan utslag som för framåt. Så jag tycker Benedicts avgång var modig och stark
inför framtiden, som ser ljus ut med Francisus och den glädje med vilken han tas emot, t ex i Argentina!
Det kan bli mycket gott för hela kyrkan / Gudsfolket. Och reformer behövs verkligen. Och våra förböner och insatser.
Krister