Vänner
”Att å ena sidan utnyttja sin (Katolska kyrkans) obervatörsstatus i FN till att motverka kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa med katastrofala följder i tredje världen och å andra sidan vilja få gehör i omvärlden för sitt budskap om ovillkorlig respekt och vördnad för det ofödda och okränkbara livet går inte ihop. Vill påven att världen ska höra det senare måstehan upphöra att vilseleda världen med de förödande orden till äkta par från 1968 års encyklika Humanae Vitae från påven Paulus VI: ”Likaledes förkastlig är varje handling som antingen före, vid tillfället för, eller efter sexuellt umgänge är speciellt avsedd att förhindra fortplantningen, antingen som mål eller som medel””
Så skriver Irène Nordgren i Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14043/LKT1012s848_850.pdf
Det är ett viktigt inlägg i en debatt om när livet börjar och om innebörden och konsekvenserna av formuleringar om livets okränkbarhet.
Gert Gelotte
De andra två artiklarna som kommenterade Bergströms artikel var bra, särskilt Elisabet Finnés artikel som tog upp Bishofberger et al´s utmärkta bok om abort och fosterdiagnostik: ”Den svårlösta konflikten”
Iréne Nordgrens artikel problematiserade frågeställningarna om kvinnors reproduktiva hälsa och livets uppkomst på ett väldigt bra sätt tycker jag. Det är svåra frågor och som jag skrivit tidigare finns i sådana sammanhang inga lätta svar.
Men det som verkligen gläder mig är att Läkartidningen förstått att katoliker kan ha olika åsikter i en fråga och ger de olika infallsvinklarna utrymme. Mer av det vill jag se!
Bengt ditt svar blir lite märkligt eftersom du inte kommenterar den artikel som s.a.s är ämnet utan två andra…
/Anneli
Irène,
i din kommentar till Staffan Begströms artikel i Läkartidningen tar du upp väldigt viktiga saker:
Du pekar på att ”medan vi i Sverige och på andra håll grunnar på frågorna så ’dör ca 200 kvinnor dagligen i illegala aborter’… De frågor vi grunnar på här i välfärden är från vilken tidpunkt man kan räkna att livet är skyddsvärt. En fråga som det finns många svar och tyckanden kring.
Den frågan kan vi grubbla på här i lugn och ro – vi är ju inte där, därborta där det katastrofala sker.
Ditt svar på Bergströms artikel är bra.
Jag tycker det är så viktigt att framhålla just den misär som finns ute i världen, som Bergström med sin stora erfarenhet kan förmedla. Det handlar om mödrar som förblöder, jag kan tänka mig ofrivilligt gravida för kanske tionde, tjugonde gången, utan talan, utan medel att försörja sig själva och sina barn, kanske under hot tvingade till både samlag och abort – de dör och en massa barn blir moderlösa och får leva på gatan. Gatubarnens problematik bara växer. Kan man gradera synd? Vilken synd är då störst – att låta en mor dö bort från sina barn eller att söka abortera ett foster eller att genom preventivmedel förhindra en befruktning?
Hur någon katolik här i Sverige kan komma och säga att denna kvinna syndar, är väl obegripligt.
Bergström vill som du säger ”ruska om ’kristna politiker, beslutsfattare och trosvissa abortmotståndare”. Det är bra. Det är ingen lätt fråga, det vet vi alla. Och jag vet Irène att du inte tillhör de som lättvindigt ropar på abort och ej heller tillhör du de väldigt bergsäkra abortmotståndarna.
Jag tror att de som så ståndaktigt fördömer abort inte vet riktigt hur hemskt en kvinna i ett fattigt patriarkaliskt samhälle kan ha det. Det är ju stor skillnad på att vara ’pro life’ här i rika världen jämfört med där i den fattiga.
Det är en stor fråga som inte får tjabblas bort. En mycket stor och svår fråga som vi inte får blunda för.
Elisabet Albertsson
Vad som är märkligt är att någon idag kan kalla sig ”katolik” och samtidigt mena att man kan göra undantag och göra abortmord.
När moral, etik och lagar blir ”situationsanpassade” så förfaller, fragmenteras och förstörs de.
Jag tycker att de är oerhört viktigt att hålla fokus på den centrala frågan som Staffan Bergström och även Iréne Nordgren tar upp. Hur undvika att kvinnor i tredje världen dör av för täta och många graviditeter, bristfällig mödra- och förlossningsvård och illegala aborter?
