Under rubrik ”Evangeliet om familjen” skriver Gösta Hallonsten i senaste numret av Signum – som också går att läsa på länken nedan.
Jag höll på att skriva att Gösta Hallonsten lugnt och fint förbereder svenska katoliker på att det antagligen kommer en NY praxis inom katolska kyrkan vad beträffar skilda och omgifta katoliker. Men jag inser när jag läser Hallonstens artikel hur noga det är för honom som RÄTTROGEN teolog med katolsk kontrollstämpel att undvika att tala om några NYA synsätt eller NY praxis.
Nej , nej ingen får uppfatta att katolska kyrkan vill förändra sin syn på äktenskapet eller på skilsmässa eller på omgifte. Rätt vokabulär för rättrogna är att påven vill införa en mer PASTORAL hållning, en mer pastoral syn på skilsmässa och omgifte som skulle kunna möjliggöra kommunion även för omgifta. Genom att undvika ordet NY så förblir ALLT som det TRADITIONSENLIGT brukar även om ALLT i praktiken VIPS blir annorlunda. Hur smidigt som helst !
”För frånskilda katoliker återstår i regel endast en komplicerad intern kyrklig rättsprocess för att pröva om det tidigare äktenskapet kan förklaras ogiltigt. Många tvekar att underkasta sig denna prövning.”
Jag måste tillstå att Gösta Hallonsten skickligt lyckas undvika vad det egentligen är frågan om genom att beskriva problematiken som en rent juridiskt besvärlig prövning. På så vis slipper ju Hallonsten ta itu med det för de inblandade kontrahenterna iögonfallande hyckleriet att tvingas förneka sitt eget äktenskap – en känslomässig prövning dagens katoliker alltmer INTE tvekar att VÄGRA underkasta sig…….
Vore intressant att höra Gösta Hallonsten förklara hur kyrkan ser på befintliga barn från ett ogiltigförklarat /annullerat äktenskap.
Anses dessa barn plötsligt födda utom äktenskapet ? Ju enklare frågor ju längre och mer invecklade svar brukar vara katolsk teologisk tumregel för att på ett effektivt sätt lära katoliker att inte fråga så mycket.
Gösta Hallonsten skriver
”Förändringar har ju skett på andra punkter, till exempel när Andra Vatikankonciliet ställde sig bakom religionsfriheten och när kyrkan i dag betonar jämställdheten mellan kvinnor och män och tar avstånd från den patriarkala familjemodellen. Dessa förändringar motiveras dock primärt teologiskt, det vill säga genom en (ny)tolkning av den egna traditionen, inte genom anpassning till sekulära idéer.”
Jag blir nyfiken på att kort och koncist få veta vari skillnaden ligger mellan nytolkning, anpassning och förändring ………?
Är pragmatisk en synonym för pastoral hållning ?
http://signum.se/evangeliet-om-familjen/
// Irène
Irène,
det vore intressant att få veta vad Gösta Hallonsten vill säga med sin artikel. Vad jag förstår försöker han inta samtliga ståndpunkter samtidigt och säger därmed ingenting som inte kan omtolkas i skenet av annat han sagt.
När dimman lättat och Hallonsten ser vart kyrkan är på väg kommer han, skulle jag gissa, att säga att den kursen är den han hela tiden har argumenterat för. Och helt osant kommer det inte att vara.
Jag är också nyfiken på vad Hallonsten ser för skillnad mellan nytolkning, anpassning och förändring. Men vi lär nog få vänta förgäves på en förklaring.
Gert
Gert
Kanske vår vän, trosfrände och Signumkännare Bengt Malmgren skulle kunna stilla vår nyfikenhet ?
// Irène
Irène!
Jag tycker dina frågor är bra och relevanta.