Spinoza o Wittgenstein är nog de filosofer som älskas mest av konstnärer. Den ena inom konst-teoretiska sammanhang o den andra inom konst som helhet. Båda var privatreligiösa och med ett mycket eget språkbruk när det gällde att beskriva ett metafysiskt sammanhang. Båda var före detta judar. Spinoza uteslöts dvs exkommunicerades och Wittgenstein betalade för att slippa vara jude i Hitlers Österrike. De var vare sig intresserade av judendom eller organiserad religiositet, de avskydde det.
Kyrkan har sina uppköpta konstnärer och sina ikon-hantverkare/målare och ingen av dessa är fria. De måste måla som kyrkan vill och det är väl okey o egentligen förståeligt eftersom man inte kan begära att en församling ska klara av att se en Pollock som altarbild även om jag själv personligen skulle tycka det vara helt underbart! Förr beställde kyrkan verken o gör väl även så idag…men vad med de fria konstnärerna kan de någonsin ingå i ett system som kräver av sina konstnärer att de ska måla på ett visst sätt. Söt Maria med barn eller helgonbilder eller rara fromma bilder…. eller en icke föreställande bildvärld som inte oroar. Är det därför man ser lika få fritänkare som fria konstnärer inom kyrkan? Visst finns det församlingsmedlemmar som kan gilla konst och med det fri konst men hur skulle fria konstnärer kunna rymmas i kyrkan …i långa loppet? Två olika saker.
Nu är det dock så att det har alltid funnits o kommer alltid att finnas fritänkare o fria konstnärer (poeter, dansare, musiker o författare) hur förhåller sig kyrkan till dem? De ingår oxå i G-ds hage. Är det såsom man förhåller sig till reformkatoliker? Otrogna? Olydiga? Icke rättrogna?
Är det inte något knepigt med det faktum att kyrkan inte kan rymma fritänkare o fria konstnärer? Jo, jag vet att det finns vissa konstnärer inom katolska kyrkan men om de vill bli accepterade bör de nog se upp med vad de visar …av sin konst …om de nu inte är sas abstrakt obegripbara. Poeter o författare bör akta sin tunga o sin penna om de vill föra sig i församlingslivet. Många församlingsmedlemmar vurmar för ikonmåleriet/hantverket o ser nog det som konst. Det är det inte: det följer en mall. Fri konst är konst.
Det är egentligen underbart då att både Wittgenstein o Spinoza är de fria konstnärernas favoriter när det gäller existentialism o metafysik. Vad vill jag då säga med detta: jo att jag inte tror att fritt tänkande o fritt skapande är möjligt för katoliker…inte i det offentliga rummet o inte i församlingslivet. Där bör kyrkospel o religiös teater o ikonmåleri/hantverk o psalmdiktning resp av katoliker godkända poeter givas plats. Själv skulle jag som konstnär inte bli godkänd vilket jag ser som utifrån kyrklig natur… naturligt. Det är inte det jag vill framhålla med mitt inlägg utan jag vill föra fram tanken på att kyrkan kommer aldrig o kan aldrig tillåta den fria kreativiteten ungefär som elever i Rudolf Steinerskolor alltid måste måla på ett visst sätt. Det finns helt enkelt inget fritt rum för tanken o konstens …egenkraft. Det som är så fantastiskt: den fria tanken o kreativitetens egenkraft!
Vad säger då Spinoza om G-d? Jo, bla. (i Etiken)
”Med orsak till sig själv förstår jag det vars essens innesluter existens eller det vars natur inte kan tänkas på annat sätt än som existerande” ”Med substans förstår jag det som är i sig själv o uppfattas genom sig själv, det vill säga det vars begrepp inte behöver ett annat tings begrepp ur vilket det måste bildas” ”Med G-d förstår jag ett absolut oändligt väsen, det vill säga en substans bestående av ett oändligt antal attribut, av vilka vart o ett uttrycker en evig o oändlig essens”.
Jag förstår varför Spinoza o även Wittgenstein som båda umgicks i konstnärskretsar blev konstnärernas filosofer o metafysiker. Varken konst eller tanke kan fjättras, då dör både den fria konsten o den fria tanken. Egentligen dör det mänskliga. Om den kreativa människan måste fjättras …whats the point with a church? G-d gav människan både fri vilja, fri tanke o fritt skapande … istället har kyrkan blivit en omöjlighet för ….allt fler… i en tid där sociala medier ger rum för ett fritt kreativt utbyte människor emellan. Är det så illa att dåren, fritänkaren, den fria konstnären o reformkatoliken inte platsar i kyrkan? Vilka är det som är kvar?
De var synnerligen hederliga o sanna i sitt liv, Wittgenstein (ovan) o Spinoza. Jag hade så gärna velat ha träffat dem.
// Agneta
Förtydligande. Spinoza trodde inte på den fria viljan. Han menar att vi ofta tror oss handla fritt när vi bara är okunniga om orsakerna till våra handlingar o att vi skulle inse alltings nödvändighet med mer adekvat kunskap.
Det tror jag han har rätt i men det är ett arbete i sig att ta reda på alla orsaker. Där har väl munkar o eremiter o sängliggande människor en fördel. Med tanke på djupet i hans tanke om fri vilja blir ju ”fritänkare” o ”fri konstnär” ett löst hängande begrepp. Om inte du läsare har erfarit stunder e drömsekvenser då allt flyter utan inflytande av ett jagmedvetande.
Agneta