Jörgen Thorhard, vår man på taigan, har skickat oss nedanstånde
*******************************************************************************************************
Fastemeditation askonsdagen a+D 2010
Herre, med helig fasta förbereder vi oss för vår kamp mot ondskans makt och ber att du under dessa fyrtio dagar rustar oss med bönens och återhållsamhetens vapen. Genom din Son…
(slutbön i Vesper och Laudes askonsdagen)
Fastan inleds med en definition av vad den är.
Den är helig, d.v.s. den hör Gud till, inte oss. Vår fasta skall förhärliga Gud, inte oss. Vår fasta skall inte vara en demonstration av vår fromhet utan peka mot Gud, den är inte ett självändamål utan har som allt sin fullkomning i Gud.
Fastan är en del av kampen mot ondskan. Onda andar drivs ut med bön och fasta. Fastan förtätar livet, skalar bort bråten och frilägger livets mening, att kämpa med Gud för Guds rike. Att gå med Gud mot allt som förtrampar och förringar hans minsta. Fastan är en påminnelse om att vår plats är vid fronten, att vi som Kristi bröder och systrar också är av Davids hus, hans som gick mot Goliat.
Bönen och återhållsamheten är våra vapen, vår slunga och vår sten. Inte bara vår egen privata, personliga bön utan också Kyrkans liturgiska bön när vi tillsammans med prästen frambär Mässoffret och när vi ber Tidegärden. Då är himlen närvarande på jorden.
Och återhållsamheten, denna stora dygd som förhindrar att vi i missriktad iver trampar på vår nästa. Som hindrar oss från att slita upp hjärtats dörr hos den andre. Som förmår oss att vänta utanför tills vännen är redo att släppa in oss och med oss Kristus. Ty vi är Kristusbärare.
Jörgen Thorhard; Stöllet
