I Kyrkans Tidning reflekterar Susanne Wigorts Yngvesson – professor i etik vid Enskilda Högskolan i Stockholm- över en angelägen och tankeväckande fråga.
”Hur har vi hamnat här? Varför är inte ett teologiskt språk användbart på samma sätt som andra discipliners begrepp? ”
”Ska teologer och troende kristna lämna walk-over till psykologer, filosofer och konstnärer att tolka allt detta – alternativt vara med men använda psykologins språk? De bibliska texterna och de teologiska begreppen har kraft att upprätta både individer och folk. Inte bara genom att finnas givetvis, utan därför att orden utgår från ett gudomligt löfte. Kanske är det den sortens anspråk som gör teologins roll pinsam, obegriplig och obekväm i vår tid?”
”Hur ska man i detta läge hitta balansen mellan att å ena sidan värna den kristna trons begrepp och dess idévärld, å andra sidan att inte proklamera trons språk och bli betraktad som en religiös galning eller en nörd som övervintrat under en trave teologisk litteratur från tusentals år tillbaka?”
// Irène
