Vänner,
Påvens roll i pedofilskandalerna diskuteras i detta intressanta klipp från norsk tv:
http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/623563
Gert Gelotte
-
8 svar till ”Vad gjorde påven – vad gjorde han inte?”
-
Vatikanens pressansvarige fader Lombardi har det hett om öronen i dessa tider då han också extraknäcker som påvens försvarsadvokat.
Som en sann sådan ser han till att ALLTID ha svar på tal på allt, till sin ALLTID totalt helt oskyldiga klients fördel som ALDRIG har minsta tillstymmelse till att på något sätt ha känt till något eller ha haft ansvar för något när det gäller sexuella övergrepp på barn.Till skillnad från när det gäller frågan om kvinnliga präster. Då har kardinal Ratzinger och sedermera påven Benediktus XVI haft MINITIÖST koll på läget minsann.
Prästen Roy Bourgeois tex som närvarade vid en prästvigning av en kvinnlig präst exkommunicerade sig själv med omedelbar verkan.
Ingen nåd här inte. Och allt fungerade som smort när det gällde för Vatikanen att hålla sig informerad.
Eller ta fallet med den 9 åriga brasilianska flickan som genomgick abort efter att ha våldtagits av sin styvfar och blivit gravid.
Då var det snabba ryck också och bekräfta att flickans mamma och läkarna som utfört aborten exkommunicerat sig själva.Eller ta fallen med alla justa katolska präster som vill gifta sig.
Av med prästkragen först ! säger Vatikanen.
Men när det gäller pedofilpräster……….. etc
Så länge katoliker har behov av den påvliga kejsarkulten och stå på Petersplatsen och vinka och hylla Pontifex Maximus på sin balkong OAVSETT hur han beter sig så länge kommer B16 att vinka tillbaka till Gudsfolket som om ingenting hänt.
// Irène
-
Irène,
även en påve kan bli systemets fånge. Det är inget försök till ursäkt, men kanske en del av förklaringen. Jag har nämligen svårt att tänka mig något annat än att Benedikt är en människa som vill väl. Ändå går det som det går. Då tror jag man måste söka de komplexa snarare än de enkla förklaringarna.
Gert Gelotte
-
Gert
Här är ”försvarsadvokaten” Lombardis försvarstal i the “Murphy Case”
http://www.radiovaticana.org/en1/Articolo.asp?c=367179
Osservatore Romano slår tillbaka idag. Samma mönster upprepas. Påven oskyldig och omvärlden jätteelak som gör ”skändliga försök att skada kyrkans överhuvud. ”
”Die Vatikanzeitung ”Osservatore Romano” kritisierte die Anschuldigungen am Freitag als ”schändlichen Versuch”, dem Kirchenoberhaupt zu schaden. ”
”Transparens, beslutsamhet och stränghet ” har präglat Benedikts förhållningssätt menar försvarssidan.
http://religion.orf.at/projekt03/news/1003/ne100326_osservatore_fr.htm
// Irène
PS Och vi vet ju sedan förut att i Vatikanen finns det celibatära män som besitter den unika förmågan att vara ”objektiva observatörer”.
-
Det går inte att komma ifrån att i synnerhet pedofilskandalen kryper närmare och närmare påven själv. Jag har svårt att tro att han inte kände till något, den skrivelse till biskoparna som låg ute här visade på det. Inslaget här gör det också.
Men visst är det troligt att han menar väl, men haft ambitionen att klättra i hierarkin och då valt den mest accepterade vägen. Tysta ner och bortförklara det som skett.
Jag tror att det är strukturerna som måste ändras, det ska inte krävas mod utöver det vanliga och ett extremt civilkurage för att våga gå emot strömmen i Katolska kyrkan. Vare sig för påven eller för lekmän.
/Anneli -
Gert, Annelie
Ni talar båda om att ”vilja / mena väl” men att det ändå blev fel.
Det är ju inte ett alldeles ovanligt fenomen.
Det ovanliga vi står inför är att det totalt saknas skyddsmekanismer inom katolska kyrkan att komma åt felaktigheter som begås av dess välmenande högsta överhuvud.
Min stora förhoppning är att skandalerna som nu duggar tätt hos kyrkliga företrädare ska tvinga fram ett behov till förändring på just denna punkt.
Ty en sådan förändring kräver per automatik att maktsfärerna Ä N T L I G EN
åtskiljs inom katolska kyrkan.// Irène
-
Irène, Anneli,
jag tror/hoppas vi står inför ett epokskiftet i katolska kyrkan, slutet på 1870 års envälde och början på något nytt.
Gert
-
Gert, Anneli
Oremus
// Irène
-
Klippet från norsk TV, som startar denna inläggskedja visar på tendensen
att ”skylla det mesta på någon annan”, här är det biskoparna som är ”fega och naiva”.I John L Allens krönika, först nämnd under annat inlägg, visar Allen på svårigheten att bena upp vad som är vad under de år som varit: påven, biskoparna, troskongregationen, de enskilda förövarna. Och denna krönikas alla kommentarer visar också att tolkningssvårigheterna är minst sagt stora i denna mångåriga övergreppsvärld.
Jag kan inte se vilken enstaka förändring – typ åtskiljande av vilka maktsfärer? – som skulle kunna föra till ett sannare ansvarsutkrävande (accountability) inom kyrkan.
