Kardinal Martini antyder i den nyss utkomna boken ”Jerusalemer Nachtgespräche ” att de 40 år som gått efter encyklikan Humanae Vitae, för tankarna till de 40 år som Israels barn vandrade i öknen, men som också genom 40 års distans kan erbjuda ett nytt seende.
”Jag är övertygad om att kyrkans ledning kan visa en bättre väg än vad encyklikan Humanae Vitae har lyckats med. Kyrkan skulle återvinna trovärdighet och kompetens. Se på påven Johannes Paulus II som hjälpte kyrkan till nytt liv i relation till såväl judendom som vetenskap genom sin oförglömliga skuldbekännelse. Den fick stor effekt århundraden efter de orätta fördömandena av Galilei och Darwin.
När det gäller ämnen som handlar om liv och kärlek kan vi absolut inte vänta så länge. Det är ett tecken på storhet och självmedvetande när någon kan erkänna sina fel och sitt tidigare inskränkta synsätt.”
*********************************************************************************************************************
Under ”Nattliga samtal i Jerusalem ” utvecklar den till åren gamle men till sinnet så unge kardinal Martini sina tankar om både det ena och det andra.
I motsats till de katolska teologer som sätter en ära i att argumentera för att kyrkan ska behålla en oförändrad och evigt samma syn på sex och samlevnad oavsett samhällets förändring, förordar kardinal Martini en annan väg.
I motsats till de katolska teologer som framhåller principfasthet och fasthållande vid tradionen som kyrkans största dygd och ser på förändringar enbart som fega eftergifter för det sekulära samhället intar kardinal Martini en annan hållning genom att framhålla det stora och modiga i att att våga en förändring genom att våga tillstå tidigare misstag.
// Irène
Pingback: Katolsk Vision » Anders Piltz om Humanae Vitae i Katolskt Magasin