Påvedömet och Caritas. Viktigt stärka ”katolsk identitet” dvs kvinnors underordning

Om knappt 2 veckor väljer Caritas Internationalis  ny generalsekreterare. Trots att alla berörda parter  inom Caritas har förordat att nuvarande generalsekreteraren Lesley Anne Knight ska ges fortsatt förtroende under en kommande  4-årsperiod vill inte Vatikanen (läs statssekreterare Tarcisio Bertone) ge ”nihil obstat”  dvs intyga att  ” inget står i vägen”.

”Bättre kommunikation och  starkare katolsk identitet.”  Det är Vatikanens diffusa förklaring till att inte vilja ge fortsatt  stöd  utan avskeda den nuvarande generalsekreteraren  Leslie Anne Knight.

Vatikanen klagar på dålig kommunikation men Lesley Anne Knight  säger i en intervju

“Cardinal Bertone has never spoken to me. He has never invited me to a meeting or asked to speak with me. I have only spoken to people at under-secretary level. There has also been minimal contact from Cor Unum.”

http://ncronline.org/blogs/ncr-today/embattled-caritas-head-insists-dialogue-two-way-street

Vidare talar Tarcisio Bertone om ”att stärka katolsk identitet ”.   Vad kan det tänkas innebära ?

Svar: Att vidmakthålla kvinnors underordning.

Ingen har bättre uttryckt det hela än den förre generalsekreteraren i Caritas Internationalis Duncan MacLaren

“Here’s the thing: Some see the church’s proclamation of the equality of women as pretty hollow because women can’t be ordained in the Roman Catholic Church. That message is hollower still when a woman of the integrity, dedication, and obvious faith of a woman such as Lesley-Anne Knight is dismissed so perfunctorily by the Holy See, in this case, the Vatican Secretary of State, Tarcisio Bertone. Quite frankly, I’d like to see him or any other Vatican bureaucrat do better.

Like it or not, the way this plays is that the Vatican is uncomfortable with lay women in positions of real authority and influence in the church. Knight’s appointment to Caritas was a great leap forward; her dismissal is a collossal mistake.”

http://www.eurekastreet.com.au/article.aspx?aeid=25129

Det som “står i vägen” är att Lesley Anne Knight är en ovanligt förträfflig och professionell kvinna med   ”auktoritet och inflytande.”  Om det är något som Vatikanmännen absolut inte står ut med så är det SJÄLVSTÄNDIGA PROFESSIONELLA kvinnor med ”auktoritet och inflytande”  som  inte fjäskar  för Vatikanen.   Det är döden i grytan för celibatära  Vatikanmän !

Utmärkande för ”katolsk identitet” är  särskilt  kvinnors underordning och mäns överordning.   En katolsk  ”naturlag”.

Påvedömet  ger  nu ”nihil obstat” till 3 män, varav en kan väljas till ny generalsekreterare.

”Paolo Beccegato, head of the international unit of Caritas Italy.

Michel Roy, director of advocacy for Caritas France.

Karel Zelenka, the Catholic Relief Services country representative for South Africa. CRS is the U.S. bishops’ aid and development agency.”

http://ncronline.org/news/vatican/vatican-presses-caritas-catholic-identity

Läs Lesley-Anne Knight  anförande som hon höll 8 mars i år  på Internationella kvinnodagen  där hon framhåller  vilka faktorer som gör att  fattigdom  alltid slår hårdare  mot kvinnor.

‘The Female Face of Poverty’,

// Irène

PS  Påvedömet  illustrerar gång på gång sitt behov av kontroll och centralstyrning och manifesterar därigenom sin kapitala missuppfattning av sitt kristna uppdrag.

”the Vatican is uncomfortable with lay women in positions of real authority and influence in the church”

Ja, påvedömet skyr självständiga kvinnor med ”auktoritet och inflytande”  som pesten.  Alltså i sin samtid. Alltså levande självständiga kvinnor med ”auktoritet och inflytande.”   Däremot har man absolut inget emot att hylla  självständiga kvinnor med ”auktoritet och inflytande”  från dåtid.  Helst  forntid.    Alltså döda självständiga kvinnor med ”auktoritet och inflytande” .  Typ Hildegard av Bingen och den heliga Birgitta.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 svar på Påvedömet och Caritas. Viktigt stärka ”katolsk identitet” dvs kvinnors underordning

  1. john stenung skriver:

    Fler ”bevis” på att RKK bara acceptera halva skapelsen-högst.

    Man vet inte om man ska skratta eller gråta-men sorgkänslor för alla går inte att komma

    ifrån.

  2. Gert Gelotte skriver:

    Vänner,

    Så bra att det finns andra hjälporganisationer att skänka pengar till.
    Så trist att detta lär gå ut över bra lokalt Caritasarbete.

    Gert Gelotte

  3. Anneli Magnusson skriver:

    Mina tankar gick också i banorna vilket intryck presumtiva givare får av en hjälporganisation vars ”ägare” inte verkar vara så intresserade av kärnverksamheten, att hjälpa behövande. Ägare som byter ut en, så vitt jag förstått, duktig och uppskattad chef och ersätter henne med en som är lättare att kontrollera.

    Men för givarna finns som sagt andra alternativ.
    Värre är det för Katolska kyrkan, eftersom denna oprofessionella inställning förefaller genomsyra hela kyrkan.
    /Anneli

  4. Samuel Johansson skriver:

    Irène.

    På tal om könsmaktordningen och kampen mot status quo inom och utom Kyrkan; skulle inte Klara av Assisi och dito Franciskus kunna tjäna som våra främsta katolska förebilder i jämbördigt syskonskap? Som dessutom de flesta katoliker kan ta till sig? Alla utom påvens devota män vill säga.

    En viss C:K. Robertson skriver koncist om saken i Huffington Post:

    ”…Francis of Assisi was someone who almost singlehandedly turned the socio-economic structures of his time on their head. To the tens of thousands who followed him, familiar distinctions between rich and poor, high-born and outcast, gave way to a brotherhood and sisterhood in Christ. ”

    Författare:
    C.K. Robertson is the Canon to the Presiding Bishop of The Episcopal Church and author of ’A Dangerous Dozen: 12 Christians Who Threatened the Status Quo But Taught Us to Live like Jesus’.

    Till artikeln:
    Dangerous Christians Who Teach Us To Live Like Jesus
    http://www.huffingtonpost.com/rev-canon-c-k-robertson-phd/dangerous-christians_b_858055.html

    Samuel.

  5. Irene Nordgren skriver:

    Samuel

    ”skulle inte Klara av Assisi och dito Franciskus kunna tjäna som våra främsta katolska förebilder i jämbördigt syskonskap?”

    Näst efter Jesus själv . Absolut.

    Ingen har väl har brutit sin samtids maktordning – inklusive könsmaktsordning- så radikalt som Jesus.

    Därför är det som en PARODI att Jesusrörelsen i sin katolska utformning har den mest ”pyramidalt” patriarkalt hierarkiska struktur som tänkas kan.

    Det är tex ett OSKICK av påven -il papa- att låta sig tituleras Fader. Och till på köpet Helig Fader. Det signalerar en ”pappa-vet-bäst ” attityd som går stick i stäv med hur Jesus förhöll sig till sina lärjungar och samtidsmänniskor.

    ”Jag kallar er vänner” säger Jesus och han förbjuder också direkt att någon på jorden ska kallas för Fader.

    ”Ej heller skolen I kalla någon på jorden eder ’fader’, ty en är eder Fader, han som är i himmelen. ”

    Det är sååååååååå tröttsamt med IL PAPA som sitter på sin tron och talar till oss andra som vore vi mindre vetande barn som ständigt måste uppfostras.

    // Irène

  6. Samuel Johansson skriver:

    Irène.

    Ett av mina favoritord är ”potential” använt i analogi med de resurser ett befruktat frö besitter. När man tillämpar det universellt ger det upphov till en mycket enkel och därför robust logik. Para det med begrepp som intention och evolution så förklaras världen.

    Redan i ursmällen fanns all den potential given i form av energi, lagar och konstanter som krävdes för att förverkliga Guds intentioner: galaxer, solar och en blå planet med liv, intelligens och humanitet. Men det stannar inte där.

    Det har krävts en hundratusenårig kulturell evolution för att vi ska kunna ta steget ut i den fertila frihet Gud skapade oss till; att vi som män och kvinnor, på jämställda villkor gör gemensam sak i förverkligandet av vår fulla potential, den gudagivna begåvningen.

    Vad vissa av våra föregångare anade men inte kunde veta, vet vi nu: det är inte bara våra kroppar som är danade för livgivande förening, även våra intellektuella, emotionella och andra cerebrala utrustningar är komplementära, avsedda för livlig, kreativ interaktion.

    Och sådan aktion kan bara ske om båda könen får likvärdig tillgång till de positioner inom kyrka och samhälle där ”auktoritet och inflytande” kan utövas.

    De ortodoxa och katolska kyrkorna torde vara de bästa, dvs värsta, exemplen på vilken inavlad andlig korruption som utvecklas i enkönade miljöer. Raka motsatsen till Assisi.

    När Gud sände sin Ande till de församlade i Jerusalem gjorde han ingen skillnad mellan könen. Av en och samma Ande har vi alla fått att dricka, skriver Paulus, 1Korinter.12:13.

    Med den feminina emancipationen tillförs vårt samliv en oerhörd potential och vi kan äntligen söka förverkliga Guds ursprungliga, andliga intentioner med den mänskliga existensen.

    Bara tillsammans kan man och kvinna ge nytt liv till världen.

    Samuel.

  7. Irene Nordgren skriver:

    Samuel

    ”När Gud sände sin Ande till de församlade i Jerusalem gjorde han ingen skillnad mellan könen.”

    Exaktamento. Vi talar om Jerusalem.

    Men då har du inte hört den SANNA historien om när Treenigheten skulle åka på semester.

    ”Holy Trinity go in vacation.

    Father says “I’ m going to Australia, I want to see kangaroo”,

    Jesus says “ I’m going to Utah, I want to ski”,

    Holy Spirit says “I’m going to Rome, to the Vatican”

    “ To the Vatican, why?”

    And Holy Spirit answer” because the Vatican is the only place on the earth where I have never been!”

    // Irène

  8. john stenung skriver:

    Jesus var en fantastisk person!

    Han ville ha vänner och han var/är en Vän!

    Skillnaden är påtaglig mellan honom och påven i Vatikanen!

  9. Fingolfin skriver:

    Tror ni detta beror på att det finns för mycket auktoritära personligheter i Vatikanen? Har vi inte lyckats krossa den västerländska kulturen ännu?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *