Vänner,
i somras reste jag en vecka i Rumänien med en delegation från Göteborgs stift för att studera romernas livsvillkor. Jag var beredd på det värsta, men det jag mötte var mycket värre. Samtidigt var det väldigt tydligt att pengar i muggen gör nytta. De familjer där någon varit utomlands för att arbeta eller tigga hade det bättre än de familjer där ingen varit utomlands. Några av mina intryck har jag redovisat i en krönika i Nerikes Allehanda. Bland annat det jag såg i staden Roman:
Bilder: Mikael Ringlander
”På en smutsig äng, granne med ett förfallet sockerbruk har kommunens politiker och tjänstemän med berått mod packat in 900 romer i fyra före detta kreatursstallar där det tidigare stått 800 kor. Ett bås per familj, inga toaletter, ingen uppvärmning.
Det är mörkt inne i de gamla ladugårdarna. Lukten av gödsel är tät. Utanför på en lerig åker leker barnen. Det är sommar, torrt och augustivarmt när jag försöker ta in vad jag ser. Till hösten förvandlas hela området till lervälling och sedan kommer den iskalla rumänska vintern.”
http://na.se/asikt/gastkronika/1.4296980-pengarna-i-pappmuggen-gor-nytta
Ytterligare inryck finns i ett reportage i förra veckans nummer av Kyrkans Tidning. Dit är det ingen idé att länka eftersom man måste vara prenumerant för att kunna läsa på webben.
Längre fram i höst kommer en bok på Verbums förlag där jag och andra skriver om hjälparbete riktat till fattiga och utsatta EU-medborgare. Tanken är att boken skall ge både inspiration och information till den som vill hjälpa men inte riktigt vet hur. Bokens arbetstitel är: En slant i muggen och sen?
Gert Gelotte
