Vänner,
pedofilskandalerna och kyrkoledningens försök att mörklägga har på några år fullständigt och total förskingrat kyrkans förtroendekapital och moraliska auktoritet.
I kyrkans historia finns flera paralleller. Den senaste torde vara avlatshandeln med mera under senmedeltiden som ledde fram till reformationen. Då fanns det under lång tid en utbredd insikt i att reformer var absolut nödvändiga, men kraften och modet att göra något fanns inte.
Tridentinska konciliet genomfördes först när det var för sent och inga reformer längre kunde förhindra kyrkosplittring.
Enligt min mening kan pedofilskandalerna ses som symptom på ett svåröverskådligt systemfel. Själv vill jag peka på tre viktiga beståndsdelar i detta systemfel:
Bristen på frihet.
Bristen på demokrati.
Bristen på jämställdhet.
Bristen på frihet handlar bland annat om förtryck av den teologiska forskningen. Teologins frihet är absolut nödvändig för att tron i alla tider skall förbli begriplig och inte förstenas till ett museum för begrepp, teorier och ceremonier.
Bristen på demokrati har resulterat i ett slutet maktsystem som varken är öppet för insyn eller revision. Maktmissbruk är en oundviklig följd.
Bristen på jämställdhet har skapat en kyrka ledd av en mansklubb där det främsta inträdeskravet är att avstå från kvinnor. Detta har fått allvarliga konsekvenser för kyrkans kvinnor och därmed för dess mänsklighet.
Att göra något åt detta komplexa systemfel kräver mycket mer än en ursäkt från påven. Kanske ett koncilium, kanske något helt annat. Vad anser ni?
Gert Gelotte
En amerikansk katolsk advokat kräver att påven under ed ska förhöras om sin vetskap om prästers pedofili. Se rubriker i flera internationella tidningar. Googla.
”Under ed” det är det verkligen sensationella.
Som om världen idag inte kan lita på påvens ord utan att det måste sägas ”under ed”.
Som om man förutsätter att det föreligger en chans att påven ljuger.
Detta säger mycket om påvens status i omvärldens tyckande (tro-tillit).
Räcker det då med ett koncilium som trots allt är en kyrklig ”konferens”?
FN handskas med frågor gällande mänskliga rättigheter/tortyr och borde inte våldtäkt på barn klassas som tortyr?
Du räknar upp tre faktorer och jag vill verkligen åberopa ett fjärde systemfel :
Negligering av flera av Guds bud. Tänk efter och räkna. Att ett barn blir våldtaget och att det tystas innebär att man bryter många bud.
Om påven vetat detta och ändå mörklagt det är påven ingen påve utan en man som ska ställas inför rätta.
Något helt annat, just det botgöring. Precis som den botfärdige rövaren och inte som den obotfärdige.
Agneta,
nej, det räcker inte med en kyrklig konferens där äldre herrar kommer överens om att om inte allt är bra nu så beror det på att allt inte är som förr.
Men hur?
Gert Gelotte
Gert,
Jag håller i stort sett med om din analys av vad som fattas, frihet och jämställdhet absolut. Möjligen behöver inte Katolska kyrkan vara demokratisk i själva strukturen, men ska den inte vara det måste ledningen vara väldigt, väldigt, lyhörd. Vilket kanske är svårare än att göra kyrkan till en demokrati. Vi behöver ju bara se till de kriser du nämner, där kyrkans ledning totalt missuppfattat vad som varit på väg att hända.
Ett konciliums främsta kvalitet är som jag ser det att katoliker från olika håll både geografiskt och ideologiskt faktiskt möts öga mot öga och kan diskutera. Men ska det bli varaktiga lösningar som också kan implementeras på ett bra sätt, krävs lång tid av förberedelser, där så många katoliker som möjligt är involverade. Sedan måste det finnas en plan för vad som händer efteråt.
Annars är risken att det bara blir prat och ingen verkstad.
/Anneli
Agneta,
Det är verkligen en viktig sak du påpekar, att man inte tror sig kunna lite på påvens ord om det inte är under ed!
Jag har också tänkt på de många olika följderna av pedofilskandalerna. I de länder där övergreppen varit utbredda finns många offer, anhöriga till dem, förövare med sina anhöriga och sedan en grupp (hur stor?) som visste men inget gjorde. Så mycket ondska eller som du uttrycker så många av Guds bud som man brutit mot. Hur ska alla dessa människor komma vidare, bli så hela som möjligt igen?
Sedan ska man nog inte bara fundera hur man ska undvika pedofilövergrepp i framtiden, utan lika mycket hur man skapar strukturer som hindrar människor från att kränka och skada varandra.
Jag läser precis ”De fattiga i Lódz” som verkligen är en tankeställare om vilka onda handlingar helt vanliga människor är kapabla till.
/Anneli
Gert,
Det du (och andra visionärer) bedriver är ett sorgligt spel för att använda de syndiga homo- och pedofilprästernas brottsliga gärningar som ett slagträd för att få till stånd modernistiska förändring i den heliga Kyrkan.
Just de syften du arbetar för och de argument som du använder har flera påvar fördömt (Anathema Sit). Läs Pius IX, S:t Pius X, Pius XI, Pius XII. Dessutom har både Paulus VI och Johannes Paulus II sökt motverka desamma uppfattningar. Den Helige Fadern arbetar idag med olika initiativ på att driva ut de modernistiska och relativistiska inflytelserna inom Kyrkan.
