I efterdyningarna av katolikdagar i Mannheim 2012 framträder frågan om innebörden ”katolskt.”
”Viktigt att klargöra vad som menas med ”katolskt”. Det är inte ärligt att under etiketten ”katolskt” kräva saker som läroämbetet tydligt avslagit ” säger generalvikarien i Regensburg Michael Fuchs som bjuder in till katolikdagar 2014 i Regensburg.
http://www.kath.net/detail.php?id=36699
// Irène
PS Utmärkt att Michael Fuchs sätter fingret på den springande punkten om LÄROÄMBETET och vad som är ”oärligt” inom katolska kyrkan.
Det mest ”OÄRLIGA” inom dagens katolska kyrka är att dess LÄROÄMBETE ”under etiketten katolskt” kräver att få utöva sin roll att TALA utan att ta hänsyn till sin ålagda roll att LYSSNA.
Irène
Läroämbetet lyssnar! Men som tur är inte så mycket till dig, Küng & Co. Till katolska kyrkans väsen hör en hierarkisk struktur där läroämbetet utgör den viktigaste funktionen efter påven själv. Läroämbetet lyssnar till Guds röst och är till sin natur långsamt, traditiionalistiskt/konservativt etc.
Det viktiga är inte hur många människor som håller fast vid den traditonellt uppfattade tron, utan ATT de gör det. Att många lämnar kyrkan pga dess skandaler osv är synd, men inte om de lämnar den pga dess traditionalism och konservativa framtoning. Kvalitet/Sanning måste alltid överordnas kvantitativa måttstockar. Det är dess styrka, och måtte ALDRIG katolska kyrkan ge sig ut på den tunna is under den spatettiarkitektur som den lealösa Svenska kyrkan officiellt slagit in på.
Att läsa Yvonne Maria Werners klargörande text är som att inandas eoner av alpklar, syrerik luft en molnfri dag i oktober. Så klargörande, så affektfritt, så beundransvärt välskrivet och balanserat.
Att läsa Irènes inlägg känns alltid som raka motsatsen: en tungandad opak, skrikig, gapig aktivistmiljö tornar fram; det är beskäftigt och andas förakt för såväl svaghet som för oliktänkande. Hon kallar det väl för helig vrede, jag skulle benämna det ohelig vrede.
Katolsk Vision har sin inbyggda begränsning och omöjlighet som rörelse i dess främsta talespersons begränsningar och tillkortakommanden. Kanske lika bra det….
. På fruklten känner man trädet…
Magnus Benedictson,
Din kommentar går långt utöver anständighetens och artighetens gräns, i personpåhopp,
bortom sakligheten och i SÄTTET att framföra dina uppfattningar.
Jag tycker den skall raderas i sin helhet, så att du får chansen att skriva om den.
Dock är det inläggets ägare, i det här fallet Irène Nordgren, som enligt bloggens riktlinjer
avgör vad hon vill svara eller radera. Jag avvaktar.
Krister Janzon
skribent och administratör
Magnus
Tillåt mig en korrigering eftersom även du ger intryck av att vara en STOR vän av saklighet och nyansering.
Katolsk Vision är ingen ”rörelse” och följaktligen är jag inte ”dess talesperson.”
För din info
http://www.katolskvision.se/blog/?page_id=2
// Irène
PS Kul att du ”alltid” läser vad jag skriver …….
Det är ju det här tonläget i den inomkyrkliga diskussionen (ingen kyka nämnd, ingen glömd) som gör att allt fler dra sig för att delta i debatten. Men när den slocknar, hur ska framtiden formas då?
Krister
För vissa är tydligen toleransens trösklar höga, för andra är de konstant bra lägre…
Du skriver: ”Din kommentar går långt utöver anständighetens och artighetens gräns, i personpåhopp,bortom sakligheten och i SÄTTET att framföra dina uppfattningar”
Jag förutsätter att du endast avser mitt inläggs två sista stycken, annars förstår jag dig inte.
Och visst, jag kan hålla med dig om att tonen inte var artig, men den återspeglar bara hur trött och irriterad man ofta blir när man går in på KV’s sida (vilket jag gör då och då – allt är inte dåligt, inte ens dåligt tänkt!). Förstår du inte hur konstig din invändning låter när samtidigt vissa huvuddebattörers allt annat än artiga SÄTT att debattera konstant får fri lejd.
Det skriks med versaler, det rödmarkeras, stryks under, det näpsas hit det näpsas dit, det ironiseras där och trycks till där osv osv, allt förvisso oftra blandat med den saklighet du eftersträvar. Men om sakligheten framträder mot en sådan relief…
Det vilar något sorgset över hela KV’s reformistiska kamp. Man kan ha olika tankar om varför. Jag har mina.
Magnus
”Läroämbetet lyssnar! ”
Jag hävdar lugnt och stilla att det råder MYCKET delade meningar om ditt påstående. Kyrkoherdeinitiativet och dess Upprop till Olydnad är beviset för att ditt påstående måste kompletteras med orden ”mycket ensidigt.”
Därför delar jag Hans Küngs uppfattning till 100% att ”påven provocerar fram olydnad ” genom sitt ENSIDIGA LYSSNANDE till Piusbröderna.
Ty det strider mot all vetenskaplig beprövad erfarenhet att som högste ansvarig ledare – för vilken organisation som helst – inta en ledarstil som konstant FAVORISERAR någon gruppering på bekostnad av någon annan.
// Irène
Magnus,
Varför går du in på en för dig sorgset reformforum? Varför rackar du ner på någon-några om du tycker det är sorgset? För att göra det mer sorgset? För vem i såna fall? Logik? dvs emotionell logik.
Det är nog du som känner sorg.
Se ex. Bengts senaste friska inlägg som svar till Gert ang att göra en konferens. Det finns inget som tyder på att Bengt tycker vi är sorgliga o även om han gör det är hans tillmötesgående långt mer katolsk än din.
en definitivt inte sorgsen utan en mäkta fri o glad// Agneta
Agneta
Det är fint att du känner dig sorgsen, mäkta fri och glad – det gör jag också för det mesta…
Emotionell logik är svårt – och det är dumt att vra elak, kanske var jag det, eller åtminstone framstod det så.
Som vanligt bör man hålla mun när man är i affekt. Det brukar bli bättre så, men ibland måste det UT!
Och jag står fast vid min syn på det jag sagt om KV etc, men nu får det vara. Tänker inte ägna tid åt att formulera om något!
Agneta.
Skrev fel, menar ju naturligtvis att det är fint att du INTE känner dig sorgsen osv…
Magnus
Tack för ditt svar, så här mot aftonen vill jag bara bekräfta att det var dina två sista styckena som passerade gränsen. Annars har du självfallit rätt att säga vad du tycker. Och jag har inget i sak att tillägga, eftersom Irène svarat dig på dina sakfel.
Allt gott och Pngst
Krister
Magnus,
Tänker att jag ändock måste kommentera ditt sista inlägg. Trevligt att du låter trevligare helt enkelt. Jag vet inte vad som var orsaken till din affekt men det är fint att du kan granska dig själv.
Det är så otroligt mkt mer spännande att samtala när man känner existensen av självdistans i dialogen, tycker jag.
Jag kan också hålla med dig om att inte heller jag gillar röd text eller versaler o egentligen inte fet stil heller. Men egentligen är det en småsak o Irene har säkert dökul när hon tar i o det är välan okey. Jag har väl mina brister/förmågor.Mitt förakt för fromleri kan jag inte kontrollera exempelvis.
Inte bra.
Så får vi glädjas åt att varken du eller jag känner sorg… över vad det nu var för något.
vänligen Agneta