Vänner,
påven Benedikt XVI har medelat att han lägger ner sitt ämbete den 28 februari. Detta enligt flera media som också hävdar att Vatikanen bekräftat detta.
http://www.expressen.se/nyheter/paven-lamnar-ambetet/
Det är första gången sedan medeltiden en påven avgår.
Om orsakerna kan vi än så länge bara spekulera. Personligen tycker jag det är bra att Benedikt går. Han har inte förmått att hantera kyrkans djupa kris.
Vem som efterträder honom är en öppen fråga.
Gert Gelotte
”Pope Benedict said he ”had to recognise my incapacity to adequately fulfil the ministry entrusted to me”
http://www.bbc.co.uk/news/uk-21409149
// Irène
PS Ett respektingivande beslut.
Här ges olika odds för vem som blir vald till näste påve och från vilket land han kommer.
Se oddsen på
http://www.paddypower.com/bet/current-affairs/pope-betting?ev_oc_grp_ids=1178744
Krister
PS Cardinal Ravasi, som var i Stockholm i hösta, har oddsen 6:1 vilket är mycket högt.
Påvens avgång är förstås en stor nyhet men jag undrar hur många som förstår sprängkraften i hans motivering. Han säger att ”otillräcklighet” med koppling till hans höga ålder är orsakerna till avgången. Dogmatiskt sett torde detta var ett kraftigt motargument mot alla idéer om påvens automatiska ofelbarhet – den här gången levererat från högsta tänkbara ort!
Motiveringen tolkar åtminstone jag som en tillnyktring: Påven inser själv att om inte dess överhuvud har full tillgång till alla sina fysiska och mentala förmågor då löper hela Kyrkan en risk. Det måste väl också betyda att Påven faktiskt löper risk att göra fel.
Heder åt Benedictus som frivilligt lämnar sitt ämbete och samtidigt öppnar dörren åt en mer mänsklig syn på hur dess ledare bör utses och utvärderas.
Tomas Brytting
James Martin SJ
http://americamagazine.org/content/all-things/popes-legacy
Thomas Reese SJ – frågor och svar
http://americamagazine.org/papal-transition
// Irène
Katolska kyrkan i Norge har bl a följande sida med internationella ledares och biskopars
olika kommentarer till påvens beslut att avgå. Jag fäste mig speciellt vid skillnaden i vad
den irländske ärkebiskopen säger och den amerikanske dito!
Krister
Tomas Brytting, du slår in öppna dörrar. Någon dogm om ”påvens automatiska ofelbarhet” existerar inte och har aldrig existerat.
Svar till Bengt Malmgren.
Jag tror mig veta ungefär hur ofelbarhetsdogmen ser ut men utryckte mig grumligt.
Det jag syftade på var att vi nu ser en hälsosam och potentiellt mycket betydelsefull symbolisk separation mellan person och ämbete. Ämbetet består, personerna kommer och går. Som det ska vara. Det är bra att dramatiken i detta minskar.
Om detta har någon sorts prejudicerande betydelse – vilket jag antar – så måste det väl innebära ett mentalt skift även inom kardinalskollegiet. Nu kan kyrkans högsta ledning utvärderas och omprövas mer kontinuerligt och inte bara vid påvevalen. Det tidigare otänkbara – att arbeta för ett skifte av sittande påvar, låt vara informellt – har nu blivit tänkbart.
Låt oss bara hoppas att det i sin tur inte leder till att kommande påvar i ren självbevarelsedrift blir mer räddhågsna när det gäller kardinalsutnämningar…
Tomas
Tomas, vänner,
biskopar pensioneras vid fyllda 75. Vore inte det en lämplig pensionsålder även för påvar?
Gert
Med risk att – som tillhörig Svenska kyrkan – irritera Gert Gelotte och Iréne Nordgren, noterar jag åter deras (främst Gerts) beskrivning av tillståndet i katolska kyrkan och dystra profetior: kyrkans djupa kris och nödvändigheten att hantera reformkraven.
