Bengt Malmgrens inlägg Marcus Birro: Ingen är profet i sin hemstad bjuder mig som entusiastisk amatörpsykolog på en högtidsstund!
Hur är det möjligt att som Bengt Malmgren anklaga det sekulariserade samhället för bristande respekt för yttrandefriheten och skriva bl.a.: ”Det är inte högt i tak i Sverige när det gäller kristen tro. De kristna samfunden tolereras så länge de håller sig inom kyrkväggarna och tron förblir privat, men blir det för offentligt anses det som farligt.” när man vet att det är betydligt sämre ställt med takhöjden i Katolska kyrkan?
Det går inte att komma ifrån att just yttrandefrihet och åsiktsfrihet inte är Katolska kyrkans bästa gren. Jag skrev nyligen en blogg om en recension av Matthew Fox bok The Popes War. Resencenten skriver att ett av de starkaste avsnittet i boken presentationen av en lista med 91 män och kvinnor vars karriärer bromsats upp eller helt stoppas av Troskongregationen för att de uttryckt ”fel åsikter”.
http://katolskareformvanner.blogspot.com/2012/01/popes-war-av-matthew-fox.html
Det är inte vidare bra ställt med yttrandefriheten för svenska katoliker heller. I Wikipedia kan man läsa följande bad willskapande text om biskop Anders Arborelius ” I advent 2005 reagerade Anders Arborelius på ett manifest av Katolsk vision [5] med ett upprop att ”besinna sig” och ”vända om till kyrkans tro”.[6] 8 september 2009 förnyade Arborelius sitt avståndstagande från Katolsk vision: ”Återigen ser jag mig tvungen att påpeka att ”Katolsk Vision” på intet sätt återspeglar det som är den Katolska kyrkans tro och att man inte har något bemyndigande att kalla sig ”katolsk” […] Jag vädjar till dem som står bakom ”Katolsk Vision” att ompröva sina ställningstaganden och söka sig tillbaka till det som är Kyrkans tro.”[7].”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Arborelius
Bengt Malmgren känner kanske inte till de 91 katoliker på Fox lista som fått sina karriärer förstörda. Men han borde vara väl bekant med de försök att tysta misshagliga personer både katoliker och icke-katoliker som gjorts av Stockholms Katolska stift där exemplet ovan bara är ett. Jag förstår inte hur man kan tycka att dessa flagranta försök att tysta dem som inte delar ens egna åsikter går bra, men inte tåla att själv bli ifrågasatt. Finns det någon som kan ge en förklaring till det?
Anneli
Du missförstår mig. Jag anklagar inte för brist på respekt för yttrandefrihet. Tvärtom. Jag skriver ju:
”Detta till trots lever vi i ett fritt land där yttrandefrihet och demokrati råder, vilket också gäller oss kristna. Och vi kristna skall inte klaga därför att vi vill ha det bekvämt och leva ostört. Vittnar vi om det vi tror på får vi räkna med motstånd. Så har det alltid varit…”
Bengt,
Nu har jag läst ditt inlägg en gång till och om du inte vill beklaga dig över den bristande yttrandefriheten för kristna, vad är det då du vill säga?
Du skriver att kristna får räkna med mothugg och rent av förföljelse från det sekulära samhället. Men du kan ju inte göra en sådan generalisering. Värdekonservativa kristna betraktas helt säkert som kufar av de flesta, men det är ju bara en liten, om än högljudd, grupp kristna.
För mig och andra reformvänliga katoliker t.ex. är påhoppen från andra katoliker ett större problem än de från omgivningen. Så du kan inte dra någon allmän slutsats om hur kristna blir bemötta heller, eftersom det är olika.
Jag brukar kunna föra väldigt intressanta diskussioner med ”vanliga” svenskar om väsentligheter som Gud, när jag klargjort att jag inte har något emot t.ex. preventivmedel och inte gör några som helst försök att bortförklara de sexuella övergreppen som skett i Katolska kyrkan.
Anneli
Ja, det syns mig besynnerligt att någon kan läsa Bengts
blogginlägg om Marcus Birro såsom handlande om yttrandefrihet
eller respekt för den. Snarare behandlas om man anser att andra parter
har rätt i sak i vad de säger. Och om att inte behandlas med hån, en kraftig form
av orespekt som t ex Birro har utsatts för. Notera det korta men kärnfulla positiva instämmandet i Bengts inlägg av Patrik Lindenfors, en kunnig och respekterad medlem
i Humanisterna.
Ett annat exempel som Anneli tar upp i sitt inlägg: Den sakliga dialogen om vad man tycker
har t ex biskop Anders och vi manifestundertecknare haft vid ett flertal
tillfällen de senaste åren. Ansvaret för att dialogen har varit avbruten ligger
snarare hos oss manifestundertecknare än hos biskop Anders. Tro mig som en av flera
som varit med i dialogen på Biskopsämbetet! Och möjligheten till fortsatt dialog finns självfallet.
