-
Länkar
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Irene Nordgren om Biskop Anders Arborelius ”Får jag frågan att bli påve säger jag ja”
- Irene Nordgren om Svar från biskop Anders
- Gunnar Eriksson om Svar från biskop Anders
- Charlotte 986300 Åkerlind om Svar från biskop Anders
- Charlotte Åkerlind om Öppet brev till biskop Anders
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: mars 25, 2018
Låt oss vägra splittring!
Vänner, jag var inte där, men när jag på Dominikansystrarnas hemsida läser Elisabeth Nordlanders predikan och de gemensamma förbönerna från den ekumeniska vespern i Marie Bebådelses kyrka blir jag ändå lite hoppfull och i ekumeniken får man inte ge upp. … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
3 kommentarer
3 svar till ”Låt oss vägra splittring!”
Gert
Det har nu gått 16 år sedan Gunnel Vallqvist kom ut med sin bok ”Vad väntar vi på egentligen?” där hon gör upp med den gängse katolska EXKLUDERANDE hållningen till måltidsgemenskap. Gunnel Vallqvist tar Jesu INKLUDERANDE hållning som exempel och skriver:
””Att sitta till bords med Jesus. Jag frapperades också allt starkare av den situation som möter i evangeliet : dels att det var just Jesu måltidsgemenskap med ”utomstående” som fariséer och skriftlärda chockerades av, dels att Jesus själv inte krävde några utförligare renlärighetsdeklarationer av människor för att etablera gemenskap med dem.” ”
Jag är såååååå trött på det katolska patriarkatets selektiva hållning till Jesus och hans liv och lära. Man tar bara det som passar för att kunna upprätthålla sina manliga privilegier …….
Jesus bröt ju hur mycket som helst mot sin samtids judiska vett-och etikett regler i sitt sociala vardagsumgänge – men det är inget som vår tids katolska manliga hierarki tycker är värt att ta ad notam…..
Ju äldre jag blir ju mer löjeväckande blir katolska präster som ska försöka övertyga sin samtid med resonemang typ ”måltidsgemenskap är målet inte medlet …..” eller alla krystade resonemang till varför inte katolska kyrkan kan viga kvinnor …..som om det vore en naturlag som med bästa vilja förblir lika omöjlig att ändra som tyngdlagen……
// Irène
Ja, Irene, jag håller helt med dig, med åren blir också jag alltmer otålig. Som väl är pratar väl hierarkin alltmer för döva öron, eller i dessa yttersta tider, för så pass konservativa öron så att de själva riskerar att stämplas som heretiker.
Vänner,
att vara trött på och otåliga har vi varit länge. Vad väntar vi på egentligen? På oss själva förstås!
Gert