Är det verkligen allt det som reformkatoliker vill reformera… det som gör… att människor återigen skulle kunna känna sig hemma i katolska kyrkan, om reformer genomdrevs… dvs? Eller är det något mer djupgående och mer svårtillgängligt som är det som gör att människor inte längre tror på kyrkan eller kyrkans dogmer resp dogmatiker? Har det med ärlighet och mod att göra?
Jag slår upp Ärlighet och ser att dess synonymer är: hederlighet, uppriktighet, pålitlighet, redbarhet, sannfärdighet, rättsinne, oförvitlighet, öppenhet. Alla dessa synonymer stämmer överens med Jesus (rabbinen) som person men också definitivt med hans lära. Det slår mig att Jesus var mycket öppen för sin tid (resp bara judisk) och jag tänker mig att lärjungarna kunde ställa alla frågor till honom och hans skulle bemöta dem både ärligt och öppet. Han säger till den rike ynglingen att ge bort sina pengar och han säger att det är bättre att slänga en person som gör barn illa utför en klippa med en kvarnsten om halsen. Jesus och hans lära är ett föredöme och många som fått Nobels fredspris har förstått och säkert följt hans lära inspirerade av hans person men har de varit katoliker? Jag går igenom av mängden fredpristagare under de 114 år som priset delats ut och jag finner tre katoliker dvs som presenteras som katoliker. Två kvinnor och en man. 1958 fick dominikanen Georges Pire priset och 1976 Maired Corrigan samt 1979 Moder Teresa. Det kvarstår 100tals män och kvinnor som jobbar för fred och mänskliga rättigheter som inte presenterar sig som religiösa. Många säkert Jesuslika se ex. Malawa.
När reformer som åberopas för att människor åter ska komma till tro på den ”goda kärleksfulla o sanna” kyrka de slutat att lita på så förmedlar katolska ledare och präster ständigt sina dogmer som ett svar på (o)nödvändigheten av och med reformer. De återkommer alltid till detta: den rätta läran och inget mer behövs. Man kan stirra sig blind på alla inlägg i de katolska bloggarnas värld …på dessa påtalade lärosatser. I början på KVs blogg var detta ett evinnerligt omtuggande men lustigt nog blev det snabbt utan resultat. Berodde det på skribenternas personlighet eller berodde det på ett bäst före datum som gått ut? Sinar det idag även på andra bloggar? Har vi nått bästföredatum?
En synonym till dogm är bl.a, huvudsanning och fastslagen sanning. Om så vore fallet att katolska kyrkan hade en Huvudsanning (den rätta läran) skulle kyrkan med sina miljarder anhängare och hundratusentals präster lätt kunna vara fredspristagare. Sorgligt nog kan jag tänka mig att om man instiftar ett ofredens pris skulle däremot kyrkan få desto fler pris. Med tanke på mörkläggning av pedofili, pengatransaktioner, nazist och maffiaanknytningar samt hantering av gravida kvinnor i fattiga länder..o mycket mera.
Värst av allt är oärligheten och mörkläggningen av detta. Därför är det inte lätt för mig att läsa om präster som inför familjesynoden uttalar sig i Dagen om vad kyrkan ska göra om man inte samtidigt öppnar sig angående den ”huvudsanning” dvs kyrkans lära som lett fram till att människor inte längre tror på kyrkan. Det är som om man tror att människor är dumma och som jag om jag nu får representera folket anser, att det måste vara dom som är dumma. Något är uppenbarligen fel med en lära som fått kyrkan att göra så många gånger orätt medan ex. fredspriset går år efter år till dem som inte följer Huvudsanningen. Om G-d finns och det gör G-d så är det väl rätt uppenbart att G-d kallar vem G-d vill och att han idag inte åberopar dogmer för att skapa den fred som Jesus (rabbinen) ville stifta på jorden.
Att inte ens kunna självklart i denna tid ge skilda rätt till nattvard, omgifte, samkönat gifte samt ge kvinnor rätt att bli präster kan aldrig medföra ett Nobels fredspris. Det tycker jag är värt att begrunda. Inte skylla ifrån sig på Norges val av kandidater utan faktiskt i ärlighetens namn ha mod att öppna sig. Inte skylla på att samtiden som varande för syndig för att se ”den goda kyrkan”. Det går inte längre. Bevisen för att andra skapar fred och mänskliga rättigheter i Jesuslik anda är mäktiga.
Agneta
