Jag tror att Treenigheten kan vara en hjälp för oss att se helheten, att se en fråga från många olika perspektiv. Det är en sådan utmaning att tänka sig en Gud i tre gestalter, som har lika värde, men antar vi den övar vi på att förstå att se oss själva och omvärlden ur olika infallsvinklar. Även illustrationen ovan som jag lånat från ”Christians tired of being missrepresented” kan bidra till att vidga vyerna med Gud i centrum och religionerna som ekrar.
Vi har bl.a. diskuterat våld och krig i trons namn i ett par inlägg här och den som läser kommentarerna kan se att en och annan har lätt att t.ex. rättfärdiga korstågen mot morerna i trons namn med att de i sin tur med våld erövrat det som nu är Spanien. Samma person kan sedan bortse från det våld som drabbade abilgensarna i södra Frankrike, eftersom det var kristna som dödade andra kristna som inte hade den ”rätta” tron. Den formen av anpassningar av verkligheten leder till den förskräckliga slutsatsen att när det gäller vissa människor är det hemskt att de drabbas av våld, medan man kan strunta i andra som drabbas lika mycket.
Om vi då och då begrundar Treenighetens mysterier kan det bidra till att vi bl.a. får större förståelse för att alla människor lider lika mycket även om vi är olika till utseende, nationalitet och religion om vi drabbas av krig och förföljelse. Tror jag.
Läs gärna min blogg om kristendomen som i grunden fredsälskande utifrån en artikel på NCR av John Dear SJ.
Anneli
Jag kan ta ett par exempel till på att det är viktigt att lyfta blicken och se helheten och framför allt vara konsekvent.
Bengt Malmgren tar på sin blogg upp hur viktigt det är att få kritisera religioner, i det aktuella fallet Islam http://bengtmalmgren.wordpress.com/2012/09/18/skilj-pa-akta-islamofobi-och-framlingsfientlighet-och-adekvat-religionskritik/
Då fungerar det inte att gå i taket när andra kritiserar Katolska kyrkan. Man kan inte bara tillåta religionskritik när det passar och inte annars eftersom behovet av kritik finns hos alla religioner och samfund.
En liknande inkonsekvens tas upp på den förträffliga bloggen Religionsvetenskapliga kommentarer, där Jonas Svensson kommenterar Annika Borgs klagomål på att en högskolekurs om koranen inte uppfyller kravet på att vara icke-konfessionell. Däremot har hon, vilket Svensson påpekar, inga problem med delkursen ”Kyrkan, dogmatiken och praktiken” som i så fall är lika tveksam när det gäller att vara icke-konfessionell.
http://religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se/2012/09/och-sa-det-dar-med-icke-konfessionalitet.html
Anneli
Anneli,
Tack för det spännande exemplet från RVK-bloggen! Men jag undrar; Du skriver att Annika Borg ”inte har problem med delkursen ”Kyrkan, dogmatiken …””? Jag läser att Borg just har bekymmer med också den kursen, och i sin egen kommentar på RVK-bloggen just välkomnar en diskussion med
än fler exempel.
Läser du och jag olika, eller?
Jag känner Borg från andra samtal som en ordentligt öppen och självkritisk person.
Krister
Av dialogen följer att Annika Borg är bekymrad i båda fallen. De statliga universiteten är alltså inte helt sekulariserade. 🙂
Bengt och Krister,
Jag utgick från Annika Borgs artikel där hon valde koranutbildningen som exempel. Av hennes kommentar på Religionsvetenskapliga kommentarer att döma är hon medveten om att problemet är mer utbrett. Jag kan inte se att det gör saken bättre, snarare tvärtom. För hur många läsare av Kyrkans tidning läser hennes kommentarer till Jonas Svenssons blogg?
Annika Borgs artikel blir ett utmärkt exempel på hur man utan att direkt fara med osanning sprider negativa uppgifter om ”motståndaren” i det här fallet en korankurs, men kanske i ett bredare perspektiv islam.
Det finns exempel från slutet på 1800-talets och upptrappningen av judeförföljelser inte minst i Frankrike som man kan ta som paralleller, men jag hinner inte leta fram något exempel nu.
Hur som helst tack för att ni uppmärksammade mig och övriga läsare på det hela!
Anneli
Kan inte se hur detta är negativa uppgifter om islam, snarare i så fall mot ledningen för fakulteten som inte är noggranna med upplägget av sina kurser. Se också min kommentar i diskussionen på Religionsvetenskapliga kommentarer.
Anneli,
På vilket sätt ”sprider Annika Borgs artikel negativa uppgifter om ”motståndaren” i det här fallet en korankurs, men kanske i ett bredare perspektiv islam.” ?
Krister
Bengt och Krister,
Meningen med inlägget var att visa på hur viktigt det är att se en företeelse från flera håll. Jag tror att det är ungefär det Gert menar med att det kan finnas olika sanningar, han tar exemplet ett excelblad och en målning som olika sätt att skildra kriget
Men att ge en månfacetterad bild av verkligheten kräver en förmåga till split vision och också en hederlighet som långtifrån alla har.
Annika Borg vet att det finns ett utbrett problem med att högskolekurser inte lever upp till att vara icke-konfessionella, men hon väljer att bara lyfta fram korankursen i stället för att betona det utbredda problemet.
Hon är inte ensam, även i en vanlig predikan kan man notera det selektiva urvalet av uppgifter som presenteras. Jag har t.ex. hört en begåvad och väldutbildad katolsk präst predika över dansen kring guldkalven som om den vore ett nytt påfund när det begav sig, om det nu gjorde det. Detta trots att han med all säkerhet visste att vad folket gjorde var att återgå till sin gamle, trygge gud Baal. Vilket gör berättelsen mycket mer logisk än om de skulle hittat på en ny ”avgud”.
Därför är det så viktigt med åsikts- och yttrandefrihet för att ge en i bästa fall rättvisande helhetsbild. Det är viktigt med en mångsidig diskussion och att det finns lättåtkomliga forum för den.
Anneli
Anneli,
Jag har inget att tillägga till de goda principer du skriver, men ser inte vad
de har att göra med om eventuell överdriven kritik mot islam från Borgs sida.
För övrigt kände säkert människor då och kunniga idag till
att Baal var en ”gammal” gud.
Krister