Charles Curran “In necessary matters, unity; in doubtful matters, freedom; in all things, charity.”

I juli i år hölls en konferens i Trent i Italien som samlade 600 moralteologer från hela världen med bla den katolske prästen och moralteologen  fader Charles Curran.

Idag skriver Charles Curran i National Catholic Reporter en artikel från konferensen under rubriken

”Vi kan inte stoppa huvet i sanden.”

“Moral theology today recognizes the role of social location as affecting all of us. We are finite individuals and are always limited because we exist in one space and culture and one particular time. We have become more conscious of this reality in the last few decades. We white Catholic moral theologians in the United States have rightly been criticized for our abysmal failure to recognize the evil of racism in our country and our church, and the consequent white privilege that we enjoy. Catholic feminists have reminded us of the patriarchy that continues to exist in our church and our society. Liberation theologians have recalled for us God’s preferential option for the poor and the need for this to be an important hermeneutic principle in Catholic social ethics. Thus the type of dialogue and interchange taking place in this meeting is important for Catholic moral theology.”

“We cannot put our heads in the sand. The present problems of priests’ pedophilia and its cover-up by bishops have made many recognize the need for change in our church. The reality is that many people have left the church not because of disagreements with basic areas of faith and Catholic eucharistic celebration, but often because of the issues mentioned above, as well as the pedophilia crisis. Our church today is in serious trouble, but I have to admit in light of the earlier emphasis on social location I am speaking primarily from the perspective of the church in Europe and in North America. But still, the problem today in these churches is great and has to be recognized and addressed. This problem is especially acute for women in our church.”

“An honest, open dialogue is required on the part of everyone in the church based on a mutual love for the church, a respect for all those engaging in the discussion, and a recognition of the essential roles in the church of the Holy Spirit, the hierarchical magisterium, theologians, and the sensus fidelium. We are all called to put flesh and blood on the ancient axiom, “In necessariis, unitas; in dubiis, libertas; in omnibus, caritas.” (“In necessary matters, unity; in doubtful matters, freedom; in all things, charity.”) “

http://ncronline.org/news/global/we-cannot-put-our-heads-sand

// Irène

PS För mig är fader Charles Curran en av vår tids absolut mest kloka och visa moralteologer. Han är en hjältemodig profet i vår tid som av dåvarande prefekten för Troskongregationen kardinal Ratzinger 1986 fråntogs sina rättigheter  att undervisa på katolskt  universitet.

Idag undervisar han på  Southern Methodist University i Dallas.

Charles Curran gjorde sig bla  känd för att offentligt ge uttryck för sin syn på preventivmedel som avvek från den som proklamerades i Humanae Vitae.

Läs intervju med Charles Curran från 2005 strax efter att kardinal Ratzinnger valts till påve.

”The papacy too must live out the reality of the pilgrim church. Yes, the pope and bishops have an official role in the church; but, as teachers in a pilgrim church, they must often learn the truth before they teach it.”

http://smu.edu/newsinfo/excerpts/curran-spring2005.html

På nedan stående länk går det att närmare läsa om turerna när vår tids inkvisitor kardinal Ratzinger tog sig an Charles Curran.

http://www.aaup.org/NR/rdonlyres/9CA4679F-7BC7-4AD7-BA37-0C1B00AEBAA1/0/CatholicUUSA.pdf

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 svar på Charles Curran “In necessary matters, unity; in doubtful matters, freedom; in all things, charity.”

  1. Irene Nordgren skriver:

    Fram till ca 1930 var synen på förbud mot preventivmedel enhetlig inom kristna kyrkor.
    1930 bröts trenden av anglikanska biskopar som menade att preventivmedel – kondom – var tillåtet ”i extrema fall”.

    1931 kom så Pius XI encyklika Casti Canubi som menade att äktenskapet enbart var till för man och kvinna i syfte att föröka sig enligt synen i Gamla Testamëntet.

    1968 kom Paul VI encyklika Humanae Vitae som luckrade upp synen på äktenskapet som enbart till för att mänskligheten skulle föröka sig.

    Många vackra ord om kärlek mellan man och kvinna stod att läsa i encyklikan men artificiella preventivmedel förbjöds.

    Naturlig familjeplanering NFP lanserades. Borde egentligen heta OFP – Onaturlig familjeplanering.

    Istället för att låta 40 års jubileet av Humanae Vitae 2008 passera förbi lite diskret hade påven Benedikt den dåliga smaken att uppmärksamma encyklikan och understryka dess giltighet. Artificiella preventivmedel otillåtna.

    P-medel en icke-fråga i västvärlden men fortfarande i våra dagar får Humane Vitae
    ödesdigra följder i tredje världen.

    Viktigt att framhålla att Gudsfolket inte överens med vår 83-årige celibatäre påve som utan erfarenhet från vare sig egen familj eller församlingsarbete sätter sig över sensus fidelium.

    Om något är synd i ordets bokstavliga bemärkelse så är det detta.

    Därför viktigt att här nämna Catholics for Choice, en inomkatolsk organisation som uttrycker vanliga katolikers syn IDAG på saker och ting som har med sex och samlevnad att göra.

    http://www.catholicsforchoice.org/

    // Irène

  2. John Stenung skriver:

    En grundläggande problemställning är väl att Rom inte tillåtter vuxna människor att tänka fritt

    och fatta egna beslut utifrån sin situation.

    Det är motbjudande att RKK inte vill fria människor-upplevelsen för min del är att det står i bjärt

    kontrast till evangeliets anda.

    Citatet som slutar-i allting kärlek-har jag upplevt mer konkret i Gammalkatolska Kyrkan så det är

    nog den som sammanfaller med mina ”livserfarenheter”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *