Vänner!
Se så de älskar varandra, lär ”hedningarna” ha sagt om de första kristna, enligt Tertullianus. Det skulle dagens ”hedningar” knappast säga. De kristna älskar inte varandra. Mindre grupper av kristna älskar varandra. Men det är en annan sak. Mindre grupper av människor som delar en mera exakt ideologi tenderar alltid att älska varandra – oavsett om det är en religiös eller sekulär övertygelse de delar.
Varför älskar inte kristna varandra? Det är ju, noga räknat, den enda uppgift vi har: att älska varandra för att kunna älska andra. Ingenting tycks kunna skapa en sådan ilska och aggressivitet i människor som Gud. Varför det?
Frågan är på tok för stor. Ändå skulle jag vilja pröva några tankar om ett möjligt svar.
För att kunna tala om Gud måste vi första skapa Gud – i betydelsen göra oss en föreställning om Gud. Det gäller oavsett om Gud finns eller inte, oavsett om vi tror på Gud eller inte, oavsett om Gud talar till oss eller inte.
Vi måste ha en inre bild av Gud är för att kunna tala om Gud. Utan gudsbild kan vi inte ens tänka Gud. Det ligger då nära till hands att vi formar Gud efter våra behov. Gud blir den Gud vi behöver.
De som behöver en sträng Gud skapar en sträng Gud.
De som behöver en tillåtande Gud skapar en tillåtande Gud.
Några människor har ett kaos inom sig och behöver en Gud som ser till att världen är ordnad och förutsägbar. Allt, inklusive alla andra människor, måste ha sin givna och förutbestämda plats.
Andra människor har i stället ett slags ordning inom sig. De behöver en Gud som inte detaljreglerar livet utan litar på människors förmåga att göra det goda på många olika sätt.
Jag förenklar. Men förenklingar hjälper oss att se det komplicerade.
När människor som behöver en sträng Gud i en strikt ordnad tillvaro möter människor som behöver en tillåtande Gud i en värld där mycket är möjligt uppstår en explosiv blandning.
De som behöver ordning omkring sig känner marken gunga under fötterna. De som behöver frihetens vind i ansiktet känner sig utsatta för ett kvävningsförsök. Alltså älskar de inte varandra
En lösning är förstås att säga: Se på Jesus! Som han var, så är Gud. Närmare Gud kommer vi inte. Det har många sagt och det har inte hjälpt.
En annan lösning är att säga: Eftersom vi inte vet vem Gud är kan vi hålla många möjligheter öppna. Fast det fungerar ju bara för frihetsälskarna.
Kanske återstår oss bara att se vilka behov som ligger bakom den Gud vi själva skapar för att på så vis förstå varför andra skapar sig en så annorlunda Gud.
Gert Gelotte