Krister Janzon
Krister,
Tja, här på bloggen råder som tur är åsikts- och yttrandefrihet och även om jag inte riktigt förstår hur du kommer fram till din tolkning av Bengt Malmgrens inlägg, så respekterar jag den. Våra olika uppfattningar om innehållet visar ju också att Bengt formulerat sig för otydligt.
Alla,
Citatet ur artikeln om biskop Anders på Wikipedia har ju varit uppe till diskussion här tidigare och jag vet att det framförts önskemål till stiftet om att det ska raderas.
Jag tycker inte att man ska propsa på att den formuleringen ska bort. Tvärtom är det bra att den finns kvar och jag hoppas att många läser den!
Det är nämligen ett unikt tillfälle att ta del av en katolsk ledares budskap utan de förskönande omskrivningar som ”vatikanskan” eller kanske ”katolskan” brukar linda in dessa i. Här blir det tydligt att biskop Anders använt sig av de medel som står till buds för att tysta kritiker inom kyrkan, utan att försöka dölja det.
Anneli
Det är en biskops uppgift att tolka och värna om katolsk tro. Skulle han inte reagera när han bedömer att visionärerna överskrider detta missköter han sitt uppdrag. Sedan kan det i det långa loppet visa sig att bedömningen var rätt eller fel. Större gestalter än ni (?) i kyrkans historia har förbjudits att tala med katolsk auktoritet, Ignatius av Lloyola för att nämna någon.
Bengt,
Ingen av dem som biskop Anders försökte tysta hade gett sken av att representera stiftet, då hade han naturligtvis varit i sin fulla rätt att protestera.
I stället var det enskilda katoliker som har samma lagstadgade rätt som andra svenskar att uttrycka sina åsikter, som skrivit ett manifest, Katolsk Vision. Jag tror faktiskt att biskop Anders så småningom förstod att alla katoliker har rätt att ha en åsikt om vad som är katolskt och formulera den. Jag har inte sett eller hört honom försöka tysta någon de senaste två åren. Ur den aspekten är det förstås olyckligt att stycket är kvar på wikipedia.
En reflektion till är att du är djupt upprörd över den behandling Marcus Birro fått utstå och som jag skrivit på din blogg där håller jag med dig, ingen ska behöva stå ut med sådant.
Inte heller de som inte delar dina åsikter, men jag kan inte påminna mig att du ryckt ut till försvar när t.ex. Gert Gelotte och Iréne Nordgren blivit trakasserade av så väl nättroll som andra. Rätta mig om jag minns fel.
Konsekvens är nyckeln till trovärdighet.
Anneli
Anneli!
Glad att du du uttrycker dig positivt om biskop Anders också.
Jag har inte kommit i nära kontakt med trakasserier mot Gert eller Irene på så sätt att jag haft möjlighet att direkt försvara dem, men kommer ihåg att jag blev upprörd då ngn på er blogg berättade hur det var.
Försöker på min blogg föra en god dialog med alla riktningar, och rensar bort de värsta avarterna, men jag måste säga att tonen bland kommentatorerna har varit väldigt god sista året, inte mycket har jag behövt ta bort.
Bengt
Tillåt mig att friska upp ditt minne när det gäller Gert.
På din blogg har du kommit i mycket nära kontakt med de ”värsta avarterna” när det gäller Gert som du inte ”rensat bort” förrän vid direkt tillsägelse.
Av detta drar jag slutsatsen att din INRE känslighet för ”trakasserier” (o) medvetet styrs av personliga preferenser beroende på samstämmigheten mellan den trakasserades och dina egna personliga ståndpunkter.
// Irène
Bengt och alla,
Det som är allvarligast med biskop Anders uttalande kom jag inte på förrän sent i går kväll.
Många katoliker är väldigt auktoritetsstyrda och när biskop Anders uttalar sig som han gjort uppfattar tyvärr alltför många att det är fritt fram att inte bara kritisera utan trakassera personer med anknytning till Katolsk Vision eller som bara är kritiska till kyrkan.
Den oreflekterade lydnaden mot auktoriteter har genom historien visat sig vara farlig. I recensionen av den tidigare dominikanen Matthew Fox’s ”The Popes War, som jag nämner i inlägget står det också om ”moralteologen fr Bernhard Haring som hävdat att lydnad inte kan vara en kärna i moralteologin. Detta efter att ha sett de tyska soldaternas, som han beskriver det, diaboliska handlingar under 2:a Världskriget, där de försvarade sig med att de lydde order.”
http://katolskareformvanner.blogspot.com/2012/01/popes-war-av-matthew-fox.html
Biskop Anders och andra företrädare för Katolska kyrkan måste alltså vakta sin tunga och penna, eller nuförtiden kanske snarare tangentbord. Det är alltför lätt hänt att de orsakar andra stor skada. Säkert när det gäller biskop Anders utan att det är avsikten.
Anneli
Irène! Misstänkte att du skulle dra upp det. Det var ett olycksfall i arbetet, inga onda avsikter. Isåfall skulle jag inisterat att låta det vara kvar..
