Thorsten Schütte
du efterlyser ”det goda samtalet.”
Vet ej vad du lägger in i begreppet ”goda samtalet”.
För mig utmärks ”goda samtal” av att resultatet av samtalet inte på förhand är givet innan samtalet inleds.
Utifrån denna uppfattning existerar överhuvudtaget inte ”goda samtal” inom katolska kyrkan när det gäller ämnen som tex kvinnliga ämbetsbärare, homosexualitet och relationen mellan påven, biskoparna och lekfolket.
Det är inte bara inom hinduism som det existerar ett KASTSYSTEM och TROSFÖRESTÄLLNINGAR som är lika HELIGA som Indiens kor.
Katolsk TROSUPPFATTNING är sedan nästan 2000 år patriarkalt hierarkiskt utformad och uttolkad, vilket per definition innebär en världsuppfattning som bygger på över-och underordning mellan män och kvinnor, mellan en manlig PRÄSTKAST och KASTLÖSA lekmän.
Vad tror du om det ”goda samtalet” i Indien mellan kastlösa kvinnor och brahminer om möjligheten att få slakta en ”helig ko” ?
// Irène
Jag lägger nog ungefär samma betydelse i ”det goda samtalet” som Du. Detta innebär inte att jag har något slags patentmedicin att dyrka upp låsningar och att jag tror att detta samtal alltid går att åstadkomma. Men i de allra flesta konflikter finns det personer som av olika skäl har kontakter i båda lägren, dessa har en nyckelposition i låsta lägen. Men jag som ekumeniskt intresserad protestant har inte så djupa försänkningar i Katolska Kyrkan att jag kan peka på sådana personer.
Och sedan kan det ju vara så att samtalet är helt låst mellan två personer i ett område, men att man har beröringspunkter på ett annat. T ex kan jag som järnvägsintresserad miljöpartist prata ånglok med en dito sverigedemokrat medan vi lyfter på hatten och går förbi området politik där vi stannar vid att vara överens om att inte vara överens.
Thorsten
Ingen skugga må falla över Dig men jag tror man måste vara antingen hindu eller katolik för att inse svårigheten med att få förbudet att slakta ”heliga kor” upphävt.
// Irène
Heliga kor finns nog utanför RKK och hinduism, var så säker. De är ett ganska allmänmänskligt problem. Och för att återvänder till miljöpartisten och sverigedemokraten som både är järnvägsentusiaster. Pratar de järnväg, åker museijärnväg tillsammans, kommer i samspråk, ja då kanske det fattar så mycket förtroende för varandra att de även vågar prata politik och ifrågasätta sina ståndpunkter. Visar man taggarna utåt direkt kan man ju aldrig komma i samspråk. Och jag är övertygad om att väldigt få människor är genuint elaka och/eller korkade. I regel handlar man rationellt given de referensramar, erfarenheter och den världsbilden man ha. Så för att ändra handlandet måste man inse att det kan vara fel på ens referensramar. Det kommer man aldrig att inse om motparten trycker detta i halsen på en. Då förstärks i stället vidhållandet av ens uppfattning, av ren trots!