Man behöver inte vara lärare för att ha en uppfostrande attityd mot sin medmänniska och man behöver definitivt inte vara polis för att bli civilpolis men jag tror att lärare o lärartyper samt civilpoliser älskar religiösa sammanhang. Det finns olika typer av lärare men tyvärr inte olika typer av civilpoliser. För religiösa lärartyper som söker fel och vill korrigera och undersöka om man har rätt inlärningsförmåga och påpeka brister i ens kunskap har jag mycket svårt. Nej, jag tycker helt enkelt inte om dem, deras spända attityd till sina medmänniskor. Deras självförträfflighet. Deras patent på G-d. Hur många inom olika församlingsråd och kyrkofullmäktige är inte av denna art? Och är inte det samma typer av människor som finns inom ledningen av olika sektrörelsers typ antroposofer och newagare och pingstvänner? De som ska kontrollera att undersåtarna tänker och gör rätt. När övergår lärarmentaliteten till att bli ett civilpolisbeteende? Ni vet de där människorna som rusar efter en på gatan och säger till en att plocka upp dajmpapperet som man inte märkt föll ur fickan.
Jag tror att kyrkor älskar dessa personer, framförallt katolska kyrkan (svenska). Dessa typer finns även inom den politiskt korrekta sfären typ man bör tycka att Pridefestivalen är rätt trots det uppenbart vulgära i ett prideprogram som erbjuder dildoutställning , lesbiska trädgårdar och sexfilmer i programmet. Politiskt korrekt, kyrkopolitiskt korrekt och varför inte konstpolitisktkorrekt. De häckar där. De som vill tala om för andra vad som man bör tycka och veta. Vad som är gruppens norm om man nu vill vara med i gruppen.
Kan ni inte se det framför er. Klassen med troende som sitter som elever och räcker upp handen ivriga på att svara rätt. Vad händer med tron i det ögonblicket man räcker upp handen? Jag menar första gången man sitter i trosundervisningen och räcker upp handen. Varför gör man det? Varför räcker man upp en hand i en trosundervisning för att visa att man kan det riktiga svaret? Det är ju inte riktigt klokt!
Är det inte då det levande dör? ”Jag kan svaret” resp ”Jag kan svaret ni vill ha”.
Faktainlärning i skolan är en sak men kyrkan kan inte erbjuda en enda fakta som varande en verifierad sanning. Bara tolkningar. I skolan kan fritt tänkande elever få högsta betyg av en bra lärare men i kyrkan blir de klassade som farliga och bör tystas ner av en av kyrkan utsedd och av kyrkan ansedd bra lärare (o smålärare och medlärare o civilpoliser). Med andra ord i skolan är det bra om läraren föder fram fritänkare men i kyrkan är det tvärtom. Borde då inte lärartyperna inom kyrkan (eller inom sekter) per automatik bli falska? Vad är att vara lärare i sådana sammanhang? Är det en medfödd läggning att rätta andra? Andligen rätta? Milda tid, vad för människa är det: EGENTLIGEN? I värsta fall lever de i tron att vara av G-d nödsakade att bli civilpoliser. G-ds underättelsetjänst. Pliktrogna lever de andligen konstaterade.
Jaha, Agneta …men kom fram med ett alternativ.
Det finns bara ett alternativ. Ingen vet egentligen något om G-d. Och aldrig glömma detta. Aldrig. Vi kan dra slutsatser men de är tyvärr aldrig möjliga att verifiera.
Då skulle kyrkan slippa falska profeter/lärare som hänvisar till kyrkolärare …pomp och ståta…som sägs veta det ingen kan veta. Ty så illa är det ställt om man går till grunden av ALLT. Vi kan tro och känna att G-d är kärlek och rättvisa. Det är allt. Allt annat går att diskutera så länge vi vill ha en G-d i tillblivande och inte en G-d död av våra egna konstateranden via lärare som aldrig kan leverera en enda sanning men som vi bedyrar vår tro till. Så länge kyrkan vill skapa skolklasser av sina medlemmar konstateras G-d men församlingen dödar G-d samtidigt. Jag tror vi gör det när vi räcker upp handen första gången men vi fattar det inte. Vi har redan gjort oss till barn inför så att säga ”g-domligt vetande” lärare. Vi har utsett och skapat dem och de lockas in i sitt eget självrättfärdigande. Vi dör andligen. De dör. Fast ingen fattar när det hände eller hur det går till. Vi måste upprätthålla teatern. Systemet.
” När det sägs i Bibeln att G-d öppnade himmelens portar betyder det ingenting annat än att det hällregnade” // Spinoza (en djupt troende).
Agneta
