Just när de kyrkopolitiska viktiga o mycket informativa artiklar duggar tätt här på bloggen så sitter jag fast i den ”personliga smeten” dvs jag undrar om det överhuvudtaget finns en plats för en sån typ som jag i kyrkan … vare sig reformerad eller ej. Hur många gånger har inte någon mot mig negativ nisse till katolik om o om igen velat slå mig under bältet med att jag är labil o utan logik just därför att jag tänker o troligen är dennes motsats. Den stabile kan synas elak för den han/hon kallar labil.
Dialogen omöjliggörs.
Vad befriande för mig med Idagsidans artikel om HSP-artikel! En test som jag fick högsta pott på! Nu är det troligen så att HSPare söker sig till HSPare eftersom risken finns att annars få höra av de ”stabila” att man är just det: labil. Jag tror till och med att det är många gånger omöjligt för överkänsliga att befinna sig i samma rum som de som är stabila o som lever av konstateranden (kanske). De som har tjockare hud. De som är i överväldigande majoritet.
Hur är det då i Romerska Katolska Kyrkan? I Vatikanen? Reformrörelsen?
De som vill göra testet varsogod: http://www.hsperson.se/media/58bf36c35a50784dffff82f07f000101.pdf
Har ni liksom jag konfronterat er med Idagsidans artiklar om HSP-personligheter? Det handlar om psykolog Elaine Arons forskning vid New State University of New York om high sensitive personality vilket enligt 1/5 av världens befolkning har. Det i är inte en diagnos utan en medfödd känslighet som kan vara så hög att en skavande tvättlapp i nacken (smärta) förstör resten av dagen eller ett okänsligt ord (känsla) kan fördärva resten av dagen. Dessa personer behöver enslighet o klarar inte gruppsammanhang en längre tid men de har ett rikt inre liv o trivs med sin frihet från grupp.
Iom att vårt samhälle består då av en överväldigande del av dessa människors motsats o så kan vara fallet inom RKK o Reformrörelsen… hur kommer vi att kunna lyssna på o till varandra? Kommer inte förr eller senare de mer känsliga sättas på plats av de s.k. stabila? Vilken vikt finns i att de mer överkänsliga kommer till tals. Elaine Aron talar om vikten av att förstå just de överkänsligas begåvning vilket inte ska tas som att jag skryter om mig själv. Men nog måste jag tillstå att jag tycker det är skönt att detta kommer upp till ytan o att vi ser på problemet/tillgången nyktert.
Gör gärna testet o fundera en liten stund. Jag är idel öra om någon vill.
Detta blev personligt skrivet… but that my friend… hänvisar jag till HSP.
Agneta
17 poäng! Fast jag är inte överraskad, jag har diagnosen Aspergers Syndrom och då ingår högkänslighet ”på köpet”!
Thorsten,
Vad glad jag blir att du vågar!!!! Välkommen igen….
Vad finns det att förlora med att våga vara …
I Kristus // Agneta
Min diagnos innebär att jag finner trygghet i fasta strukturer och har svårt för spontanitet som karismatiska hallelujarop mm. Därför, trots många teologiska hinder för en frikyrklig mainstreamprotestant, min fascination för den katolska mässan och liknande liturgiska gudstjänstformer. Men att som protestant mest attraheras av Katolska Kyrkan av positiva skäl snarast än av negativa (motstånd mot kvinnopräster o dyl) verkar vara ett undantag…
Vänner,
du milde så präktig jag är – sju träffar.
Gert
Vänner,
Nu skall jag vara tråkig och gnällig: Ett sådant här relativt enkelt test rymmer stora förenklingar – och faror.
Bl a att man svarar som man vill vara. Pesonlighetstest är svåra att uforma, både så att de mäter något vettigt, och att de gör det på ett bra sätt.
Man kan gott använda dem som lekfulla indikatorer; men absolut inte mer.
Jag kan inte här och nu föreslå ett bättre test för aspekten KÄNSLIGHET.
Krister
Gert,
För en gångs skull bräcker jag dig, jag fick 15 😉
Självklart ska man ta personlighetstest av olika slag med en nypa salt, men en viss vägledning ger det.
Anneli
Alla,
Frågan för sådana här test är ofta hur vill du vara?
Krister
Fast jag tycker det är härligt att vi vågar!
Och Anneli, kul att du kom upp till 15 … i min fantasi var du mer stabil … (smile).
Gert… du läste nog vad forskaren sa att om man har mer än ett antal så tillhör man nog trots allt den högkänslige…(smile)
Krister… brum brum… har du gjort testet? Det är nämligen rätt kul…(smile)
Agneta
Agneta,
Jag vill nog påstå att jag är en lugn och stabil person. Högkänslighet handlar mer om receptivitet, som jag förstår det. Det är ju en variation ungefär som absolut gehör och alltså positiv, annars skulle den försvunnit i evolutionen.
Det är något jag haft stor nytta av genom åren, men det är klart jag uppskattar inte karismatiska gudstjänster t.ex.. Men så länge det finns mer lågmälda alternativ för det andliga livet är det inget problem.
Anneli
Agneta,
Jag må tillstå: testet var roligt att göra, många av frågorna och svaren kan ge underlag
till samtal och reflektion. Jag svarade JA på 12 av de 23 frågorna. Sic!
Krister, brum brum
Vänner,
Kul Krister, välkommen in i de högkänsligas församling! Välkommen andra som läser att göra testet o dela med sig!
Jag tänker att det var intressanta frågor. Frågor jag aldrig reflekterat på. Men sedan håller jag med Anneli om att det handlar mer om receptivitet intill hudlöshet än om stabilitet o labilitet. Dessa ord begränsar o förminskar o banaliserar det djupa skikt som heter ”ande” o ”själ”. Jag missbrukar dem själv o det är lätt att göra. I vår värld.
Kyrkan vill framstå som stabil i frågor gällande kvinnoprästfrågor o kyrkan vill bevara sin stabilitet när det gäller ropen efter reformer o kyrkan var stabil i sin mörkläggning av pedofili inom prästkåren (då det begav sig dvs 1500 år?). Nu använder jag medvetet orden ”stabil” o ”labil”, som ni märker.
Denna ”stabilitet” kommer förändras o har redan förändrats till labilitet. Det är jag övertygad om. Katoliken o protestanten Luther kallade Maria Magdalena ”en hysterika” o han var o är nog inte ensam om detta i Katolska kyrkan. Labilitet har fått en dålig klang gentemot ”stabilitet” o ordet ligger ”hysteri” nära. Katolska kyrkan kommer själv bli till en labil på gränsen till en hysterisk ModerKyrka om kyrkans ledning inte blir mer receptiv. Och vem valde Jesus att visa sig för? Inte vad det för den stabile klippan Petrus utan… just det…. han väntade till dess Petrus sprungit sin kos för att sedan visa sig för den mest receptiva av alla receptiva: Maria Magdalena.
Om Kyrkan blir receptiv så hör den ropen för reformer. Den ser människor. Den talar till det levande. Den levande Guden.
Sedan vill jag hålla med Thorsten om att den högkänslige behöver fasta former typ fast gudtjänstordning. Dock, samtidigt…om den högkänslige ser igenom lögner o fromligheter vilket jag tror högkänsliga stundtals gör … så upplevs mässan annorlunda för dem än för övriga.
Detta är en känslig fråga men väl värd att begrunda. Nu vill jag inte göra en grej av detta med HSP men det är intressant att tänka i nya banor. Tänka sig 1/5 …som kanske upplever kyrkan, mässan, bikten, kyrkopolitiken … annorlunda.
Vad tänker ni?
Agneta