-
Länkar
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Irene Nordgren om Hbtqi-frågan i olika kyrkor
- Charlotte Åkerlind om Vilka katolska predikanter – läs influencers – anser Stockholms katolska Stift ska stödjas och vilka ska motarbetas?
- Irene Nordgren om Biskop Anders Arborelius ”Får jag frågan att bli påve säger jag ja”
- Irene Nordgren om Svar från biskop Anders
- Gunnar Eriksson om Svar från biskop Anders
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: mars 6, 2010
Hans Küng versus Robert Zollitsch, ordförande i tyska biskopskonferensen.
I veckans The Tablet 6 mars finns en artikel skriven av Fr Hans Küng President of the Global Ethic Foundation och professor emeritus vid Tübingens Universitet , Tyskland. Här min översättning och resumé. ****************************************************************************** ”Mot celibat” Rapporterna om sexuella övergrepp … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
27 kommentarer
27 svar till ”Hans Küng versus Robert Zollitsch, ordförande i tyska biskopskonferensen.”
Iréne,
Jag har skrivit det förr, pedofiler dra till miljöer där det finns barn. Katolska kyrkans strategi att tysta ner alla oegentligheter har dock säkert gjort den extra tilltalande ur pedofilens synvinkel.
I går stod det i tidningen om en prostitutionshärva med homosexuella män i Vatikanens kör om jag inte minns fel. Är det extremt många homosexuella män som blir präster i KK och i så fall varför?
Skulle färre homosexuella bli präster om celibatet upphävdes? Vore det bra? Kanske, det kan inte vara lyckat att så många av KK:s ledare är män som undertrycker sin sexualitet.
/Anneli
Anneli
”Är det extremt många homosexuella män som blir präster i KK och i så fall varför?”
Om jag får spekulera så tror jag att katolska kyrkans syn på homosexualitet överhuvudtaget slår tillbaka på kyrkan själv.
Om kyrkan i sin lära förkunnar HS som synd mm mm och i sin katekes anbefaller ”medlidande” med HS etc så är det ju inte svårt att föreställa sig hur katolska pojkar i tonåren har känt sig om de upptäckt att de är HS. Och detta under sekler. Vad göra? Inte kunna gifta sig. Eller gifta sig som kamoflage. Ett sätt att hantera HS kan ha varit att bli katolsk präst. Göra DYGD av nödvändighet brukar dock inte bli bra.
Så kat kyrkan måste SYNDBEFRIA HS och göra celibatet FRIVILLIGT. Först då får katolska HS män samma valmöjligheter att välja som heteromän vilket vore till gagn för kyrkan.
Naturligtvis ska prästämbetet inom kat kyrkan öppnas också för kvinnor oavsett sexuell läggning.
Kanske är alla skandalerna som nu uppenbaras och SKAKAR om Vatikanen det som behövs för att en RADIKAL förändring ska ske.
Jag ryser när jag tänker på att vår nuvarande påve som fd prefekt av Troskongregationen har känt till de flesta övergreppen som skett inom katolska kyrkan
under ett kvarts sekel. Och att han med sin stora kunskap om vad som pågått under ytan hållt GOD MIN som påve är SKANDAL.
// Irène
Det bästa och minst smärtsamma för katolska kyrkan i dagens läge vore om påven avgick frivilligt.
Smärtsamt att inse vilket OSUNT ROLLSPEL som pågår i Vatikanen.
Att Ratzinger från den ena dagen går från rollen att vara prefekt för Troskongregationen till rollen att vara påve är dömt att misslyckas.
Som om inte maktsfärerna redan tidigare var alldeles för hopklibbade inom katolska kyrkan.
// Irène
Riksrätt finns och används i flera stater, senast och mest känt i USA mot sittande presidenten Bill Clinton.
Institutet ”riksrätt” inspirerades av Montesquieus maktfördelningslära, även Sverige har haft det mot höga befattningshavare innan det avskaffades 1974 efter att inte ha använts på 120 år.
Min undran är om kanoniska lagen i moderniserad form och/eller om staten Vatikanen har denna prövningsmöjlighet? Om Tyskland kan tillämpa det för att pröva även kyrkliga befattningshavare?
Någon som vet?
