Bernard Durel OP förenar på ett förunderligt sätt det bästa av många världar.
Med rötter i fransk katolicism och i den bästa påven Johannes XXIII anda har Bernard Durel byggt broar över till Asien där han bla i Japan tagit till sig zenbuddhism.
Inspirerad av Arne Naess ekosofi för Bernard Durel som lärare nu själv vidare kunskapen om oikos ”att hushålla” och sofia ”vishet”. Kunskapen om att ”Allt levande utgör en helhet”.
Men för att se helheter krävs UPPMÄRKSAMHET, NÄRVARO och barnets FÖRUNDRAN och det var temata som Bernard Durel utvecklade under helgens meditationsreträtt på Marielund.
Som hjälp på vägen har Bernard Durel alltid med sig en skattkista som han öser ur av berättelser och citat från olika vishetslärare inom olika traditioner som tex Thomas Merton, olika asiatiska zenmästare , den indiske jesuiten Anthony de Mello mfl.
Från den senare lånade Bernard Durel som avslutning nedanstående berättelse
Den stora skatten
Den vandrande asketen hade kommit till utkanten av en by och slagit sig ner för natten under ett träd. Då kom en av byborna springande och ropade:
-Stenen, stenen! Ge mig den dyrbara stenen!
-Vilken sten ? frågade asketen.
– I natt kom Herren Shiva till mig i en dröm och sade, att om jag gick hit till utkanten av byn i skymningen så skulle en helig man ge mig en dyrbar sten som skulle göra mig rik i alla mina dagar.
Asketen grävde i sin ränsel och tog fram en sten.
-Han menade säkert den här, sade han och överräckte en sten till bybon. Jag fann den för några dagar sedan på en stig i skogen. Du får den.
Mannen stirrade häpen på stenen. Det var en diamant. Antagligen den största diamanten i världen, för den var stor som ett manshuvud.
Han tog diamanten och gick sin väg. Men hela natten låg han och vred sig i sin säng,utan att kunna sova. Tidigt i gryningen nästa dag steg han upp, gick till asketen,väckte honom och sade:
– Ge mig nu också den skatt som gör det möjligt för dig att med sådan lätthet ge bort en diamant.
// Irène
PS Bernard Durel OP hör nog i mitt tycke till bland det bästa katolska kyrkan har att erbjuda idag i Sverige.
Från Bernard Durels söndagspredikan fastnade dessa ord ”Guds rike är mer än regler och lagar”.
Ang Anthony de Mello SJ. Det slår aldrig fel. Även denne har kardinal Ratzinger – som prefekt för Troskongregationen – med sin känsliga näsa för profeter ”prickat” med en Notification 1998.
Läs om Bernard Durel ”Min resa till Gud”
http://www.ekosofi.se/durel/sidor/min%20resa%20till%20Gud.htm
”Den roll som medlidandet spelar i ekologin
Hur man finner vägen berättas i en välkänd judisk historia. En dag, så lyder den, frågade Rabbi Pinchas sina lärjungar:”När kan man säga att natten är över och dagen har börjat?” ”Är det när det är möjligt att se skillnad på en hund och ett får”? frågade en av dem.” Nej”, svarade rabbin.” Är det när det är möjligt att se skillnad på ett dadelträd och ett fikonträd?” frågade en annan. ”Nej”, sa rabbin.”När är det då?” frågade lärjungarna. Han svarade: ”Det är när man ser ansiktet på en annan människa och känner igen sin syster eller broder. Ända fram tills detta händer är det fortfarande natt i vår värld”.
http://www.ekosofi.se/durel/medlidandet%20och%20ekologin.pdf
”Krig och inre fred Föredrag i fastan 1992”
Solsjenitsyn:
”Litet i sänder upptäckte jag att skiljelinjen mellan det goda och det onda varken åtskiljer stater, samhällsklasser, eller partier utan den går genom varje människas hjärta och genom hela mänskligheten. Denna linje är rörlig, den fluktuerar inom oss allteftersom åren går. I ett hjärta invaderat av det onda bevarar den en bastion av det goda. I de bästa av hjärtan finns ett hörn där det onda aldrig dragits upp med roten.”
http://www.ekosofi.se/durel/Krig%20och%20inre%20fred%20Bernard%20Durel.pdf
