Katolsk Observatör – guldmedalj i stenkastning
I samband med att fd chefredaktören för Katolskt Magasin – Berit Bylund -1örra året satte sig i Heta Stolen och ställde upp för ett samtal på Katolsk Visions Forum kommenterades detta på följande sätt i Katolsk Observatör som bla skriver så här:
”När Anders Arborelius blivit biskop intervjuades han i Moderna Tider. På frågan vad som var det värsta som skulle kunna hända, svarade han: att förlora tron. För mig är det det bästa som har hänt.
Detta förkunnar Berit Bylund, chefredaktör för Katolskt Magasin, Stockholms katolska stifts officiella tidning 1998 – 2003, i en intervju på ett nätforum kallat Katolsk Vision. Öppenhjärtigt ger hon där uttryck för sina tankar under en illuster sväng genom den katolska kyrkans förgårdar. ”
”Berit Bylund har nu lämnat katolska kyrkan. Men man undrar om detta var tankar som också fanns när hon under nio år redigerade och ledde biskopens enda officiella organ i ett av världens minsta stift, med uppgiften att styrka katoliker i diasporan så de vidhåller sin tro. I så fall torde det väl varit ett historiskt självmål när det gäller personalrekrytering. Kan det vara så enkelt, att man glömde frågan: – Vad tror du? Eller fick man inte ett ärligt svar? Hur som helst tycks f. redaktören Bylund haft kul på jobbet. För många som under dessa år tappert försökte förstå vad kyrkan menade, när den tycktes angripa sin egen heliga tro, var det inte fullt så kul dock. ”
Hela inlägget ”En senkommen förklaring”
http://katobs.se/pressklipp.htm
Under samtalet med Berit kom jag att erinra mig ett citat från Mark Levengood ”Om stenkastning vore en olympisk gren skulle kristna ligga bra till för medalj”.
Jag gjorde ett tillägg ”Rättrogna katoliker” utgör nog ett särskilt vinnande lag”
Efter att ha läst Katolsk Observatör vill jag nu göra ytterligare ett tillägg och utnämna Katolsk Observatör till årets guldmedaljöri stenkastning.
Den personliga TRON är bland det mest känsliga vi människor kan samtala om. Att göra det enskilt är en sak och att göra det offentligt en annan och än känsligare.
Samma kyrka som hyllar samvetets överhöghet -samma kyrka har bränt människor på bål som offentligt förkunnat att de följt sitt samvetes röst.
Och inom samma kyrka finns bevisligen fortfarande människor som inte en sekund drar sig för att offentligt stena de människor som ”öppenhjärtigt” offentligt bejakar samvetets röst.
Jag skäms över att så är fallet.
// Irène