Rapporteringen om påvens besök i Madrid har i svenska katolska media enbart varit positiv. I värdlandet Spanien, med en av Europas mest ansträngda ekonomier, är inte alla lika glada och även det bör man informera om.
Förutom ”vanliga” människor har över hundra spanska präster från Madrids fattigaste församlingar anslutit sig till protesterna över kostnaderna för påvebesöket och världsungdomsdagarna:
”An umbrella group – the Priest’s Forum – says the estimated €60m (£53m) cost of the papal visit, not counting security, cannot be justified at a time of massive public sector cuts and 20% unemployment in Spain”.
”Europa Laica plans to march under the slogans ”Not a penny of my taxes for the pope” and ”For a secular state”. There is particular ire that the some 500,000 pilgrims expected in the city will get free transport. Madrid metro fares rose by 50% on Monday.
”With the economic crisis we are going through, we can’t pay for this. The church should set the example,” said a spokesman for the Indignados movement, which has staged high-profile protests in central Madrid. ”They propose to spend €60m when the regional government has just cut €40m from the education budget.”
http://www.guardian.co.uk/world/2011/aug/09/spain-priest-oppose-pope-visit
Jag måste erkänna att jag aldrig tänkt på vilka som betalar de här jättearrangemangen som inramar påvebesök. Det är ju minst sagt stora summor det rör sig om och tveksamt hur stora intäkterna blir. Leder det dessutom till att fattiga drabbas är detta överdåd än mer svårsmält.
/Anneli Magnusson
1 miljon unga besökare är knappast negativt för Spaniens ekonomi.
Bengt,
Läste du inte citaten i mitt inlägg?
I artikeln står att kostnaden för påvens besök blir 60 m euro, samtidigt har regeringen skurit ner budgeten för utbildning med 40 m euro.
Avgiften i tunnelbanan har höjts med 50%, pilgrimerna får fria transporter. Vad blir den kostnaden för, om det nu är 500 000, som det står i artikeln eller ännu värre 1 miljon ungdomar som du skriver?!!
Vad det gäller inkomster, 1 miljon välbärgade turister är en sak, lika många ungdomar med begränsad reskassa och lite tid att spendera pengar är en annan.
/Anneli
Jag vet inte om det hamnar på plus eller minus i slutändan, men även om ungdomarna är fattiga betyder dt ändå en hel del inkomster för landet. Vore intressant att höra ekonomer av facket att räkna på detta.
Ekonomichefen i Madrid säger att WYD inbringar 143 milj dollar till Spanniens ekonomi
http://www.freerepublic.com/focus/f-religion/2761171/posts
Mer om WYD´s ekonomi:
http://www.catholicnewsagency.com/news/sponsors-young-people-covering-all-world-youth-day-costs/
Vänner,
att besöket kostar en halv miljard kronor är inte den mest problematiska sidan av saken – som kanske uppvägs av diverse svårberäknade intäkter.
Det riktigt problematiska är den personkult som kommit att omge de senaste påvarna.
Att den finns är kanske oundvikligt – särskilt bland entusiastiska ungdomar som söker auktoriteter att offra sig för och längtar efter raka, enkla besked. Men kyrkan borde ha erfarenhet nog att inte spekulera i denna ungdomliga svaghet.
Gert Gelotte
Gert
”Det riktigt problematiska är den personkult som kommit att omge de senaste påvarna.”
Huvet på spiken ”
// Irène
Mitt första tanke var att visa att många i Spanien kritiserar KOSTNADERNA i samband med påvens besök och dess inramning i form av ett ungdomsmöte. Helt enkelt för att nyansera den i övrigt odelat positiva bild som ges här.
Sedan började jag fundera i liknande banor som Gert, det här skulle en romersk kejsare känna sig mycket bekväm med. Det vill säga upplägget liknar kejsarens triumftåg och även om jag älskar historia frågar jag mig åter om romarriket verkligen ska leva kvar så till den grad i Katolska kyrkan av idag?
Min tredje tanke är att ungdomarna borde få göra något mer utvecklande än att hylla påven. Även Katolska kyrkan har problem med rädslan för främlingen. Kanske skulle man satsa på att t.ex. låta katolska ungdomar möta och samarbeta med ungdomar som inte är katoliker.
Visst det är som med Jesusmanifestationen och Pridefestivalen det kan vara skönt att för en gångs skull få känna sig ”normal” i bemärkelsen som alla andra.
Men är det så viktigt?
/Anneli
Hej! Jag har kommenterat det där med personkulten i ett inlägg på min blogg:
http://www.katolsktfonster.se/forum/blogs/50663.aspx
Bengt,
Etiketten kräver att jag svara på din inbjudan, vilket jag gärna gör, jag hoppas att du är nöjd med min kommentar. Samtidigt tackar jag för bilderna i ditt inlägg som så väl visar likheterna mellan de romerska kejsarnas triumftåg och påvens dito. Att romerska kejsare betraktades som gudar gör att det känns lite olustigt.
http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2011/08/19/betydelsefulla-dagar-i-dagar-i-madrid.aspx?CommentPosted=true#commentm
/Anneli
Jag såg först nu att Svenska Dagbladet idag hade en utmärkt artikel om påvebesöket i Madrid. Både positiva och negativa röster fick plats och det är förstås så det ska vara. Ansvariga för Signum och Katolskt Magasin rekommenderas att läsa och inspireras av den.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pavebesok-vacker-kanslor_6399083.svd
/Anneli
Tycker det var en bra och balanserad artikel i SvD.
