Edwina Gateley har, som framkommer i citatet nedan, behandlats hårt av inte minst katolska biskopar: ”To her supporters, Edwina Gateley is a inspiring public speaker, missionary and theologian. To her detractors, she is sacrilegious, a heretic questioning the word of the Bible. Gateley has been banned from ”a dozen” dioceses in the United States for her support of female ordination and outspoken views on the divinity of women. Opponents have called her ”pagan” and bishops have cancelled events where she was scheduled to speak, but Gateley, in her 60s, said she has never wavered in her Catholic faith.
”The Church is my identity,” she said. ”My faith is my identity and it’s expressed through the Church, which has screwed it up.” Att hon orkat stanna kvar visar, som jag ser det, på en tro och tillit som är starkare än många andras.
Det är en tråkig attityd som ofta möter kritiker till den rådande ordningen i Katolska kyrkan, var tysta, lämna kyrkan o.s.v. De som är kritiska till kritiken borde kanske besinna sig och tänka på att flera av de stora helgonen var allt annat än bekväma för respektive påvar. Som exempel kan nämnas den heliga Birgitta, Katarina av Siena, för att inte tala om den dialoginriktade Dominikus.
Kyrkan har bara existensberättigande om den är ett tecken på Guds närvaro. Gud är den skapande Guden, vilket innebär att vi kristna och kyrkan med nödvändighet behöver förändras hela tiden för att kunna följa honom. Vi måste inte tycka samma sak, inte alls, i olikheterna ligger nyckeln till utveckling, men vi måste respektera varandra.
Läs artikeln
Anneli Magnusson
