Uttalande från Justitia et Pax, Kommissionen för Rättvisa och Fred i Stockholms Katolska Stift,
med anledning av USA:s hot om ett missilangrepp mot Syrien
Kan vi skydda kvinnor, män och barn i Syrien från vidare övergrepp från Assad-regimen genom att slå mot strategiska mål i ett intensivt men riktat och begränsat anfall? USA överväger nu att angripa landet. Detta innan FN:s vapeninspektörer lagt fram sin rapport om det är Assad-regimen som använt kemiska vapen mot sin egen befolkning.
Även om det är långt ifrån bekräftat, tyder mycket på att det är Assad-regimen som stod bakom gasattackerna den 21 augusti då mer än 1.400 människor dog. Det är ett brott mot internationella överenskommelser att använda kemiska vapen. Men internationell rätt förbjuder också militär vedergällning, om det inte sker i självförsvar. En intervention från USA är lika olaglig enligt folkrätten.
”Det tilltagande våldet i ett krig mellan bröder och systrar, massakrer och illdåd som vi alla har kunnat se fruktansvärda bilder av under de senaste dagarna, driver mig att än en gång höja min röst för att vapnen ska tystna. Det är inte konflikten som erbjuder hopp om att lösa problemen, utan snarare förmågan att mötas och föra en dialog.” Så sade påven Franciskus i en appell under Angelusbönen den 25 augusti och i mötet med kung Abdullah II av Jordanien några dagar senare betonade han att ”Dialog och förhandlingar är den enda vägen för att få slut på konflikten och våldet i Syrien.”
Skadan är redan skedd. Landet är sönderslaget av inbördesstrider och miljontals syrier är på flykt undan misär och våld. Vari består då rättfärdigheten att bomba sönder ytterligare delar av landet där det är ofrånkomligt att människor återigen blir lemlästade, hemlösa och får sätta livet till?
Påven Johannes Paulus II hävdade att alla krig är ett misslyckande för mänskligheten. Om president Assad har använt kemiska vapen mot sin egen befolkning har han begått ett brott mot mänskligheten. Han bör i så fall ställas inför rätta vid den internationella brottmålsdomstolen. Men president Assads eventuellt kriminella handlingar rättfärdigar inte att stater i väst ensidigt tar på sig rollen att bestraffa och begå nya våldshandlingar mot samma offer igen – i all synnerhet som den yttersta förövaren, president Assad, uppenbarligen ska få gå fri. Logiken blir att han ska straffas, men inte avsättas, och civilbefolkningen ska få betala priset.
Konsekvenserna blir oöverblickbara, inte bara för den syriska befolkningen, utan för hela regionen. Vi vet inte mot vilka Assad kommer att ta ut sin hämnd. USA:s riktade anfall kan bli en tändande gnista för ett storskaligt krig i hela regionen.
Justitia et Pax, Kommissionen för Rättvisa och Fred i Stockholms Katolska Stift, uppmanar därför i linje med påven Franciskus att alla krafter riktas in på diplomatiska förhandlingar och dialog och förespråkar att FN:s Säkerhetsråd får spela sin roll fullt ut.
Sr Madeleine Fredell OP
Generalsekreterare
Justitia et Pax
Gert
Det ligger en förbannelse över MÄNNISKAN som i varje generation måste upprepa samma misstag istället för att lära av historien ……………
Våld, krig och massförstörelse fn i mellanöstern- samma historia gång på gång – bara att kontrahenterna, stormakterna och deras allierade heter andra namn idag än för 3000 och kommande årtusenden sedan……
En gång assyrier, babylonier, perser, faraoner, greker, romare, judar och någon Jesus…….
Idag Syrien, Iran, Irak, Egypten och andra arabstater, Turkiet, Israel, Ryssland och på en helt annan kontinent landet USA som åter visar muskler och inget lärt av sitt misstag med Irak …….
Det är inget inbördeskrig i Syrien. Det är ett stormaktskrig där stormakter krigar via ombuden regeringen och gerillan.
”Konsekvenserna blir oöverblickbara, inte bara för den syriska befolkningen, utan för hela regionen. Vi vet inte mot vilka Assad kommer att ta ut sin hämnd. USA:s riktade anfall kan bli en tändande gnista för ett storskaligt krig i hela regionen.”
Exakt. Så sant som det är sagt……..
// Irène
”Det är inget inbördeskrig i Syrien. Det är ett stormaktskrig där stormakter krigar via ombuden regeringen och gerillan. ”
Detta påstående bör förklaras och förtydligas, t ex som Anna Ritter skriver 21 maj i år i en artikel i tidskriften FOKUS, som börjar
Inbördeskrig utan gräns och fortsätter ”Nu varnar experter för att Syrien har blivit en arena där Israel och Iran utmanar varandra.”
Och även ur samma artikel: ”Dessutom finns det i fallet Syrien ännu en faktor som gör konflikten så komplex och svårlöst, och det är att den i grunden handlar om något mycket större än en diktator som vägrar kliva tillbaka. Det handlar om motsättningarna mellan islams två inriktningar, sunni och shia. Nu talar bedömare om att det som sker i Syrien är ett proxykrig, där utländska makter använder tredje part för att bekämpa varandra. Det handlar om kampen mellan det shiitiska Iran och det sunnimuslimska Saudiarabien. Slagfältet är Syrien.”
http://www.fokus.se/2013/05/inbordeskrig-utan-grans/
Krister