Vi firar Franciskus fest den 4 oktober.

Elisabeth Albertsson skriver

 

 

Några kortfattade reflektioner.

 

”Din mor och dina bröder står därute och vill tala med dig”

Jesus svarade: ”Vem är min mor, och vilka är mina bröder? Och han visade med handen på sina lärjungar: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelska faders vilja är min bror och syster och mor.”  (Matt. 12:47-50)

För den helige Franciskus var evangeliet levande och viktigt. Han tog det som utgångspunkt i samtal med sina bröder och systrar, och i ett brev till de troende som han skrev någon gång strax före 1220 säger han bland annat:

”Jesu Kristi bröder är vi när vi gör hans himmelske faders vilja. Hans mödrar är vi när vi bär honom i vårt hjärta och i vår kropp i gudomlig kärlek och med ett rent och uppriktigt samvete. Vi framföder honom genom heliga gärningar, som bör lysa som förebilder för andra” och han utbrister: ”o hur härlig och helig och stor är inte den Fader vi har i himlen!”

Mål och mening för Franciskus är att leva evangeliet. Evangeliet talar till honom. Det är en helig mötesplats för honom.

Franciskus står för en eukaristisk spiritualitet. Eukaristin står bakom allt. Åter och åter igen talar han om att ”ge tillbaka” och att ”tacka”. Allt vad han erfar i livet vill han tacka för; ja, i eukaristin, tacksägelsen, ger han allt tillbaka.

I det stora mysteriespelet ”Franciskus och Fru Fattigdom frågar fru Fattigdom bröderna var deras kloster finns. Franciskus visar med svepande gest ut över de milsvida markerna: Här är vårt kloster, hela världen är vårt kloster.

Det finns vissa grundläggande aspekter som Franciskus la in i begreppet att Leva evangeliet. Om Kärleken, Lydnaden – lyhördheten, Fattigdomen, Tjänandet, Gemenskapen… Man bör inte se den franciskanska hållningen lösriven från dessa aspekter.

Kärleken löper som en röd tråd genom allt, kärleken till allt skapat. Kärlek och respekt. Alla ting i skapelsen är heliga. Franciskus vänder sig i en bön till ”Min Gud och alla ting”. Gud är allt i alla. I kärleken upplevs Gud som Ljus.

Kärlek hör samman med lyhördhet och tjänande. I gemenskapen ska alla bröder och systrar tjäna varandra. I franciskanordens första tid fanns ingen hierarkisk ordning.

(Än i dag är mottot att den störste ska tjäna den minste. Men det är en lång historia att berätta, så det får bli en annan gång.)

Franciskus är utnämnd till Miljöns skyddshelgon. Om vi skulle kunna känna oss som syskon med allt i vår omgivning och säga moder jord, broder sol, syster måne, syster vatten, syster död, broder varg…ja, då skulle vi inte vilja såra Gud genom att förstöra hans skapelse. Franciskus var inte bara före sin tid vad det gäller miljövård; förutom ekolog var han även ekumen och fredsstiftare.

Han varnade även för att den girighet och korruption, som han såg följde med den tidigt framväxande merkantilism, skulle leda till förödelse. Vilket vi är fullt medvetna om idag, då den moderna forskningen om djur och människa låter oss nu se hela naturen som en helhet (ungefär som Franciskus gjorde på sin tid).

Syster Joan Chittister  har nyligen skrivit om det i sin kolumn på National Catholic Reporter. Hon säger: We need St Francis now. No doubt about it. In a world where species after species is disappearing under the rubric of ”progress,” where animals are being used for research on materials and cosmetics, where the boundaries between forests and cities are fast disappearing, where bears show up in shopping districts of major cities and crocodiles show up on people’s front lawns, we need St Francis now.

It is also becoming clear that Francis knew what we are only now discovering.

In our time, the science that separated us from nature is now declaring that animals, too, have intelligence, have emotions, have needs like ours. Research by Dr. Filippo Aureli, professor of animal behavior and co-director of the Research Centre in Evolutionary Anthropology and Palaeoecology in Liverpool, England, indicates that the study of animal emotions, particularly in birds and primates is providing new insight and information on the emotions of humans, as well as the feelings of animals.

http://ncronline.org/blogs/where-i-stand/we-need-st-francis-now

 * * *

Vem var då denne Franciskus? De flesta av er vet nog det. Han föddes i slutet av 1100-talet i en köpmannafamilj i Assisi. Han beskrivs som en trubadur, en glad och frimodig ung man med drömmar om att bli riddare. Han ger sig i väg med några kamrater för att få riddarutbildning. Men halvvägs hör han Guds röst säga åt honom att vända om hem. Vilket han gör. Men han vet inte riktigt vad Gud vill med hans liv. Slag i slag händer saker som ger honom klarhet vad Guds vilja med honom är.

En dag möter han en spetälsk man och i honom ser han Jesus Kristus. Det blev en vändpunkt i hans liv. Han börjar leva med de spetälska, han tjänar dem och solidariserar sig med dem. Han ville leva med de mest utstötta i samhället. Kontakten med dem hade han kvar hela livet.

 

En annan dag då han sin vana trogen stod inför krucifixet i det lilla San Damianokapellet och bad om upplysning i sitt hjärtas mörker, svarade Kristus honom: ”Franciskus , gå och bygg upp min kyrka som håller på att falla i ruiner.”

När han senare vid en morgonmässa  hörde utsändningsorden (då Jesus sänder ut sina lärjungar i världen för att utföra goda gärningar), så stod allt klart för honom. Det var på så sätt han skulle bygga upp och förnya kyrkan. Förnyelse behövdes verkligen då, precis som nu.

 

Hans goda vän Syster Klara som betydde så mycket vill jag gärna berätta om vid annat tillfälle.

 

 * * *

Franciskaner vill religionsdialog ( Franciskus besökte faktiskt sultanen av Egypten och hade ett fredssamtal mitt under brinnande korståg, och de hade kommit bra överens).  Franciskanerna bar inte vapen.

* * *

En dikt skriven av en nutida franciskan.

DU SOM HAR MÅNGA NAMN

Du som har många namn

i hela världen

och många ansikten

hos alla människor

lämna oss inte.

Du som blir ärad

i många religioner

och tillbedd

på många sätt

stå oss bi.

Du som är en stor fråga

i många hjärtan

och ifrågasatt

i många huvuden

visa dig.

(Anton Rotzetter: Gott, der mich atmen lässt.

Herder, Freiburg, 1985  s 249)

* * *

Biografi och mycket mer om Franciskus finns att läsa. Jag ger tips på några få böcker:

*Anton Rotzetter, Frans av Assisi – Den evangeliske vei, Utgiven av Franciskanerna i Norge 1993

original titel: Franz von Assisi, Lebensgeschichte – Lebensprogramm – Grunderfahrung (översättn. Hubert Hodzelmans

*Henrik Roelvink, De fattigas rikedom – Om franciskanskt liv, Katolska bokförlaget Uppsala 1983  (Utgången, finns kanske på antikvariat)

*Johannes Jørgensen, Frans av Assisi, Artos Skellefteå 1991 (Andra upplagan)

*Frans Af Assisis Skrifter – inledning og oversættelse ved Marianne Powell og Hubert Hodzelmans

Elisabet Albertsson