Läs Gert Gelottes krönika i dagens GP 16/11
”Hur mycket är en mamma värd? Vad får hon kosta? Två pojkar i en Göteborgsförort, nio och elva år gamla, lever med frågan alldeles inpå livet. Deras svårt cancersjuka mamma är mycket dyr för den svenska sjukvården. Alltför dyr, anser Migrationsverket som vill skicka tillbaka Süleymanaova Nazakat och hennes två barn till Azerbajdzjan.”
”Migrationsverket anser att … den vård som kan ges Nazakat i Sverige inte kan anses leda till en påtaglig och varaktig förbättring av hennes hälsotillstånd. Verket anser vidare att det inte har framkommit … att en verkställighet av ett avlägsnandebeslut i sig skulle innebära någon livsfara för Nazakat. Jo, det står faktiskt ”avlägsnandebeslut”. Migrationsverket vill alltså avlägsna Süleymanaova Nazakat och hennes två barn från Sverige och ursäktar sig med att mamman när hon väl är död inte kan sägas ha dött av själva flygresan.
Så kan man också två sina händer. ”
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.250087-gert-gelotte-dodlig-cancer-inget-asylskal
// Irène
PS Om någon skulle fråga mig vad som främst gör en människa till människa så skulle jag svara förmågan till empati.
Migrationsverket dömer Süleymanaova Nazakat till en för tidig död genom sitt beslut om ”avlägsnande”.
Idag kan patienter leva i många år med en spridd bröstcancersjukdom under förutsättning att den kan hållas i schack med adekvat behandling. Har vi i SVerige inte längre råd att visa humanitet och empati?
För de två sönerna är mamma värd oändligt mycket mer än 300 000 kronor om året!
Ingrid Kössler
Ordförande
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation
Jag har funderat mycket på vad detta med främligsfientliget och bristande medkänsla med människor utanför den egna gemenskapskretsen ytterst bottnar i.
Oavsett förklaringsmodell konstaterar jag att det inte bara är i hinduismens Indien som det existerar ett kastväsende som avgör människors värde i ett samhälle.
Även inom kristendomen existerar implicit ett sorts kastväsende. Även i det kristna Europa delar vi in människor i olika kategorier som betraktas och behandlas olika.
Och precis som det dessutom finns kastlösa människor i Indien – Daliter- så finns det även kastlösa människor i Sverige.
Till den gruppen hör tex asylsökande i vårt land.
Och längst ned bland kastlösa asylsökande kan man finna en dödssjuk kvinna med 2 barn från Azerbajdzan.
Att bete sig omänskligt mot henne, en dödssjuk kastlös är helt i sin ordning.
Varför skulle det INTE vara det ?
Hon och hennes barn tillhör ju de OBERÖRBARA. Vi andra har väl inte med såna att göra.
Allt är helt i sin ordning bara inte ordningen störs.
// Irène
Vänner,
kvinnans och barnens öde ligger nu för avgörande i Migrationsdomstolen. Kanske någon där ser henne – och sig själv i henne.
För näst hennes öde är det tonen i Migrationsverkets beslut som upprör mig mest. Den totala likgiltigheten för några försvarslösa människors yttersta nöd. Jag har aldrig tidigare mött en så ogenerad brutalitet.
Gert Gelotte
Süleymanaova Nazakat har klassats som ekonomiskt riskavfall av Migrationsverket, därför skall hon och pojkarna avlägsnas ur Sverige.
Sålda för 300.000 SEK.
Jörgen Thorhard.
Vad säger vi till svensken som arbetat och betalat skatt hela sitt vuxna liv, när platsen för vård till denna är upptagen av en asylsökare.
Vad är svensken värd?
Yvonne,
varför förutsätter du att platsen är upptagen av en asylsökare? Hur vet du det?
Varje människa är precis lika mycket värd.