Underförstått var det alltså bra att påven lämnade ämbetet i förtid; han var nämligen benhård motståndare till reformkraven och förstod inte den allvarliga inre krisen. (Gerts analys).
Men jag tror inte katolska kyrkan befinner sig i en allvarlig och för påvedömet omskakande kris. Inga seriösa (nyhets)rapporter tyder i varje fall på detta. Typiskt är också att andra betraktare och kommentatorer än Gert inte tror att det blir en stor förändring i kyrkans teologi och samhällslinje genom den nye påven. Inte så att katolska kyrkans inställning i abortfråganj, synen på äktenskapet eller preventivmedel ändras på ett märkbart sätt i den s k reformväg som de ovannämnda förespråkar. Helt enkelt därför att förespråkarna för en radikal omläggning utgör en totalt så liten och marginell del av kyrkan och att det i grunden knappast existerar, som Gert hävdar, en djup kris.
Skall man alltså spetsa till saken är det alltså fråga om – för att hålla oss till Sverige – Gerts och Irénes väg kommer att beträdas av den nye påven eller biskop Anders Arborelius?
Och då satsar min ringa person definitivt en kopek på Arborelus.
Bengt Olof Dike,
Signaturen LFL uppmanade mig å det bestämdaste att hålla mig borta från Åke Bonniers blogg och inte skapa splittring i Svenska kyrkan.
Tycker du att det är rimligt att jag ger dig samma uppmaning när det gäller din medverkan på en katolsk blogg eller ska man kunna diskutera även andra samfund än det egna?
Men visst kan det vara vanskligt att försöka bedöma ett samfund utifrån.
Även många konservativa katoliker medger att Katolska kyrkan befinner sig i kris. Det är främst synen på lösningar som skiljer olika grupper åt.
Yvonne Maria Werner intervjuades i Metro och medgav att det var kris i kyrkan men ansåg att man just därför inte bör ändra något. Ett originellt förslag. Tänk er ett företag som förlorar massor av kunder och bestämmer sig för att det bästa sättet att möta krisen är att inte ändra något?! Eller en förening som tappar medlemmar ska de fortsätta som om inget hänt?
Få tycker nog att ingen åtgärd är en konstruktiv lösning i en kris.
Anneli
Vänner,
För att undgå att observera krisen i katolska kyrkan måste man ha haft Katolskt Magasin som enda informationskälla under mycket lång tid. Att nästa påve inte blir någon reformator är högst sannolikt. Men vi kan hoppas på en påve som åtminstone inser situationens allvar. Historien straffar den som kommer försent, som Gorbatiov sa.
Gert
Anneli,
Har Du månne glömt att Ditt katolska forum inbjuder kristna, utan förbehåll, att deltaga i debatten? Den öppenheten är förnämligen. Inte för Dig???
Bengt Olof Dike
”Helt enkelt därför att förespråkarna för en radikal omläggning utgör en totalt så liten och marginell del av kyrkan”
En sak är vad som syns på ytan och en annan sak är vad som finns under ytan.
Du kan som observatör aldrig få en korrekt uppfattning om kvantiteten av oliktänkande medlemmar /medborgare som mentalt sitter ”fängslade” i ett totalitärt SYSTEM förrän du släpper ”fångarna loss” dvs tillåter åsikts- och yttrandefrihet i en demokratisk struktur.
// Irène
Bengt Olof Dike,
Utmärkt, då räknar jag med ditt stöd om någon hoppar på mig för att jag är katolik på Åke Bonniers blogg. Där finns nämligen heller inga restriktioner för vilka som får delta.
Jag tror att det ligger mycket i vad Iréne skriver, att det är väldigt svårt att veta vad lekfolk och i ännu högre grad katolska präster och systrar egentligen tycker. Straffen är så hårda för den präst som t.ex. uttalar sitt stöd för kvinnliga präster.