Anneli, alla
Hela din kommentar nyss som börjar:
”Bengt och alla,
Det som är allvarligast med biskop Anders uttalande kom jag inte på förrän sent i går kväll. ”
andas gammal skåpmat, i den meningen att intet är nytt, vare sig man menar i relation till första gången biskopen skrev sin uppmaning, eller andra gången eller när citat av det kom in i Wikipedia, under biskopens namn. Det är alltför många som tagit biskopens ord som en anledning till att bara avfärda manifestets reformönskningar som ”okatolska”.
Saken påpekades för biskopen varje gång under de halvårsvisa samtalen; biskopen lovade att dåvarande pressekreteraren eller någon annan skulle ta bort det skrivna. Speciellt som han sade oss att den enda punkt i vårt manifest som han tyckte var ordentligt problematisk för honom var den om ordinationen av kvinnor (obs! detta är långt innan barnövergreppen blivit så kända att de kommit upp i den katolska agendan.)
Jag beklagar också att biskopen fortfarande inte åtgärdat detta, men jag drar för min del inte slutsatsen att dialogen skall ligga nere; utan tvärtom. Även av det skälet att han då kunde få tillfälle att markera att ingen kan förbjuda någon att använda det svenska adjektivet ”katolsk” i sina önskemål om reformer i RKK.
Jag upprepar gärna vad jag skrivit i en kommentar häromdagen: Om Katolsk Vision vill återuppta samtalen med biskop Anders så är han beredd till det; det är vi själva som brutit kontinuiteten i samtalen, mer eller mindre av slarv vid överenskommelse om ny tidpunkt för några år sedan.
Jag hoppas att denna Annelis och min utvidgning av detta inläggs ämnestråd nu kan anses vara avslutad i detta forum; vi manifestundertecknare kan ju fundera på vår kant hur vi vill göra med dialogen mellan oss och biskop Anders.
Krister
Krister,
Ämnet är mitt och det är alltså jag och inte du som bestämmer om någon tråd är avslutad eller inte! Eventuella samtal mellan KV och biskop Anders får du göra ett separat inlägg om i händelse du vill diskutera saken, för det hör inte hemma här.
Alla,
Däremot skulle det vara intressant om någon, helst då från stiftet, ville kommentera frågan om makt och auktoritet kontra ansvaret att inte skada andra med vad man säger och gör. Och då närmast hur stiftet här i Sverige behandlat reformvänliga katoliker och även Svenska kyrkan.
Jag hör nu och då i övrigt normala och begåvade katoliker uttrycka sig nedsättande, ibland direkt kränkande om samhället i stort, Svenska kyrkan och reformvänliga katoliker, utan att mer än i svepande ordalag tala om vad de tycker är fel. Kunskaperna visar sig i 9 fall av 10 vara minst sagt dåliga när jag ställer följdfrågor. Jag uppfattar det som ett eko av signalerna uppifrån och då menar jag inte Gud! Och det är väldigt olustigt med detta oreflekterade upprepande av vad någon annan sagt.
Anneli
Anneli,
Oj då, jag måste felaktigt ha trott att ordet var fritt att förslå olika saker, som t ex
avslut av en delpunkt under en tråd som du startade, men jag kände till fler fakta om.
Men det är klart jag pudlar nu så lagom, kära gästskribent!
Krister
Anneli,
För att vara tydlig så skrev jag att jag hoppades ”att denna Annelis och min utvidgning av detta inläggs ämnestråd nu kan anses vara avslutad i detta forum”,
inte alls din ämnestråd i sig, som du verkar läsa det som.
Krister
I DN Söndag finns en artikel om maktkampen inom Kristdemokraterna och det verkar som om de olika lägren tar till alla möjliga fula knep för att smutskasta varandra. Tyvärr ser det inte ut som om artikeln ligger på DN:s webbsida, så jag kan inte länka till den.
Göran Hägglunds stabschef Henrik Ehrenberg ligger tydligen bakom en signatur, OveTove, som gett sig på Odellanhängare,bl.a Anneli Enochson.
Men Odellanhängarna verkar inte vara ett dugg bättre. Livets Ords vd Jonathan Ekman ska vara mannen bakom hemsidan avgahagglund.nu som häcklat Göran Hägglund. Bolag knutna till församlingen ska ha betalat pengar till personvalskampanjer för bl.a. Annelie Enochson.
Ett kristet parti som hoppas kunna vinna väljare med ett synnerligen okristet beteende, vad ska man tro om det?
Anneli
Ja, hur okristet beteende är det inte att inte erkänna när man haft fel!?
Ja, Anneli,
Kanske i miljöpartiet hålls det fred därför att de brinner för att de vet att om de inte håller sams brister någonting mkt viktigt: sammanhållningen inför det faktum att vi kan utrota allt liv på jorden.
Att de kristna är så krigiska mot varandra och har så lätt att förtala varandra och inte ens kan dela nattvarden tillsammans är mer än allvarligt med tanke på Kristi Återkomst.
Vem vakar mest?