Kyrkans Tidning skriver i artikel
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/”sekularismen_har_natt_vags_ande”_0_12150.news.aspx
Hassan Hanafi framhöll islam som en väg till frihet, när han igår gästade MR-dagarna i Stockholm.
En myt. Den europeiska sekularismen är en myt, hävdar Hassan Hanafi, en av talarna på MR-dagarna i Stockholm. Kristendomen är fortfarande central i västvärldens världsbild och värdesystem, menar han.
Foto: Mikael M Johansson
– Ett sekulärt samhälle av europeisk modell är varken möjligt eller önskvärt i arabvärlden. Det sa Hassan Hanafi, professor i filosofi vid universitetet i Kairo, när han i tisdags gästade MR-dagarna i Stockholm.
Hassan Hanafi ses som en av världens ledande islamtolkare. Han har rört sig från politisk radikalism i det fundamentalistiska Muslimska brödraskapet till en hållning där han framhåller islam som en väg till frihet och framsteg.
När han i början av denna vecka besökte Sverige uttryckte han en kritisk syn på sekularism som den kommit att utformas i väst – ett strikt åtskiljande av religionen från övriga samhällsfunktioner. Den modellen har nått vägs ände, menade Hanafi, som inte drog sig för att nämna såväl pågående finans- som miljökris som följder av den totala brytningen med religionen när Kyrkans Tidning fick en prat-stund med honom.
– Samtidigt är den europeiska sekularismen något av en myt. Kristendomen är fortfarande central i er världsbild och ert värdesystem.
Sekularismen ses i väst som en okontroversiell norm, och politiker kan formulera frågor som ”hur kan islam fungera i ett sekulärt samhälle”. När människor i arabvärlden hör sådant, blir reaktionen att de håller ännu hårdare fast vid det gamla, säger Hassan Hanafi. Själv intar han en mellanposition som gör honom kontroversiell i båda läger. Arabvärldens samhällen behöver reformeras. Men det måste finnas en kontinuitet med det gamla. Det nya måste vara en fortsättning, inte en ersättning, formulerar han sig.
– Religion är ett av de viktigaste verktygen för social förändring. Men i stället för att stödja prog ressiva tolkningar, väljer väst i dag att stödja de regimer som använder religionen som ett instrument för förtryck.
Läs vidare i artikeln!
Jag tycker detta är en mycket tänkvärd artikel, som kan balansera mot åsikten att samhället (”politiken”) och religioner bör hållas strikt åtskilda.
Krister Janzon
Krister,
egentligen tycker jag artikeln är alldeles för kortfattad för att kunna bilda underlag för en analys. Men låt mig försöka ändå.
Att religion och politik hör ihop håller jag för självklart. Det är ju samma människor som utöver såväl religion som politik. Ingen kan klyva sig i två personer utan inbördes samband.
Men därefter blir jag ytterst tveksam.
Västerländska demokratier vilar på individuella rättigheter. Att balansera dessa med kollektiva rättigheter tror jag leder i en mycket farlig riktning. Vem skall utöva de kollektiva rättigheterna? Och på vems uppdrag?
Principen att mänskliga rättigheter är absoluta och inte kan inskränkas är av avgörande betydelse. Att begränsa de mänskliga rättigheterna med principer för mänskligt ansvar är också en mycket farlig väg att gå. Vilket ansvar? Och för vad?
Sammantaget tycker jag artikeln pekar i en riktning där man kan sköja hur grupper under åberopande av religiösa auktoriteter eller politiska principer tar sig rätten att inskränka de mänskliga rättigheterna för alla som inte instämmer.
Bäst således att hålla fast vid att de mänskliga rättigheterna är individuella och universella.
Gert Gelotte
Krister och Gert,
Den absolut viktigaste som jag ser det är att individen har ett fritt val att välja livsåskådning och att välja på vilket sätt man vill praktisera den.
Av det följer att samfunden som organisationer bör eller kanske till och med måste vara skilda från staten. Även om jag kan hålla med Gert om att det är människor som utövar både politik och religion, så är det ändå en skillnad mellan individer och stat.
Kanske är det vad du sedan kommer fram till när du skriver religiösa och politiska grupper tar sig rätten att inskränka de mänskliga rättigheterna för alla som inte instämmer.
Man ser det faktiskt i liten skala från traditionalisterna här på bloggen.
Din slutsats instämmer jag i.
/Anneli
Anneli,
vi nalkas frågan från lite olika håll, men väl framme tror jag vi är helt eniga. Varje försök att införa korporativa rättigheter som ersätter individens rättigheter måste bekämpas.
Sen är det en annan sak att invider alltid lever i gemenskaper med andra och att samhället/staten måste respektera detta.
Gert Gelotte