Påvliga Ecclesia Dei kommissionen bekräftar på tisdagen att enbart manliga ministranter är tillåtna vid firandet av ”gamla mässan ” . Det blir mer ”sakralt och högtidligt” på det viset menar Eccleisa Dei kommissionen som samtidigt erkänner att beslutet från 1994 då Gudstjänstkongregationen bestämde att även flickor fick bli ministranter var ett mycket dåligt underbyggt beslut. Med facit i hand – ett stort misstag. Ty under årens lopp har allvarliga avigsidor med kvinnliga ministranter visat sig. Främst i form av en alltmer tilltaganade och förödande ” feminisering” menar Ecclesia Dei. Det är dock svårt att upphäva beslutet från 1994. Ecclesia Dei hoppas nu därför mycket på kardinal Levadas Instruktion ”Universae Ecclesiae” – en förstärkning av påvens Motu proprio Summorum Pontificum från 2007. Tanken är att Instruktionen bla ska inspirera alltfler prästseminarister att lära sig den äldre latinska mässordningen för att på sikt den ”gamla mässan” alltmer blir ”ordinarie” mässform. Och i takt därmed – uppger Ecclesia Dei – kommer per automatik kvinnliga ministranter att minska runt altaret. Ett utökande av ”den gamla mässordningen” är alltså tänkt att på sikt leda till att behovet av kvinnliga ministranter upphör inom katolska kyrkan.
Dagens beslut kan ses som ett sätt att dra i nödbromsen när det gäller det stora hotet inom katolska kyrkan – kvinnliga präster.
Ecclesia Dei låter också meddela att om förhandlingarna med SSPX går i lås minskar detta hot väsentligt.
************
Ecclesia Dei kommissionen har naturligtvis inte bokstavligen / ordagrannt uttryckt sig på ovanstående plumpa sätt. Men andemeningen är med stor sannolikhet den ovanstående – i nedanstående autentiska nyhet :
”Den påvliga kommissionen Ecclesia Dei bekräftar på tisdagen förbud för kvinnliga ministranter i samband med ”gamla mässan”. Gudstjänstkongregationens tillåtelse av kvinnliga ministranter från 1994 gäller inte för den gamla mässordningen . Endast manliga ministranter är tillåtna. ”
http://religion.orf.at/projekt03/news/1106/ne110607_altemesse_fr.htm
// Irène
PS Förtydligande för svenska katoliker av f Ingvar Fogelqvist
http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/119/Skillnaden%20mellan%20gamla%20och%20nya%20M%C2%84ssan.pdf
Nyligen firades den första pontifikalhögmässan enligt den gamla mässordningen för första gången på 42 år vid högaltaret i Petruskyrkan.
Glädjen var stor . Se nedanstående klipp .
Men håll ut.
Processionen tycks aldrig ta slut av alla MÄN, från när och fjärran, som inte ville missa MÄSSAN som kan ses som symbolen för att ordning och reda åter införs inom katolska kyrkan. Detta en förutsättning för att en ny generation katoliker åter ska få möjlighet att uppleva ”känslan av det SAKRALA och HÖGTIDLIGA” som f Ingvar Fogelqvist (ovan) så fint beskriver som ”skillnaden mellan gamla och nya Mässan. ”
http://www.youtube.com/watch?v=B7LNu6jCmes&feature=player_embedded
Kardinal Arinze erkänner ”misstaget”.
http://www.youtube.com/watch?v=KWByiwHE4MY&feature=related
Konsekvensen av kvinnliga ministranter
Irène,
Egentligen är såväl kvinnliga ministranter och präster som samkönade äktenskap icke- problem.
Vad det gäller flickor som ministranter och kvinnor som präster ger det bara ett större urval och därmed bättre kvalitet på hur respektive uppgift utförs. Förutom min käpphäst att det är Gud och inte människor som ska sköta kallandet.
Följden av samkönade äktenskap blir i dagsläget inte en katastrofal befolkningsminskning utan att två människor som älskar varandra kan legalisera sin relation.
Så vitt jag kan se är de negativa konsekvenserna framförallt att ett antal personer som är negativa mot respektive grupp riskerar att få sina sinnen förgiftade av i värsta fall fientlighet och rent av hat.
/Anneli
Får man ta emot sakramentet om man har problem att räcka ut tungan tillräckligt långt
eller har ont i knäna och inte kan knäböja så där hur som helst och alla gånger och svårt
att komma upp dessutom.
Behövs det inte en kurs i latin och en kurs i ”uppförande” så att man inte bara svarar på
latin utan på rätt ställe utan vid rätt tillfälle etc.
Om prästöverskott hade varit för handen så hade man väl kunnat förstå en del av denna
prästfixering-men det är väl inte problemet.
Förhandlingarna med SSPX går bra.Betyder det att vi som har funktionshinder ombedes
att gå ut genom skorstenen och inte hindra Kyrkans präster i deras höga värv.
John,
Du får rätta mig om jag har fel, men jag uppfattar det som att Katolska kyrkan bemöter funktionshindrade på ett värdigt sätt.