Ingen här är i grunden positiv till aborter, därför måste man som jag ser det arbeta förebyggande. Alla människor bör t.ex. ha möjlighet att välja mellan preventivmedel eller NFP. Målet för bådadera är att undvika oönskade graviditeter, men som Iréne Nordgren skriver kräver naturlig familjeplanering ett jämställt förhållande där mannen och, vill jag lägga til,l kvinnan kan tänka sig att avstå från samlag ca två av fyra veckor i månaden.
I den bästa av världar förekommer inga aborter, men som Elisabeth Andreasson skriver. 200 kvinnor om dagen dör av illegala aborter. Hur hanterar man det?
/Anneli
Det vanliga katolska motivet för benhårt abortmotstånd är att de moraliska principerna aldrig får undermineras. Undantag finns, det vet alla, men de bör förbli i tysthet, ses som utslag av mänsklig svaghet och hanteras som personliga synder.
Jag menar att denna benhårda principfasthet också kan ses som ett försök att kontrollera ett liv som inte låter sig kontrolleras. Om man så vill att upprätthålla en illusion.
För vad får en princip kosta? Hur mycket lidande är den värd?
Vore det inte bättre att inse och erkänna att livets svåraste moraliska beslut alltid fattas i en gråzon där det inte är så lätt att säga att det ena alternativet är mer rätt än det andra? Att vi till sist måste göra det som är rätt, mest rätt, minst fel och ta personligt ansvar för det?
Kyrkans officiella företrädare, dess präster och biskopar, har självklar rätt att ha åsikter, ge råd, men bör nöja sig med detta. Om Jesus inte dömer bör kyrkan inte heller göra det.
Gert Gelotte
Att hävda att bejakande av dödsstraff och att vara emot abort är att vara en rättrogen konservativ katolik är en märklig syn på Jesu budskap och kan näppeligen vara kristet i mina ögon. Detta sagt under ett annat ämne här men ändå sagt. I vetskap om att tusentals barn i detta århundrande blivit utsatta för präster som våldtagit både deras själ och kropp och att hålla dessa förövare om ryggen genom silence och lögn är rent av avskyvärt. Slår man ihop århundranden kanske kyrkan har förgripit sig på en miljon barn och slår man ihop lögnerna från de som visste rör det sig om flera miljoner. Jag bara fattar inte hur kyrkan ska ren gå ur detta eller rättare sagt framstå som en hederlig kyrka. Kyrkans män måste förstå att det kanske är så att ett barn som av föräldrar ”tvingas” in i kyrkan genom dop för att sedan våldtagas och sedan kränkas genom att ingen ger barnet stöd utan mer fortsätter en kränkning genom bestående lögn … det barnet kanske totalt förlorar all tillit till att en katolsk Gud finns. Vore det då så underligt om barnet hellre önskade sig ickefödd och tom aborterad. Då vore barnet i himmelen istället för att lämna kyrkan med förlorad tro och med förövarnas uttalande att ”lämna du katolska kyrkan så är du förlorad för himmelen”. Lite hårddraget men varför inte?
Att kyrkan sanktionerat lögn för att präster ska rädda sitt eget skinn och därmed kyrkans är bara det en vidrighet som aldrig det bör talas tyst om. Om man är kristen. Och inte ens då. Byket måste upp. För allas vårt bästa på jorden.
Man kan vara emot abort som jag är men inte när det gäller om moderns liv är i fara.
Allt är inte svart-vitt, det är väldigt sant.
Men.
Det är bara rent av obehagligt idag när kyrkan uttalar sig om kvinnor-barn-abort-kondomer emedan alltfler sanningar kommer i dager som handlar om kyrkans egna och deras ”mord” på barns själ och trosliv (och därmed deras mödrar och fädrer).
Om kyrkan sanktionerat och sanktionerar att präster får ljuga – vad finns det att tro på… som katolik?
Agneta Sofiadotter
Agneta Sofiadotter:
Kyrkan har inte sanktionerat lögn.
Även om det skulle vara som du säger att (korrumperade tjänstemän inom) ”kyrkan sanktionerat att präster får ljuga”, så rubbar det ju inte den katolskt kristna tron. Vi fortsätter att tro på Jesus och Gud som är kärleken och Anden som bor i våra hjärtan och Kyrkan som förmedlar tron till oss trots prästernas dåliga vandel.
mvh
Bengt
”…kan näppeligen vara kristet i mina ögon”
Läs gärna den heliga Kyrkans katekes. Det är kristet att bejaka dödsstraffets legitimitet och förkasta abortmordets med dess alla pragmatiska fördelar.