Thomas Reese SJ skriver i NCR , som vanligt nyanserat, insiktsfullt och denna gång även med humor om Franciskus och kvinnor.
Läs 5 punkter som talar mot honom och vad som talar för honom .
1. Franciskus är man. Då gäller att först och främst hålla mun och lyssna när det gäller kvinnofrågor.
2. Franciskus är celibatär. Att inte ha sex är här inte det avgörande utan att inte ha tillgång till en fru som säger till när mannen säger knäppa saker. Att inte ha döttrar som uppfostrare är också ett handikapp.
3. Franciskus är latinamerikan och latinamerikanares ”machostil” ligger i deras DNA.
4. USA har längre erfarenhet av den feministiska rörelsen. Där har ingen kunnat undgå att konfronteras med den. I brist på egen kunskap av feministisk terminologi använder sig Franciskus av JP2 obsoleta språkbruk
5. Franciskus är motståndare till kvinnliga ämbetsbärare och så länge beslutsfattandet inom katolska kyrkan är knutet till vigning så länge kvarstår här ojämlikheten mellan män och kvinnor.
Men trots allt som talar mot Franciskus så är han inte ur leken när det gäller kvinnor. Kvinnor förlåter honom hans fel pga att de älskar hans goda sidor dvs hans enkla livsstil, att han bryr sig om världens fattiga och att han betonar medkänsla. Han är förkämpe mot trafficking och är inte rädd för intelligenta kvinnor.
Franciskus erkänner att det behövs en ny teologi om kvinnan vilket är ett fall framåt fast han ännu inte -som många menar -borde plädera för en ny teologi om både man och kvinna utifrån en ny antropologi.
Reese skriver ”John Paul surely thought his theology of the human person included a wonderful theology of women. By saying that we need a better theology of women, Pope Francis threw John Paul’s theology of women under the bus.”
Så avslutar den celibatäre Reese sin artikel med orden
”Wait a minute. Didn’t I say that celibate males should shut up and listen? Whoops. Please ignore everything I just said. ”
http://ncronline.org/blogs/faith-and-justice/where-pope-francis-stands-when-it-comes-women
// Irène
PS En lättnad att slippa höra den självgode besserwissern JP2 sentimentala tuggande om ”Kroppens teologi” som måste låta som snömos i tredje världens fattiga länder där många kvinnor mot sin vilja fortfarande blir gravida en gång om året.
Tycker du Reeses artikel var nyanserad och insiktsfull? Jag tyckte den var raljerande och rätt nedlåtande mot de katolska kvinnor som nu anstränger sig att få något att hända. T ex åsnesparken mot kvinnor som vill ha ledarpositioner i kyrkan och inte nöjer sig med mat på bordet. ”Some of my best friends”-argumentet är bedrövligt.
Ulla
Då tolkar vi samma text helt olika.
I min värld skriver Reese med glimten i ögat ……det kan han bara göra för att han har insikt och distans.
Reese är min absoluta favvojesuit alla kategorier. Modig, kompetent och med humor ………en oslagbar kombination jag alltid faller för……I Sverige finns inte hans like bland jesuiter…..
// Irène
Jo, jag brukar också gilla Reese. Men på det här har jag lust att svara något i stil med: Fr Reese brukar påminna om att RKK alltid inspirerats i sitt institutionsbyggande av sekulära modeller, och hävda att hon idag borde inspireras av moderna demokratier. Det är tydligen demokratin från ca 1910, innan kvinnor fick rösträtt, han tänker på. Jfr Elin Wägners ”Pennskaftet”!
Jag har inte hört någon katolsk debattör klaga på Franciscus för att han är man, celibatär eller latinamerikan, som Reese skämtar om – däremot på hans sexistiska skämt om kvinnor, som gissningsvis har med den bakgrunden att göra. Dem glider Reese helt förbi. En klassisk teknik: påstå att någon sagt ngt dumt, och sedan polemisera mot det.
Han glider också runt frågan om den språkliga stereotypiseringen av kvinnor, som både många katolska debattörer och jag själv reagerar på (länken i hans artikel är till en text om vårt panelsamtal 8/3).
Kommentaren om kvinnorna som minsann har fullt upp med att få mat på bordet och inte bekymrar sig om några VD-poster säger en helt del.
Får också lust att fråga: är det alltså inte ok att steretypisera Franciscus (man, celibatär, latinamerikan), men däremot ok att stereotypisera kvinnor (moderliga ömma känsliga)?
