Washington Post 25 okt.
”Förändring är påven Benedikts paradoxala mantra”.
Apropå uppgörelsen med anglikaner.
”The goal is to accommodate traditionalist Anglicans around the globe and conservative Episcopalians in the United States who are upset about the acceptance of openly gay clergy in North America and female bishops in the Church of England, and with what they see as the failure of their leadership to discipline the transgressors. ”
”Benedikts påvetid utmärks av den slags dynamik av ständig rörelse och förändring som liberala katoliker och protestanter vanligtvis kritiseras för att kräva. I Benedikts fall tjänar detta en konservativ agenda.”
”Som skarp kritiker av andra Vatikankonciliets reformer har Ratzinger varit pådrivande för det han kallar ”reform av reformen” dvs att korrigera det han anser vara tidens överdrifter eller missbruk.”
”Under Benedict’s unprecedented arrangement, bishops and whole dioceses and parishes could go Roman, and married clergy could bring their wives along and remain priests. Cardinal William Levada, head of the Congregation for the Doctrine of the Faith — and Rome’s point man in the secret negotiations with disaffected Anglicans that preceded the move — said 20 to 30 Anglican bishops have asked the Vatican about joining up. ”
”En reformerad reform” betyder inte detsamma som att återvända till det förflutna, även om det var målet. Benedikts refomer är på väg att skapa något helt nytt inom katolicism.”
”Det är revolutionerande och oväntat av en påve som Benedikt.”
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/10/23/AR2009102302403_pf.html
// Irène
Där här är artikeln som bekräftar våra tidigare iakttagelser om orsakerna till att påven nu tycker tiden är inne att ”legalisera” sina ”lösa förbindelser” med konservativa ”partners” inom olika samfund. Först ut med konservativa anglikaner enligt principen lika barn leka bäst.
Sakrament, ofelbara dogmer och påvedöme.
Ingenting är så viktigt för påven Benedikt den XVI som att få bukt med gruppen homosexuella och kvinnoprästfrågan.
Irène,
jag fastnade för följande citat ur artikeln i Washington Post:
”The Vatican is in effect saying that disagreements over gay priests and female bishops are the main issues dividing Catholics and Anglicans, rather than, say, the sacraments and the papacy and infallible dogmas on the Virgin Mary, to name just a few past points of contention. ”
Riktigt så enkelt är det nog inte, men tillräckligt för slutsatsen skall bli att meningen med föreningen är att hålla kvinnor och bögar borta från altaret. 🙂
Gert Gelotte
I praktiken kan man säga att katolska kyrkan har fått gifta präster.
Men i början blir det att gå över ån efter vatten.
Katolsk präst som vill gifta sig blir först anglikan och därefter gift katolsk präst.
Men då går det inte att bli katolsk biskop.
Nån måtta får det vara.
Ett tag i alla fall……………….
// Irène
PS Ärkebiskopen John Hepworth som leder Traditional Anglican Communion i Australien är en fd katolsk präst som varit gift 2 gånger och har 3 barn.
Han kommer inte att godkännas som biskop i sin nya katolska personliga ordination.
Gert
Undrar vad Jungfu Maria tycker om att få sin jungfrudom såld på det här billiga sättet ?
// Irène
Inget nytt under solen — vår kyrka har ALLTID haft gifta präster. I de orientaliska riterna har man aldrig tagit till sig den latinska nymodigheten med obligatoriskt celibat för alla präster, och i vårt eget land slog det obligatoriska celibatet aldrig fullt ut igenom under det katolska tiden.