Vänner,
påvens uttalade vilja att utreda frågan om kvinnliga diakoner har skapat många förväntningar och förhoppningar. Kanske förhastade. Teologen Jamie L Manson har studerat påvens uttalande i detalj och och drar bistra slutsatser i NCR:
”Franciskus teologiska uppfattning gör det omöjligt för kvinnor att uppnå jämlik beslutsmakt och sakramental auktoritet i den här kyrkan. Det är dags att vi inser det.” (min översättning)
http://ncronline.org/blogs/grace-margins/its-time-be-honest-about-pope-francis-and-women
Det Jamie L. Manson konstaterar i sin text är att påven står fast vid sin komplementära syn på kvinnor och män. Ytterst innebär denna uppfattning att kvinnor, därför att de är kvinnor, inte kan representera Kristus.
Detta är dessvärre en form av apartheid. Överallt där människor diskriminerats på grund av hudfärg eller etnisk tillhörighet har detta motiverats med att Gud skapat dem så kan de inte uppnå full jämlikhet med vita människor – särskilt vita män.
Rasistisk apartheid innebär att bara vissa människor är fullständiga människor, i betydelsen att de kan göra allt som människor kan göra. Könsapartheid innebär på motsvarande sätt att bara det ena könet är fullständiga människor. Det officiella svaret från katolska kyrkan att det inte handlar om könsförtryck eftersom män inte kan vara kvinnor med kvinnors uppgifter är trams. Kvinnor och män har inte jämlika funktioner i kyrkan. Kvinnor kan på grund av sitt kön aldrig uppnå någon avgörande formell maktposition i kyrkan. Parallellerna med det sydafrikanska apartheidsystemet är mer än uppenbara. I Sydafrika ansågs raserna vara komplementära, av Gud skapade så, men bara vita hade fulla mänskliga rättigheter och möjligheter.
Jag vill gärna hoppas att Franciskus genom att våga diskutera kyrkans kvinnosyn skall komma ur sin djupt fördomsfulla syn på kvinnor. Men jag tror också att aktivt motstånd är nödvändigt. Rättvisa delas sällan frivilligt av de som tror sig äga den. Särskilt inte om de tror sig äga den på gudomligt uppdrag.
Gert Gelotte
De som tror sig äga g-domligt uppdrag är körda på förhand.
En som säger sig ha ett g-domligt uppdrag bör gå i terapi.
Ingen kan veta vad G-d ger för uppgifter och till vem.
Den som ÄR G-ds kärlek behöver inga ord eller bekräftelse för att intyga det. Om så vore fallet är det en charlatan.
Agneta