Tre kategorier av Kyrkans fiender samverka i det fördolda…
Be Leo XIII:s bön om Ärkeängeln Mikaels insatser! (Imprimatur av Biskop Anders Arborelius A.D. 2008)
För egen del tycker jag att det skulle vara verkligt intressant att höra någon från Katolsk Vision kommentera anklagelsen att det stora systemfelet skulle vara införandet av modernismen i kyrkan.
Är det så att modernismen är sjukdomen kommer ju kyrken inte bli friskare av mer modernism.
Det är ett intressant argument som kanske rent av kan förtjäna en egen resonerande och argumenterande bloggpost.
Allt gott!
Niclas D,
Vad menar du med ”modernism”? Ordet är så slarvigt använt att det är nödvändigt med en definition innan vi kan resonera.
Gert Gelotte
Gert,
Läs t.ex. http://www.vatican.va/holy_father/pius_x/encyclicals/documents/hf_p-x_enc_19070908_pascendi-dominici-gregis_en.html
Torbjörn,
Antimodernistencyklikan tillhör det tunga arv vi katoliker har att leva med, men inte av. Och det finns mycket mer, antimodernisteden till exempel. Det rör sig i båda fallen om dokument som helt saknar relevans utanför en liten grupp mycket konservativa katoliker.
Dessa dokument går möjligen att använda som betongblock i ett sektbygge. Men om kyrkan skall ha något att säga världen av idag bör de förbli arkiverade.
Gert Gelotte
Gert,
Jag anser att du har gundligt fel. Den ed som efterträdde antimodernisteden står på samma fasta klippa. Inom t.ex. Opus Dei och andra konservativa rörelser är thomismen aktuell och man skyr modernismen. Även om du då avfärdar dem som sekter…
Skulle du också vilja karaktärisera Kyrkan under perioden Pius IX till Vaticanum II som en sekt?
Vad tycker du om den reviderade nya eden?
”Vad menar du med “modernism”? Ordet är så slarvigt använt att det är nödvändigt med en definition innan vi kan resonera.”
Gert,
man kanske kan ta spjärn mot Pius X’s resonemang då det nu hänvisats till detta.
Niclas D,
Nej, det vore lika meningslöst som att använda Urban II korstågspredikan som utgångspunkt för ett samtal om kristendom och islam.
Om du och jag skall resonera om modernism vill jag först veta vilken definition DU använder alternativt vilka exempel DU vill åberopa.
Gert Gelotte
Gert,
Förlåt att jag repeterar, men:
a) Skulle du också vilja karaktärisera Kyrkan under perioden Pius IX till Vaticanum II som en sekt?
b) Vad tycker du om den reviderade nya eden?
Torbjörn,
a. hurdå ”också”? Vad syftar du på? Vad jag kan erinra mig har jag aldrig beskrivit kyrkan i sin helhet som en sekt. Däremot finns det sektliknande rörelser inom kyrkan samt sektbeteende i kyrkans ledning.
b. jag har inte tillgång till texten.
Gert Gelotte
”Dessa dokument går möjligen att använda som betongblock i ett sektbygge.”, skrev du. Jag kanske missuppfattade dig?
Under Pius IX till Vaticanum II (c:a 100 år), var den antimodernistiska striden adekvat; efter det stora konciliet out-of-date. Är det så du tänker?
Man kan väl inte plocka det man tycker om efter eget skön och utelämna annat?
Tycker du att utvecklingen sedan apostlarnas och urkyrkans tid har varit en stadig degeneration till dess att de mest radikala fäderna under Vaticanum II tog Kyrkan i kragen och sökte ställa allt till rätta? Är det så du ser på saken?
(Tyvärr intrigerade/intrigerar Paulus VI, Johannes Paulus II och Benedikt XVI med bakåtsträvarna: fr.o.m. ”antipiller/-kondom-encyklikan” t.o.m. ”släppa-fri-Williamson-encyklikan”!)
Torbjörn,
du är inte den förste som förhört mig på katekesen, kanoniska lagen och diverse påvliga dokument för att slå fast att jag inte är renlärig. Det är en meningslös exercis. Jag ser inte på världen, tron och kyrkan på det sättet. Men jag skall svara på dina frågor en sista gång.
Jag tar det punktvis.
1. Om du missuppfattar mig eller inte vet jag inte. Men citatet är en metafor.
2. Nej, det är inte så jag tänker. Den antimodernistiska striden var aldrig adekvat. Den var tvärtom djupt skadlig för kyrkan.
3. Man inte bara kan, man måste. Jag tror till exempel att till och med du utlämnar Urban II korstågspredikan ur din tro – för att ta ett övertydligt exempel.
4. Nej det är inte så jag ser på saken. Kyrkan befinner sig i ständig förändring. Något annat är inte möjligt eftersom det är kyrkans uppdrag att göra Kristus närvarande i en värld som ständigt förändras. Det är bara döden som inte förändras.
Gert Gelotte
Gert,
Tack för dina svar. De förtydligar stort.
Ang. Urban II korstågspredikan kan jag inte tycka illa om. Inte heller S:t Benard av Clairvaux’ motsvarande. Då ser jag Vézelay-katedralen framför mig (och hur de hemska protestanterna vandaliserar Maria Magdalenas äkta reliker!)