Men det här är ju egentligen inte min debatt, så jag håller mig i skinnet. Har dock lagt ut en skämtsam tweet där jag noterar att Fr Reese verkar hålla med om att Franciscus har ”feminint geni”…..
Ulla
”Det är tydligen demokratin från ca 1910, innan kvinnor fick rösträtt, han tänker på. Jfr Elin Wägners ”Pennskaftet”!”
Om demokrati är det bästa sättet att hantera ett samhälles eller en kyrkas motstridiga viljor på och om demokrati utmärks av yttrandefrihet så utmärker sig jesuiten Reese som demokratins inomkatolska föregångsman i sin egenskap av fd chefredaktör för jesuiternas tidskrift America.
Reese utmärkte sig för att hylla ”parrhesia” långt innan en påve godkände att detta var tillåtet och till och med önskvärt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Parrhesia
Reese ”valde” att avgå 2005 i samband med att hans mäktigaste motståndare kardinal Ratzinger valdes till påve. Catholic News Service kommenterar detta
”Jesuit officials in Rome said Father Thomas Reese resigned as editor in chief of America magazine after repeated complaints from then-Cardinal Joseph Ratzinger, who objected to the magazine’s treatment of sensitive church issues.”
”The policy of (Father Reese) was to present both sides of the discussion. … He wanted to present both sides within the Catholic community. But that did not sit well with Vatican authorities,” Father de Vera said.
Father de Vera said that because the articles touched on doctrinal issues the Vatican wanted the Jesuits to write articles ”defending whatever position the church has manifested, even if it is not infallible.”
http://www.catholicnews.com/data/stories/cns/0502817.htm
Redan 2008 – under B16 auktoritära toppstyre – drog sig inte Reese för att göra sig till offentligt språkrör för demokratisering av katolska kyrkan.
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/petrus-utnamnde-inga-kardinaler
// Irène
PS Som ett observandum så fick inte Reese ett uns av offentligt stöd eller uppbackning av sina svenska ordensbröder när han ”valde” att avgå som chefredaktör för America vars systertidskrift Signum och dess chefredaktör teg som muren.
Mod och ”parrhesia” är inte Signums signum om man så säger.
Irene,
detta är just min poäng. Reese har drivit frågan om demokratisering av kyrkan kraftfullt o länge, men när kvinnor gör anspråk på demokratisk delaktighet predikar han tålamod. På vilken grund? Framgår inte. Vem är ”vi” i artikeln? Återigen, den överlägsna kommentaren om kvinnor som minsann förstår sin uppgift att få mat på bordet o inte kräva maktpositioner säger en del.
Reese har skrivit bra saker, och det finns många bra punkter också i den här texten, men dialog handlar om att ta upp också sådant där man är kritisk.
För mig är det en enorm skillnad mellan en ”teologi om kvinnor” och en ”förnyad antropologi”. I det förra fallet förblir män normen o subjektet, kvinnor den Andra o objektet.
Ha det så bra!/Ulla
Ulla
”Återigen, den överlägsna kommentaren om kvinnor som minsann förstår sin uppgift att få mat på bordet o inte kräva maktpositioner säger en del.”
Till sist
Alltid lika intressant och spännande hur / vad vi människor tolkar in i en och samma text, i en och samma mening.
Reese skriver
”These women were not complaining about not becoming a CEO; they were afraid they could not put food on the table.”
Min tolkning – av denna mening utifrån den kontext den står i och utifrån min FÖRFÖRSTÅELSE av Reese som förkämpe för mäns och kvinnors jämställdhet och utifrån som Reese indirekt påpekar sin egen fördel framför Franciskus att ha NORDamerikanskt påbrå i synen på manligt /kvinnligt snarare än SYDamerikanskt machopåbrå – är följande
Reese syfte är att till läsaren förmedla en FÖRFÖRSTÅELE för att Franciskus grundsyn på kvinnors verklighet till stor del är präglad av biskop Bergoglios nära vardagskontakt med latinamerikas allra fattigaste kvinnor vars största rädsla var och är att inte ha mat på bordet. Underförstått biskop Bergoglio ömmar för att först och främst hjälpa fattiga kvinnor att tillgodose livets mest basala behov som förutsättning för ytterligare krav på livet………i förlängningen typ ”becoming a CEO”.