Anneli, tack för svar. Jag återkommer i morgon med en kommentar.
Anneli!
Tack för svar. Den kallas ju Romersk-katolska kyrkan, och kemiskt fri från lokal påverkan kan nog det som inte bara är andligt utan också har en materiellt mänsklig sida inte bli.
Jag tror det är med påven som med alla stora ledare i världen: Han blir en projektionsskärm för allehanda olika uppfattningar. Man ser det man ser utifrån den förförståelse och de bakgrundserfarenheter man har. Du uppfattar det du uppfattar, det skall inte tas ifrån dig.
Min upplevelse är något annorlunda, och att döma av reakationerna från miljonen ungomar på Madrids gator, så är deras upplevelse också annorlunda.
Att det finns vissa yttre likheter med romerska kejsarattribut håller jag med om. Och långt mycket mer av det fanns väl med före Johannes XXIII´s tid (Var det inte han som lade bort tiaran till många traditionalisters förtret, tidigare ett obligatorium för påven att bära). De senare påvarna har alla betonat den folkliga sidan av sitt ämbete, inte minst JPII, men samtidigt bär de upp sin roll med en liturgisk värdighet enligt gammal romersk katolsk tradition. Det flesta katoliker tycks inte ha något problem med det. Påven som världskyrkans främste representant och Petrus efterträdare skall inte uppträda som vem som helst.
Jag tycker påven på ett utmäkt sätt lyckas kombinera att värdigt bära upp den liturgiska rollen samtidigt som han kommer som en jämlike som vinner katolikernas hjärtan. Det syns ju på ungdomarna i Madrid att de uppfattar detta, även under besöket i Storbritannien vann hann britternas hjärtan, och även den ledande pressen fick ju en helt annan attityd efter hans besök där.
Ett vittensbörd från gårdagens korsvägsandakt i Madrid:
”..We looked up at our smiling Holy Father, and he looked back on all of his children, blessing us. I was aware that he knew all of our struggles, all of our brokenness, and knew how much he loved us… Participating in the Stations of the Cross with the Holy Father made the stations take on a deeper meaning. We were praying as one Church, one voice for our brothers and sisters in their daily struggles, for all those of us who have fallen, that we may have the strength to get back up again. From around the world, we gathered together. We were praying for the people hurting and for those who do not know love. All of the friends and family and members of the universal Church who are praying for the success of WYD were united in prayer with us.”
http://www.ncregister.com/daily-news/day-5-in-madrid-the-way-of-the-cross-and-a-blessing-by-the-pope
Kyrkan är i sig ett slags sakrament sades i Andra Vatikankonciliets konstitution om Kyrkan (Lumen Gentium 1). Ett sakrament är ett synligt tecken på en osynlig verklighet. Påven själv symboliserar för oss katoliker i hög grad detta, och vi vill inte att han abdikerar från den rollen. Men lika lite som den mässfirande prästen eller varje enskild katolik trots dop, bikt och mottagande av kommunion blir en en felfri och perfekt människa, så är inte påven det heller. Tillsammans delar vi i ödmjukhet detta att vara brustna kärl, i behov av förlåtelse och upprättelse, samtidigt som vi bär upp den kungavärdighet och översteprästerliga uppgift vi äger genom att vara pånyttfödda i Kristus. (Ef kap 2, 1 Pet 2:9)
Den kristna tron handlar ju väldigt mycket om detta att på en gång vara på väg och i behov av frälsning och samtidigt kunna glädjas över det nya liv vi fått i Kristus. WYD i Madrid och den globala gemenskap som finns mellan ungdomar från hela världen med påven i dess mitt tycker jag illustrerar detta på ett tydligt sätt. Korsets mysterium är ju närvarande i alla våra liv: Detta att frälsningen blir inkarnerad och tar sin boning mitt i vår brustna verklighet. Där är påven fundamentalt jämlik med varje kristen, han utövar en tjänst åt hela kroppen (Paulus säger att vi alla är lemmar i kyrkan som han kallar ”Kristi kropp”) Det är detta ungdomarna någonstans anar, därför hälsar de påven med så stor glädje och ingenkännande, de uppfattar honom som en medbroder som utifrån sin roll tjänar dem, inte som en härskare ovanför deras huvuden.
Bengt,
Ja visst vi är alla olika både i personlighet, erfarenheter och vilka behov vi har, även som troende. Det viktigaste är nog att vi inser att alla måste få uttrycka sin tro på sitt sätt, inom rimliga gränser förstås och respekterar varandra. Det är alldeles för mycket av ” om du inte tror som jag kan du lämna Katolska kyrkan” från många håll för tillfället.
Det är säkert upplyftande för ungdomarna att träffas och umgås, men det är Kristus och inte påven som ska vara i centrum och man måste så långt det är möjligt försäkra sig om att det inte blir några missförstånd.
Däremot är jag lite skeptisk till om tron kan fördjupas vid en sådant här jättearrangemang.
/Anneli
WYD: 230 millioner dollar i intäkter för Madrid:
http://www.catholicnewsagency.com/news/world-youth-day-nets-230-million-for-madrid/
Bengt,
Under en annan rubrik, tar jag upp den bristande transparensen när det gäller kostnaderna, både i Köln 2005 och nu Madrid. Vilket om jag förstår det rätt gör det omöjligt att få grepp om utfallet.
/Anneli