Ett ännu större problem är att så många inte ens bryr sig om att försöka säga ifrån, utan slutar praktisera sin tro eller mer drastiskt lämnar kyrkan.
Anneli
Anneli,
Jag lovar att försvara Ditt deltagande på Bonniers blogg,om någon ifrågasätter det!
Tack! 🙂
”Pope Benedict said he ”had to recognise my incapacity to adequately fulfil the ministry entrusted to me”
http://www.bbc.co.uk/news/uk-21409149
// Irène
PS Ett respektingivande beslut.
Här ges olika odds för vem som blir vald till näste påve och från vilket land han kommer.
Se oddsen på
http://www.paddypower.com/bet/current-affairs/pope-betting?ev_oc_grp_ids=1178744
Krister
PS Cardinal Ravasi, som var i Stockholm i hösta, har oddsen 6:1 vilket är mycket högt.
Påvens avgång är förstås en stor nyhet men jag undrar hur många som förstår sprängkraften i hans motivering. Han säger att ”otillräcklighet” med koppling till hans höga ålder är orsakerna till avgången. Dogmatiskt sett torde detta var ett kraftigt motargument mot alla idéer om påvens automatiska ofelbarhet – den här gången levererat från högsta tänkbara ort!
Motiveringen tolkar åtminstone jag som en tillnyktring: Påven inser själv att om inte dess överhuvud har full tillgång till alla sina fysiska och mentala förmågor då löper hela Kyrkan en risk. Det måste väl också betyda att Påven faktiskt löper risk att göra fel.
Heder åt Benedictus som frivilligt lämnar sitt ämbete och samtidigt öppnar dörren åt en mer mänsklig syn på hur dess ledare bör utses och utvärderas.
Tomas Brytting
James Martin SJ
http://americamagazine.org/content/all-things/popes-legacy
Thomas Reese SJ – frågor och svar
http://americamagazine.org/papal-transition
// Irène
Katolska kyrkan i Norge har bl a följande sida med internationella ledares och biskopars
olika kommentarer till påvens beslut att avgå. Jag fäste mig speciellt vid skillnaden i vad
den irländske ärkebiskopen säger och den amerikanske dito!
Krister
Tomas Brytting, du slår in öppna dörrar. Någon dogm om ”påvens automatiska ofelbarhet” existerar inte och har aldrig existerat.
Svar till Bengt Malmgren.
Jag tror mig veta ungefär hur ofelbarhetsdogmen ser ut men utryckte mig grumligt.
Det jag syftade på var att vi nu ser en hälsosam och potentiellt mycket betydelsefull symbolisk separation mellan person och ämbete. Ämbetet består, personerna kommer och går. Som det ska vara. Det är bra att dramatiken i detta minskar.
Om detta har någon sorts prejudicerande betydelse – vilket jag antar – så måste det väl innebära ett mentalt skift även inom kardinalskollegiet. Nu kan kyrkans högsta ledning utvärderas och omprövas mer kontinuerligt och inte bara vid påvevalen. Det tidigare otänkbara – att arbeta för ett skifte av sittande påvar, låt vara informellt – har nu blivit tänkbart.
Låt oss bara hoppas att det i sin tur inte leder till att kommande påvar i ren självbevarelsedrift blir mer räddhågsna när det gäller kardinalsutnämningar…
Tomas
Tomas, vänner,
biskopar pensioneras vid fyllda 75. Vore inte det en lämplig pensionsålder även för påvar?
Gert
Med risk att – som tillhörig Svenska kyrkan – irritera Gert Gelotte och Iréne Nordgren, noterar jag åter deras (främst Gerts) beskrivning av tillståndet i katolska kyrkan och dystra profetior: kyrkans djupa kris och nödvändigheten att hantera reformkraven.
Underförstått var det alltså bra att påven lämnade ämbetet i förtid; han var nämligen benhård motståndare till reformkraven och förstod inte den allvarliga inre krisen. (Gerts analys).