Men det hör definitivt till de saker som kan förändras i negativ riktning av det nära samröret med framförallt Livets Ord och även i viss mån Pingströrelsen. Beroende på vilka pingstvänner biskop Anders närmar sig, varje församling är ju självständig.
Jag skulle önska att någon som har resurser i form av tid och pengar kunde undersöka de bakomliggande drivkrafterna till den här till synes omaka trions samarbete. Och givetvis konsekvenserna av det.
Men det ju en så liten del av Sveriges befolkning som berörs och därmed är tyvärr allmänintresset förstås inte så stort.
/Anneli
Det är framtiden som gäller med den instruktion som finns för svenska katoliker och den
allmänna situationen i kyrkan som är intressant.
Jag undrar om inte samarbetet med Livets Ord rymmer ett visst mått av desperation och
nostalgi också förden delen.
Katolska kyrkan är väl bäst i världen i vissa sammanhang och dom andra inom andra.
Dom som inte ryms eller trivs inom dessa företeelser kan föraktas!
Irène, Anneli (vart har Agneta tagit vägen?).
Egentligen riktar jag mig till il papa et al. men få av dem tycks läsa KV…
Re: feminisering.
Är realitetsprincipen verkligen i funktion hos maktens män i Rom? Förstår de inte vilken värld, vilken realitet, vi, Kyrkans kulturellt moderna, bibliskt och vetenskapligt upplysta medlemmar, lever i? Rymmer inte Rom någon form av evidensbaserad omvärldsanalys?
Ratzinger löper den latinska linan ut i reaktionär, patriarkal, liturgisk konservatism.
Som om den gamla latinska mässordningen vore nedsänkt direkt från himlen likt det Zeussända trojansk-romerska palladiet! Il papa inser inte att konserveringen av rigid, romersk ritualism är att mummifiera Kyrkans hjärta till en religiös museal antikvitet.
Mumien vore ett faktum om inte de vitaliserande lekmannarörelserna nu växte till i styrka.
Har Rom glömt att de jungfruligt rena vestalerna var staden och statens mest emanciperade kvinnor med exklusiv tillgång till de allra heligaste rummen och föremålen av romersk rit?
Det äldsta Rom tycks ju vara det nya Roms role model.
Med vilka åtgärder skulle det kunna gå att hejda och befria patienten från denna besinningslösa besatthet av sex och sakralisering av manskönet och latinska språket?
Räcker tyngden av den bibliska berättelsen som motkraft? Om inte, är vi illa ute.
Med ett enda ord, Kristushändelsen, sammanfattas Bibelns budskap, medan Jesus själv sammanfattar den hebreiska Bibeln med det dubbla kärleksbudet och därmed upphäver alla hierarkiserande klassindelningar.
”…gör inte skillnad på människor” skriver Jakob, i en parellell till Paulus ord om ovillkorat personskap i Kristus, Galater.3:28.
Jesus praktiserar den högsta etik världen sett, främst genom att bemöta de lägsta, de mest föraktade i sin samtid, dvs ”synderskorna”, hororna på ett reservationslöst kärleksfullt sätt. Ingen har lyckats ge så fullständig upprättelse till de nedersta, som Jesus gjorde.
Och de undanskuffade barnen sätter han främst på scenen inför Faderns ansikte.
Jesus visar därmed att alla har samma absoluta värde genom sin blotta mänsklighet, synonymt med gudomlighet, oavsett hur liten man är eller hur lågt man har sjunkit.
Guld kan inte bli till sand.
Den allt övergripande frågan vi bör ställa oss, såväl i Rom som Stockholm är:
– Vad krävs för att vår tids minsta, barnen, hororna, bögarna, ska kunna veta att de är älskade lika reservationslöst som Jesus älskar dem? (Utan att behöva bege sig till Taizé.)
Det krävs fullt sakramentalt erkännande av det absoluta människovärde Gud givit envar i Kristushändelsen.
Jesu Kristi hjärta är den sedan tidens början bestämda mötesplatsen för Gud och mänsklighet.
Samuel.
Samuel,
Du kan förstås inte räkna med att påven läser vad som skrivs här, jag tror inte att svenska hör till de språk han behärskar… Men svenska katolska ledare gör det, vilket är vackert nog.
De romerska vestalerna var förebilden för kristendomens nunnor. Eftersom du är en bildad person känner du säkert till det, men alla andra gör det nog inte.
Visst blir det spännande att se vad som kommer fram nu när uppmärksamheten fästs på Traditionen. Jag är inspirerad och kommer att bidra med allt jag kan leta fram. Tillsammans med vad du och andra hittar är jag säker på att en dynamisk och mångfacetterad kyrkohistoria kommer att växa fram!
/Anneli
Samuel
”vart har Agneta tagit vägen?”
Jag träffade Agneta tidigare i dag i Lund. Hon har varit 6 veckor i Armenien och målat. Hon hälsar så gott till dig.
// Irène