Pappa, pappa, barn.

Om några år kommer samkönade äktenskap att vara ett fullständigt normalt och okontroversiellt inslag i det civila samhället. Hur skall kyrkans läroämbete hantera detta faktum? På Katolsk Visions Forum inbjuder vi till en diskussion om hur vår syn på äktenskapet påverkas av att vi kan få barn på mer än ett sätt. Sök under rubriken ”äktenskap/samlevnad”.

Gert Gelotte

Irène Nordgren

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

1 svar på Pappa, pappa, barn.

  1. Ann-Marie Cervin skriver:

    Varför tycks oss Pappa, pappa, barn mer kontroversiellt än Mamma, mamma, barn?
    Är det månne för att barn i flera generationer har fostrats av en stab av mammor och äldre släktingar, ”pigor” och/eller barnsköterskor, medan fädren varit ganska frånvarande i arbete och slit för familjen – bakgrunden.
    Då har man absolut inte följt med i den nya generationens pappor som redan från början tagit sitt ansvar för den dagliga (och inte minst nattliga) vården av barnen. Därmed har de också vuxit med barnen och betytt allt mer.

    Nej, nu för tiden är både mammor och pappor oftast helt kapabla att ta hand om sina barn och ge dem kärlek och stöd.
    Är man två om detta – om än aldrig så enkönat – så måste det vara bättre än att vara ensam vårdnadshavare. Mer hjälp och mer kärlek! Mycket mer än att vara ensam vårdnadshavare.

    Sjukdom och skilsmässa finns naturligtvis i alla typer av förhållanden. Det hindra inte det principielt viktiga förhållandet: två är bättre än ensam.

    Ann-Marie

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *