Även Bengt Malmgren uppehåller sig fn kring temat Demokrati och Sverigedemokraterna och förkunnar bla. under rubrik
”Vanlig mänsklig anständighet att tala med alla riksdagspartier”
följande för mig skrämmande uppfattning
”Det finns a priori inget A- och B-lag, de onda och de goda, i vår mänskliga gemenskap där partibeteckningen skiljer ut vem som hör till vilken sida. Vad som är ont och gott, vad som är rationell politik och inte utrannsakar vi i samtal, inte genom att i förväg klistra etiketter på varandra.”
https://bengtmalmgren.wordpress.com/
Apropå att ”utrannsaka i samtal, inte genom att i förväg klistra etiketter på varandra.”
I april 1933 återger Svenska Dagbladet en intervju från der Tag som gjordes av SvD Stockholmskorrespondent dr Grassman och som ”i samtal utrannsakar” vår nationalskald Verner von Heidenstams (Sverigedemokraternas favoritskald) ”uppfattning om händelserna i Tyskland”.
Om vad som är ont och gott, vad som är onda och goda partier, vad som är onda och goda värderingar råder det delade meningar om såväl idag som 1933.
// Irène
PS Jag ansluter mig till Karl Popper ”Vi bör hävda att varje rörelse som förkunnar intolerans är olaglig och vi bör anse uppvigling till intolerans och förföljelse lika brottslig som uppvigling till mord eller människorov eller till att återuppliva slavhandeln.”
https://www.svd.se/hur-lange-ska-vi-tolerera-de-intoleranta/om/kultur:under-strecket
Ett evigt dilemma.