Svar till Irene

Jon Åkerlind- konstnär Malmö

Irene, du frågar om svårigheten med att Jesu/Joshua’s ord har översatts så många gånger och att vi sitter i en modern dataålder och läser översättningar. Från arameiskan.

Jag fann denna text från Ola Vikanders nyutkomna bok ”Gud är ett verb”.

” Ett känt exempel på dessa problem är den så kallade Immanuelsprofetian i Jesaja 7:14-16. Det talas där om ett barn som skall födas, ett alldeles speciellt med en särskild uppgift. I kristen tradition ses detta som en profetia om Jesus (utgående från tolkningen av stället i Matteus 1:22-23). Historiskt -kritisk bibel-forskning tenderar snarare att se texten som ett inlägg i en politisk debatt på 700-talet f.Kr och tänker sig att ”sonen” är en blivande tronarvinge. En viktig o mycket klassisk del av denna diskussion är frågan om det hebreiska ord som återges med ”ung kvinna”, hebreiskans ”alma” som ofta översatts ”jungfru”, vilket naturligtvis kopplats till den kristna dogmen om jungfrufödseln. Till stöd för denna ”jungfru”-tolkning har man använt det faktum att ordet återges med grekiskans  ”parthenos” i Sepuaginta. Men det är inte helt klart att detta ord ens på grekiska alltid betydde ”orörd kvinna” (och oavsett vilket är Septuagintaöversättningen (GT) gjord under gjord under de sista århundradena f Kr. , alltså ett bra tag efter texten skrevs, o det finns inga garantier för att de grekiska översättarna förstod ordet rätt) . Det finns också ställen i GT som antyder att kvinnor som kallades ”alma” inte alltid var jungfrur i modern mening heller: t.ex. används det om kungliga konkubiner i Höga visan 6:8, och som Tryggve Mettinger skriver handlar det där om personer ”vilka man på goda grunder kan misstänka för att ha gjort sin sexuella debut . Detta är en mycket långdragen diskussion, men de flesta bibelforskare är idag överens om att det hebreiska ordet snarast bör tolkas som ”giftasvuxen,ung kvinna” och inte som ett uttalande om kvinnans eventuella sexuella erfarenheter”

Irene och alla, jag studerar nu hebreiska under en del av min lediga tid och jag är mycket förbryllad över de olika betydelser som kan uppstå från en rot dvs alla ord sprungna ur en rot. Jag är övertygad om att de första översättarna inte var objektiva i sin översättning eftersom det är troligen nära på en omöjlighet. Jesu/Joshua talade arameiska. Ursprunget är alltså ett språk som inte talats på mycket länge o i en kulturell kontext som mycket kraftigt avviker från vår egen o därför det det svårt för oss att rätt förstå referenser som antagligen var mer eller mindre självklara när texterna skrevs.

Dessutom är jag övertygad om att att många katolska teologer efter det att celibatet infördes var o ännu är homosexuella eller hade svårt med kvinnor … och att förvrängda feltolkade ord hängde kvar utan att någon ifrågasatte dem. Ett är historien om ”horan” Maria Magdalena. Och som ovan ”jungfru”.

som ps o pk (politiskt korrekt) : homosexuella behöver inte alls kvarhålla vinklade tolkningar men tyvärr tror jag att homosexuella inom kyrkans inhägnad o struktur inte har samma objektiva synsätt som andra homosexuella.

Agneta