Men jag tror inte katolska kyrkan befinner sig i en allvarlig och för påvedömet omskakande kris. Inga seriösa (nyhets)rapporter tyder i varje fall på detta. Typiskt är också att andra betraktare och kommentatorer än Gert inte tror att det blir en stor förändring i kyrkans teologi och samhällslinje genom den nye påven. Inte så att katolska kyrkans inställning i abortfråganj, synen på äktenskapet eller preventivmedel ändras på ett märkbart sätt i den s k reformväg som de ovannämnda förespråkar. Helt enkelt därför att förespråkarna för en radikal omläggning utgör en totalt så liten och marginell del av kyrkan och att det i grunden knappast existerar, som Gert hävdar, en djup kris.
Skall man alltså spetsa till saken är det alltså fråga om – för att hålla oss till Sverige – Gerts och Irénes väg kommer att beträdas av den nye påven eller biskop Anders Arborelius?
Och då satsar min ringa person definitivt en kopek på Arborelus.
Bengt Olof Dike,
Signaturen LFL uppmanade mig å det bestämdaste att hålla mig borta från Åke Bonniers blogg och inte skapa splittring i Svenska kyrkan.
Tycker du att det är rimligt att jag ger dig samma uppmaning när det gäller din medverkan på en katolsk blogg eller ska man kunna diskutera även andra samfund än det egna?
Men visst kan det vara vanskligt att försöka bedöma ett samfund utifrån.
Även många konservativa katoliker medger att Katolska kyrkan befinner sig i kris. Det är främst synen på lösningar som skiljer olika grupper åt.
Yvonne Maria Werner intervjuades i Metro och medgav att det var kris i kyrkan men ansåg att man just därför inte bör ändra något. Ett originellt förslag. Tänk er ett företag som förlorar massor av kunder och bestämmer sig för att det bästa sättet att möta krisen är att inte ändra något?! Eller en förening som tappar medlemmar ska de fortsätta som om inget hänt?
Få tycker nog att ingen åtgärd är en konstruktiv lösning i en kris.
Anneli
Vänner,
För att undgå att observera krisen i katolska kyrkan måste man ha haft Katolskt Magasin som enda informationskälla under mycket lång tid. Att nästa påve inte blir någon reformator är högst sannolikt. Men vi kan hoppas på en påve som åtminstone inser situationens allvar. Historien straffar den som kommer försent, som Gorbatiov sa.
Gert
Anneli,
Har Du månne glömt att Ditt katolska forum inbjuder kristna, utan förbehåll, att deltaga i debatten? Den öppenheten är förnämligen. Inte för Dig???
Bengt Olof Dike
”Helt enkelt därför att förespråkarna för en radikal omläggning utgör en totalt så liten och marginell del av kyrkan”
En sak är vad som syns på ytan och en annan sak är vad som finns under ytan.
Du kan som observatör aldrig få en korrekt uppfattning om kvantiteten av oliktänkande medlemmar /medborgare som mentalt sitter ”fängslade” i ett totalitärt SYSTEM förrän du släpper ”fångarna loss” dvs tillåter åsikts- och yttrandefrihet i en demokratisk struktur.
// Irène
Bengt Olof Dike,
Utmärkt, då räknar jag med ditt stöd om någon hoppar på mig för att jag är katolik på Åke Bonniers blogg. Där finns nämligen heller inga restriktioner för vilka som får delta.
Jag tror att det ligger mycket i vad Iréne skriver, att det är väldigt svårt att veta vad lekfolk och i ännu högre grad katolska präster och systrar egentligen tycker. Straffen är så hårda för den präst som t.ex. uttalar sitt stöd för kvinnliga präster.
Ett ännu större problem är att så många inte ens bryr sig om att försöka säga ifrån, utan slutar praktisera sin tro eller mer drastiskt lämnar kyrkan.
Anneli
Anneli,
Jag lovar att försvara Ditt deltagande på Bonniers blogg,om någon ifrågasätter det!
Tack! 🙂