Vi kan aldrig bestämma vilka människor som på det ena eller andra sättet, av den ena eller andra anledningen, tar sig till Sverige. Men vi kan alltid bestämma hur vi behandlar människor som är här.
Och hur vi skall behandla asylsökande är inte svårt att veta. Vi skall behandla asylsökande som vi själva vill bli behandlade – vore vi asylsökande.
Gert Gelotte
Yvonne
När jag hör Din fråga om ”svensken som arbetat och betalat skatt hela sitt vuxna liv” får Du mig att återkomma till min fundering vad detta med främlingsfientlighet och bristande medkänsla med människor utanför den egna gemenskapskretsen ytterst bottnar i.
Karl Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie kanske hör till svenskarnas mest älskade litterära gestalter.
Hur många svenskar har inte under årtiondenas lopp levt sig in i och identifierat sig med den livssituation som bla smålänningarna Karl Oskar och Kristina från fattigdomens Ljudre socken mötte då livets oförutsägbara omständigheter tvingade dem att lämna sitt fattiga fosterland för att utvandra till det okända landet Amerika.
Deras umbäranden i det nya landet grep tag i den svenska folksjälen redan för 60 år sedan när serien började ges ut och den blev det nationalepos den sedermera utgör.
Själva förmågan till inlevelse och empati finns ju uppenbarligen där hos de ”skattebetalande” svenskarna.
Så min fundering kvarstår. Hur kommer det sig att denna förmåga överhuvudtaget inte kommer till uttryck när det gäller icke svenska människor av kött och blod som fått lämna ett fattigt fosterland och möta ett okänt öde i det okända landet Sverige ?
Kanske min fundering först måste få ett svar innan Du hittar det givna svaret på Din fråga.
// Irène
Mycket tragiskt. Migrationsverkets beslut är för mig helt obegripligt.
Är det verkligen levande människor som har beslutanderätt eller är det inprogrammerade robotar (felinprogrammerade)?
Sverige har ju ratificerat konventionen om barns rättigheter, dvs barnkonventionen. Det finns vägledande huvudprinciper för hur den ska tolkas.
Exempel: ”barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet…”(art 3)
samt ”varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.” Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen (art 6)
—
Nu kritiseras Sverige av FN:s barnrättskommitté för att ej efterfölja barnkonventionen. Kritiseras med all rätt!
Jag mår dåligt av att veta att barn lämnas vind för våg i förtvivlan av att se sin mamma dö.
Och vi skyller på att ej ha råd!
Elisabet Albertsson
Vi skall inte ge livslång sjukhusbehandling enbart till de människor som av olika anledningar har lyckats ta sig till Sverige.
Vi skall aktivt -via våra ambassader och konsultat ute i världen- söka upp alla de människor som behöver kvalificerad vård och erbjuda dem att komma till Sverige.
Det kan troligtvis i en första omgång röra sig om någon miljon människor med olika svåra sjukdomar men det har vi råd med.
Vi kan i första hand rikta in oss på alla HIV-smittade i Afrika med tanke på sjukdomens smittorisk.
300 000:- per patient och år som typexempel blir bara 300 miljarder per varje miljon nya behövanden.
En struntsumma i världens rikaste land.
Skall alla människor med cancer ha rätt till asyl i Sverige?
Ja, John.
Alla människor med någon form av sjukdom -cancer, AIDS, snuva, allergier, mm- skall ha rätt att få asyl och livslång behandling i Sverige.
Att sedan svenskar inte kan få adekvat behandling till följd av brist på resurser skall vi inte ta någon hänsyn till.
Som i mitt fall. Jag har drabbats av ett livslångt handikapp till följd av att det var för dyrt att operera mig när jag kom in akut med en ryggskada. (Operationen skulle ha kostat cirka 12 000:- plus någon månads rehab.
Följden blev 3 års sjukskrivning, följd av 2 års A-kassa och sedan förtidspensioneriing vid 50 års ålder.
Men det ju så vi alla vill ha vårt samhälle ordnat.