Krister
Irène,
Ja, jag tycker också det är mycket smärtsamt med detta osunda rollspel.
Självklart borde påven tillsammans med berörda tyska biskopar erkänna sin stora delaktighet i döljandet av sexuella övergrepp samt gå med på en polisutredning.
Att dölja kriminella handlingar borde i sig självt vara kriminellt, men i Tyskland lär det inte vara lag på att anmäla misstanke om brott.
Ärkebiskop Zollitsch motsäger sig en polisundersökning av brotten då han är rädd att detta skulle skada (hota) de tyska katolikernas tro (”shaking their faith and threatening their capacity to trust in God.” ) Men det är ju absurt – tänker han inte på att det är ännu skadligare för tilliten till kyrkan att försöka dölja sanningen. Vi alla lider med brottsoffren.
”According to reports in the German media, Zollitsch phoned German Chancellor Angela Merkel to object, calling the comments by Leutheusser-Schnarrenberger the “gravest attack” on the Catholic church by a public official in decades. A Merkel spokesperson later said the government “does not doubt the commitment of the church to investigate sexual abuse of children by priests and to prevent it recurring,” but Leutheusser-Schnarrenberger continued to insist on greater cooperation with the police.
Leutheusser-Schnarrenberger also said she would meet with Zollitsch to discuss the situation.”
(”*Pope Benedict XVI served as archbishop of Munich from October 1977 to February 1982 — within the arc of time that some of the alleged abuse is believed to have occurred.)
Ja, med tanke på vad allt de utsatta människorna får utstå kan jag bara säga:
jag hoppas att till slut en ordentlig utredning utmynnar i något gott!
http://www.thetablet.co.uk/article/14392
P.S. Krister, intressant fråga om riksrätten…
Elisabet
Ja, allt detta är någonting fruktansvärt som borde leda till hårda straff för såväl utövarna som de personer som aktivt sökt dölja brotten.
Att celibatet skulle vara orsaken anser jag dock inte. Det är biskoparnas (de egentliga prästerna) usla ledarskap som är grunden till dessa och andra missförhållanden. Med en disciplinär och strikt attityd till dessa perversiteter skulle mycket ha kunnat lösts på ett tidigt stadium. Biskoparna borde innan de utses fått genomföra Boot Camp-övningar så att blir som pansaröverstar istället för alla dessa känslopjunkare.
Även i Sverige har förekommit och förekommer sodomit- och pederast-präster. Det sorgliga är att diskretion är en yrkesskada OCH att församlingsmedlemmarna är så lojt lojala. (Ex.vis. finns det i Sverige historier: kyrkoherdar, monsignores, rektorer.)
Naturligtvis är det viktigt att rykten inte får florera. Men biskoparna måste vara proaktiva och drakoniska som grythundar för att sanera sin flock.
Ja, detta är någonting fruktansvärt som borde leda till hårda straff för såväl utövarna som de personer som aktivt sökt dölja brotten.
Torbjörn,
Jag tror inte alls som du på fysiskt hårda straff.
Gärna hårda straff men absolut utan fysiskt våld; det borde vara tillräckligt straff med avstängning från tjänst och ett överlämnande till de offentliga rättsmyndigheterna. Det senare är viktigt.
I förebyggande syfte: Mer koll på personer som antas till tjänst, utbildning etc och diskussioner kring vad man antar är orsaken samt förslag till åtgärder därefter.
Ja, att det förekommit i Sverige är nog inte så okänt, och yrkesskadan diskretion som du nämner kan vara mycket stor överallt i kyrkliga sammanhang, liksom rädslan hos brottsoffren.
Elisabet
Vi är alla överens om att inte är bra med pedofiler som präster och anställda i Katolska kyrkan, att det inte är bra att försöka dölja det och att man måste göra något åt det. Strålande!
Men jag håller inte med Torbjörn om att prästerna behöver någon slags militär bestraffning utan håller med Elisabeth om att man måste undvika att få in dem i kyrkan alls och ha rutiner för att snabbt upptäcka dem.
Iréne,
Du kan säkert ha rätt i att katolska homosexuella män kan tycka att det bästa de kan göra av sitt liv är att blir präster. Men borde inte de som har kontakt med prästkandidaterna upptäcka dem som inte har en riktigt kallelse?!