Krister Janzon
-
Bloggrulle
Vatikanens pressansvarige fader Lombardi har det hett om öronen i dessa tider då han också extraknäcker som påvens försvarsadvokat.
Som en sann sådan ser han till att ALLTID ha svar på tal på allt, till sin ALLTID totalt helt oskyldiga klients fördel som ALDRIG har minsta tillstymmelse till att på något sätt ha känt till något eller ha haft ansvar för något när det gäller sexuella övergrepp på barn.
http://www.catholicnewsagency.com/news/fr._lombardi_explains_vatican_response_to_sexual_abuses_by_wisconsin_priest/
Till skillnad från när det gäller frågan om kvinnliga präster. Då har kardinal Ratzinger och sedermera påven Benediktus XVI haft MINITIÖST koll på läget minsann.
Prästen Roy Bourgeois tex som närvarade vid en prästvigning av en kvinnlig präst exkommunicerade sig själv med omedelbar verkan.
Ingen nåd här inte. Och allt fungerade som smort när det gällde för Vatikanen att hålla sig informerad.
Eller ta fallet med den 9 åriga brasilianska flickan som genomgick abort efter att ha våldtagits av sin styvfar och blivit gravid.
Då var det snabba ryck också och bekräfta att flickans mamma och läkarna som utfört aborten exkommunicerat sig själva.
Eller ta fallen med alla justa katolska präster som vill gifta sig.
Av med prästkragen först ! säger Vatikanen.
Men när det gäller pedofilpräster……….. etc
Så länge katoliker har behov av den påvliga kejsarkulten och stå på Petersplatsen och vinka och hylla Pontifex Maximus på sin balkong OAVSETT hur han beter sig så länge kommer B16 att vinka tillbaka till Gudsfolket som om ingenting hänt.
// Irène
Irène,
även en påve kan bli systemets fånge. Det är inget försök till ursäkt, men kanske en del av förklaringen. Jag har nämligen svårt att tänka mig något annat än att Benedikt är en människa som vill väl. Ändå går det som det går. Då tror jag man måste söka de komplexa snarare än de enkla förklaringarna.
Gert Gelotte
Gert
Här är ”försvarsadvokaten” Lombardis försvarstal i the “Murphy Case”
http://www.radiovaticana.org/en1/Articolo.asp?c=367179
Osservatore Romano slår tillbaka idag. Samma mönster upprepas. Påven oskyldig och omvärlden jätteelak som gör ”skändliga försök att skada kyrkans överhuvud. ”
”Die Vatikanzeitung ”Osservatore Romano” kritisierte die Anschuldigungen am Freitag als ”schändlichen Versuch”, dem Kirchenoberhaupt zu schaden. ”
”Transparens, beslutsamhet och stränghet ” har präglat Benedikts förhållningssätt menar försvarssidan.
http://religion.orf.at/projekt03/news/1003/ne100326_osservatore_fr.htm
// Irène
PS Och vi vet ju sedan förut att i Vatikanen finns det celibatära män som besitter den unika förmågan att vara ”objektiva observatörer”.
Det går inte att komma ifrån att i synnerhet pedofilskandalen kryper närmare och närmare påven själv. Jag har svårt att tro att han inte kände till något, den skrivelse till biskoparna som låg ute här visade på det. Inslaget här gör det också.
Men visst är det troligt att han menar väl, men haft ambitionen att klättra i hierarkin och då valt den mest accepterade vägen. Tysta ner och bortförklara det som skett.
Jag tror att det är strukturerna som måste ändras, det ska inte krävas mod utöver det vanliga och ett extremt civilkurage för att våga gå emot strömmen i Katolska kyrkan. Vare sig för påven eller för lekmän.
/Anneli
Gert, Annelie
Ni talar båda om att ”vilja / mena väl” men att det ändå blev fel.
Det är ju inte ett alldeles ovanligt fenomen.
Det ovanliga vi står inför är att det totalt saknas skyddsmekanismer inom katolska kyrkan att komma åt felaktigheter som begås av dess välmenande högsta överhuvud.
Min stora förhoppning är att skandalerna som nu duggar tätt hos kyrkliga företrädare ska tvinga fram ett behov till förändring på just denna punkt.
Ty en sådan förändring kräver per automatik att maktsfärerna Ä N T L I G EN
åtskiljs inom katolska kyrkan.
// Irène
Irène, Anneli,
jag tror/hoppas vi står inför ett epokskiftet i katolska kyrkan, slutet på 1870 års envälde och början på något nytt.
Gert
Gert, Anneli
Oremus
// Irène
Klippet från norsk TV, som startar denna inläggskedja visar på tendensen
att ”skylla det mesta på någon annan”, här är det biskoparna som är ”fega och naiva”.
I John L Allens krönika, först nämnd under annat inlägg, visar Allen på svårigheten att bena upp vad som är vad under de år som varit: påven, biskoparna, troskongregationen, de enskilda förövarna. Och denna krönikas alla kommentarer visar också att tolkningssvårigheterna är minst sagt stora i denna mångåriga övergreppsvärld.
Jag kan inte se vilken enstaka förändring – typ åtskiljande av vilka maktsfärer? – som skulle kunna föra till ett sannare ansvarsutkrävande (accountability) inom kyrkan.
Krister Janzon