-
Länkar
-
Senaste inläggen
- Vilka katolska predikanter – läs influencers – anser Stockholms katolska Stift ska stödjas och vilka ska motarbetas?
- Jesuiterna i Stockholm sätter upp vindskydd mot den Helige Ande
- Biskop Anders Arborelius i TV4 – Efter fem
- Göran Rosenberg ”Israel – det förlorade landet”
- Påve Franciskus 10 år på 10 min
Senaste kommentarer
- Charlotte Åkerlind om Vilka katolska predikanter – läs influencers – anser Stockholms katolska Stift ska stödjas och vilka ska motarbetas?
- Irene Nordgren om Biskop Anders Arborelius ”Får jag frågan att bli påve säger jag ja”
- Irene Nordgren om Svar från biskop Anders
- Gunnar Eriksson om Svar från biskop Anders
- Charlotte 986300 Åkerlind om Svar från biskop Anders
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: juni 10, 2013
Katolska Läroämbetet, akademisk frihet och synen på sex-och samlevnadsfrågor
Att jesuiten kardinal Bergoglio var radikal inom vissa områden och starkt konservativ inom andra områden som sex-och samlevnadsfrågor var ett välkänt faktum då han valdes till påve och tog sig namnet Franciskus. Nu har påvens jesuitmedbroder Peter Ryan SJ av … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
1 kommentar
Jesus, den underbare reformisten.
Amos Oz beskriver i sin självbiografi sin onkel prof. Joseph Klausner som skrev en uppmärksammad bok om Jesus ”den judiske moralisten par excellence”. Boken väckte ont blod både hos judar som kristna. De kristna menade att han av deras Frälsare … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
58 kommentarer
58 svar till ”Jesus, den underbare reformisten.”
Judendomen kan föra mig till Messias. Messias kan vara Jesus.
Eller Messias kan vara något förmer än ALLT vi i ord känner till.
Jag vet inte.
Agneta.
Du skriver:
”G-d för mig är så närvarande att jag aldrig skulle våga ge några subjektiva kännetecken eller ge några karaktärsdrag. Hur kan man det?
G-d kan vara än det ena o än det andra. Att säga att G-d är Kärlek är inte nog ty jag kan inte ge kännetecken på kärlek. Med visshet.”
Jag respekterar dig som jag alltid gjort därför att du följer ditt hjärta, men citaten ovan visar att du talar ett språk som jag inte längre förstår. Om ord som kärlek och närvaro inte har betydelser vi kan enas kring blir det omöjligt att kommunicera= göra något gemensamt. Själva semantiken har gått förlorad.
Motiven för den globala reformrörelsen står att finna i Namnet. Ett namn som står för rätt, rättfärdighet och rättvisa, för att rätten kommer att segra över orätten. Det står för en kärlek full av insikt och godhet. Och gudomlig närvaro.
”Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger. Och hans namn skall ge folken hopp.” Jesaja.
Ge mig en fast punkt och jag skall rubba världen. Arkimedes.
Samuel.
Visst kan jag säga att G-d är Kärlek men jag kan inte veta dess form.
Det vi tror vara ont kan vara gott i ett längre perspektiv. G-ds vägar är outgrundliga.
10 G-ds bud… är det kännetecken jag skulle kunna ge. Den är grunden för många religiösa riktningar o det västerländska samhället. Men samtidigt skulle humanisterna kunna komma fram till något liknande idag.
Vi kan göra det bästa utav det möjliga o i det göra något gemensamt o för den Andre, min nästa.
Det som för gruppen o människan blir och förblir i fred o god överlevnad istället för ofred o död …om det kan man mkt väl enas. Och samtala om som g-dstroende.
Om religioner ”bara” haft det som måtto skulle mycket ha varit bättre genom historien istället för att äga olika g-dsbilder som de använder som redskap mot varandra. Vi har något att lära av religion o kyrkohistorien o vi kan om vi vågar släppa taget om det ägandebehov av ”den rätta läran” ”den rätta g-den” skapa en värld där G-ds karaktär blir lika heligt hållet som våra egna hjärtan. Att bära Jerusalem så innerligt att vi kan vandra i glädje igenom alla hennes minnesmonument … den splittrade G-dens alla o olika delar.
Det finns ingen annan utväg för vår jord. Vi bär det ansvaret om vi ska tala om …tro.
Jag vet inte om det är möjligt att fortsätta samtalet du o jag…är det inte mer en språkfråga…precis som du säger ? Och om det är en språkfråga ja då är ALLT inkluderat. Det finns en risk att jag börjar tassa på tå för att inte såra din g-dsbild eller väcka din ilska. Eller? Ska fundera. Hoppas att du gör detsamma.
Agneta
Jag hörde i går ett rykte här i Lund att KG Hammar o Ann Heberlein o en miljöpartist skriver en gemensam bok där G-d av-objektifieras. Och att de tar upp samma frågor som jag brottas med öppet här…enligt detta rykte. Om jag har fel rätta mig…
Personen som berättade det menade också att det samtal vi för här liknar en hel del andra samtal som är på gång.
Hmmm
Agneta
Agneta,
Jag är ganska säker på att den här nya avhandlingen intresserar dig: ”American Dervish: Making Mevlevism in the United States of America” av Simon Sorgenfrei.
http://www.hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//modernitet-behover-inte-sta-mot-tradition-i-manniskors-religiosa-liv.cid1173703?print=true
Jag vill också tipsa dig om boken: ”Mystik och andlighet – kritiska perspektiv”, redaktör Simon Sorgenfrei.