Så ungefär ……
Shalom
// Irène
Jag tror du har rätt i det där m Syd- vs Nordamerika Irene. Men Reese talar i generella termer, då får han fiinna sig i att bli bemött utifrån det. En sådan kommentar som hans är inte oskyldig.
Han borde förstå att solidsritet m fattiga och krav att inte vara utestängd från maktpositioner inte är ett antingen-eller, Argumentet att kvinnor som vägrar finna sig i underordning bara drivs av makthunger har jag hört många gånger i Rom, och då fått lust att svara (ibland har jag gjort det!): ”så det är inte ok för den maktlösa att vilja ha makt, däremot för den som har makt att vilja behålla den?”
Det Reese säger är djupt orättvist motvde kvinnor som strider för delaktighet hela vägen OCH för solidaritet m fattiga o marginaliserade, både kvinnor o män.
Jag träffade en amerikanska i Rom som jobbade mkt m JRS. Hon tyckte jesuiterna i USA hade en del att ta itu med själva när det gällde kvinnor.
Det Reese skriver om att F m sitt uttalande om djupare teologi om kvinnor slängt JP2:s kvinnoteologi under en buss är intressant o hoppingivande. Här finns en öppning.
Jag hoppas han har rätt när det gäller Franciscus’ beredskap t dialog. Noterade v audiensen f kulturrådet att F inte nämnde ordet komplementaritet….
Vi får väl se.
Ulla
”Han borde förstå att solidsritet m fattiga och krav att inte vara utestängd från maktpositioner inte är ett antingen-eller”
Jag tolkar att Reese själv förstår allt detta men att han SAMTIDIGT förstår att och varför inte Franciskus FÖRSTÅR. I sin artikel tolkar jag att Reese därför vill ge läsaren en FÖRFÖRSTÅELE för en celibatär lokal ärkebiskop från Buenos Aires machokultur – med stora ekonomiska klyftor – som plötsligt blivit upphöjd till påve med huvudsäte i Europa där machokultur – tack gode Gud -inte är lika gångbart som i Argentina där män skrattar bullrande och igenkännande när en vanlig man, en präst eller en biskop skämtar om ”kvinnor som jordgubbar på tårtan…..”
Att just kunna hitta rätt skämtton är lackmustestet på vilken grad en människa är integrerad i en viss kultur…..
Reese geniala skämtsamma slutkläm visar hur välintegrerad han är i västerlandets kultur kring jämställdhetsfrågor.
”Wait a minute. Didn’t I say that celibate males should shut up and listen? Whoops. Please ignore everything I just said.
”Noterade v audiensen f kulturrådet att F inte nämnde ordet komplementaritet….”
Du ser ……. din insats bidragit till att bevisa att det visst går att lära gamla hundar sitta……..
Franciskus är läraktig men tiden kanske alltför knapp för att också hinna lära sig rulla runt……..
// Irène
http://www.katolskvision.se/blog/?p=15149
Vov vov Irene!
Min åttaåriga hund (hane) har faktiskt nyligen lärt sig rulla runt. Så det finns hopp!
Du har naturligtvis rätt i det där med förförståelse. Men jag tycker Reese är lurig. Han plockar upp allt som rör sig i diskussionen just nu om kvinnor i kyrkan, men säger inget om var han själv står. Hans huvudbudskap riktar sig inte till Franciscus och hierarkin – ”detta måste kyrkan ta tag i”, utan till bråkiga och otåliga kvinnor som manas lugna ner sig.
Jag hoppas tvärtom att katolska kvinnor fortsätter att öva mycket starkt tryck detta viktiga år, då familjesynoden skulle kunna ta ett litet steg framåt. Visst, tålamod krävs, men med bara tålamod händer ingenting./Ulla
Tack, systrar för ett intressant samtal kring en väldigt tänkvärd och välskriven, i sann mening ”witty”, artikel!
Tack syster Alma-Lena
// Irène
Ulla
”Min åttaåriga hund (hane) har faktiskt nyligen lärt sig rulla runt. Så det finns hopp!”
Det var just duktiga OBAM jag hade i åtanke.
Franciskus talar om att avgå …….på så sätt känns tiden knapp…..
// Irène
Pingback: Franciskus i Mary McAleeses, Irlands tidigare presidents, ögon | Rebella undrar
Hej, har lagt en kommentar på Rebellas blogg./U