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nybokommystikochandlighet.5.6881589d13ecf57f01e38.html
Jag hoppas att du finner din väg.
Inez
Tack Inez, o trevlig midsommardag!
Jag känner att jag går linbana över många olika vägar. I ena änden av linbanan är repet bundet vid en påle kallad ”Illusions”o i den andra måtte G-d hålla i för än har jag inte fallit ner.
Naturligtvis är det mycket säkrare att gå på en bred asfalterad väg eller en liten trygg väg än att sväva osäkert i luften o låta vindar styra dansen på linan. Men jag föreställer mig att däruppe vinglar många fler än jag och det är lika komiskt som kärt att se på varandra däruppe i atmosfären.
” Dagligen möts vi av förenklade och ibland fördomsfulla bilder av vad det innebär att vara religiös enligt den ena eller andra traditionen. Genom att tydligare se till komplexiteten och kreativiteten i individers religiositet kan vi undvika vanliga stereotyper som kan leda till främlingsrädsla och motsättningar”. hämtad ur länken Simon Sorgenfri du gav.
Jag tror att uppgiften att skapa förståelse o fred mellan judar o kristna o muslimer är något vi måste börja med här o nu med oss själva. Ett idogt, envist o krävande arbete i ett ständigt varmt välkomnande. Lära oss blunda o svälja när föreställningar från olika håll vill sticka hål i den bägare som bär vårt gemensamma vatten o envist vara välkomnande.
Jag såg alldeles nyligen filmen ”Lore” om flyende barn till nazistföräldrar som mördat judar, en oerhört stark film. Stark därför att den ger tillfällen då man ser frö till försoning i barnen o deras judiske unge vän o räddare.
Det går. Det går an. Det ska gå.
”Det är en begreppshistorisk genomgång av mystik, andlighet och esoterism där jag försöker spåra hur man använt dessa begrepp i olika tider och grupper. Från att länge ha varit ett skällsord för kristna heretiker kan man se hur mystik, sedan renässansen och speciellt efter upplysningen utvecklats till ett positivt uttryck för människors individuella och ofta känslobetonade förhållande till gud eller det heliga. På ett liknande sätt har andlighet gått från att vara en egenskap hos gud, till att bli en mänsklig egenskap.” (citat Sorgenfri-länk)
Det ligger en verklig skönhet i att du som god kristen kan önska mig en variant av ev. god kristen …min väg …om den nu inte alltid varit funnen… o att vi kan samtala utifrån att önska varandra den lycka som det innebär att vara troende.
När vi började detta Forum för snart 10 år sedan haglade det sarkasm över oss. En elak, arrogant, uppblåst o oerhört ointressant katolsk ”tro” visade sitt fula tryne. Så är det inte idag. Kanske beror detta på att kyrkan under dessa 10 år fått stå med byxan ner eller så har tiden förändrats.
Eller… mkt viktigt… har fler vågat sig ut o tala med oss… kanske tom några fler lindansare syns i atmosfären.
Det som haglade som sarkasm över oss skribenter var lite olika. När man skulle genera mig offentligt..vilket man hoppades på…så var det att jag inte kunde min katekes, inte var logisk, inte katolskt bildad o framförallt tillhörde jag flum-flum. Detta att andlighet blir som Sorgenfri nämner en mänsklig egenskap är ju något som man borde bejaka fullt ut i det man önskar en bättre värld. En värld som lyssnar. Jag förmodar att andligheten hos gemene man är ett hot för den religiösa Institutionen eftersom makt o pengar tappar folk o fotfäste.
Vad tänker ni… har detta ämne gett er infallsvinklar?…. kan Jesus vara den judiske reformisten, den muslimske profeten o kristen G-d? Kan Jesus vara en mänsklig egenskap?
Agneta
Samuel,
Dessa axplock skriver jag ned speciellt till dig.
Professor Larry W. Hurtado är en internationellt ledande forskare i Nya Testamentet och han har särskilt fördjupat sig i hur Jesus blev gudomlig och Kristus för de första kristna. LH menar att tron på Jesus som Gud framträdde snarare tidigt och explosivt än som en långsam utvecklingsprocess. Här är en kort video där han berättar om sin forskning:
http://youtu.be/pLeXpSCLrD8
Om du tyckte att ämnet var givande kan du se en något längre video här:
http://www.wesleyministrynetwork.com/Video_dj.asp
Du kan läsa artikeln: “Resurrection-Faith and the Historical Jesus” här:
http://larryhurtado.files.wordpress.com/2010/07/jshj_011_01_03_hurtado.pdf
LH: s bok: “Lord Jesus Christ: Devotion to Jesus in Earliest Christianity” (2003), räknas redan som ett standardverk. Läs bokförlagets presentation här:
http://www.eerdmans.com/Products/3167/lord-jesus-christ.aspx
Jag hoppas att du får någon nytta och glädje av materialet.
Inez
Tack, Inez!
Hur Hurtado har lyckats undgå att registrera på min radar är en gåta. Han skriver ju i samma gedigna tradition som N.T. Wright. En annan läsvärd britt är John Polkinghorne. De förenar det bästa av akademisk stringens och biblisk insikt.
Tack också för Jonathan Sacks-citatet som förenar unique med universalitet:
By being what only I can be, I give humanity what only I can give. It is my uniqueness that allows me to contribute something unique to the universal heritage of humankind.
Tack för omtanken.
Samuel.