/Anneli
Påven är naken, höll jag på att säga.
Men nu ser jag att han har skor på sig.
Röda Pradaskor.
// Irène
Anneli
”en riktigt kallelse”
Vad innebär då det ?
Om jag ska vara inte bara lite elak utan mycket elak så besvarar jag den frågan genom att säga att en ”riktig kallelse” till präst inom katolska kyrkan avgörs främst av graden av dokumenterat motstånd till kvinnliga präster.
Så länge katolska kyrkan vidhåller att HS är synd och kvinnliga präster den största katastrof som tänkas kan så länge håller prästbristen i sig och det är BRISTEN som gör att man tager vad man haver. Olämpliga såväl hetero-som homosexuella män slinker igenom.
// Irène
Irène,
Vi har förstått att du ogillar (minst sagt) den Helige fadern, men litet mått på din arrogans vore väl passande?
– Hur kan du tro att Kyrkan skulle kunna ändra sin syn på sodomi och homofili?
– Och hur kan du tro att det skulle ändra ett jota på problemet med pederast-prästerna?
– Och vad löser kvinnliga prästinnor?
– Är du ovetande om att det bland kvinnor också finns perversa brottslingar – kvinnor som ”experimenterar” med småpojkar och småflickor? (Även om män är mycket överrepresenterade.)
Elisabet,
Fysiska straff? Jo, jag är reaktionär nog att anse att dessa vore av godo, även dödsstraff. Människan är kropp och själ – en helhet som måste tuktas och späkas.
Boot Camp? Det har ingenting med straff att göra. Det är tuffa övningar som skapar ledare.
Hörru du Torbjörn.
”Boot Camp? Det har ingenting med straff att göra. Det är tuffa övningar som skapar ledare.”
Det är rent löjeväckande att just du som är så YNKLIGT jättefeg så du måste GÖMMA dig bakom ett otal olika signaturer ska komma här och snacka om ”tuffa övningar”.
// Irène
Elisabeth
Du skriver
”Men det är ju absurt – tänker han inte på att det är ännu skadligare för tilliten till kyrkan att försöka dölja sanningen.”
Absurt är ordet som ofta kommer till pass i dessa dagar.
// Irène
Irène,
Jo, det är sant: jag är liten och feg. Jag kallar det visserligen: försiktig och ansvarstagande fembarnsfar.
Varför diskuterar du så sällan dina interlokutörers argument? Istället blir det något i stil med: ”Hurru, nu får du faktiskt…”. Din hätskhet är ett problem för dessa samtal. Har du inte själv undrat var den kommer från?
Försök fokusera på samtalets innehåll, rationella argument och motargument.
Torbjörn
”Försök fokusera” på att låta bli att tilltala mig vare sig med frågor, påståenden eller kommentarer.
// Irène
Anneli frågar om inte de som har hand om prästkandidaterna borde se om de har en verklig kallelse eller ej. När det finns få kandidater kanske man väljer att blunda.
Jag tycker precis som när det gäller äktenskaplig otrohet…lögnen är värst. De präster som väljer att ljuga för församlingsmedlemmar eller myndigheter är inga lämpliga präster.
Påven får sälja sina Pradaskor om kyrkan delar ut lön till de präster som har familj. Det är inte helt fel. Lärjungaskapet förde med sig ett fattigdomslöfte enligt vår Herre.
Irène,
Betydelsen av ditt senaste inlägg kan man inte ta miste på. ”Håll käften och stick”, skulle man kunna uttrycka det också.
Ett äkta öppet sinne: liberalt, tolerant, fördomsfritt… med ett omisskännerligt hätskt tilltal.
Torbjörn,
Signaturer är för fegisar, man ska kunna stå för sina åsikter. Men jag gör ett undantag när det gäller dig, med tanke på att du har fru och fem barn. De ska inte behöva skämmas över sin make/fars åsikter. Men nöj dig med en signatur!
Maria och Irène,
Jo, ni har nog tyvärr rätt i att man inte är så noga vid urvalet av prästkanditater. När jag tänker på saken så är är de olämpliga personer som blir präster ett större problem än prästbristen i sig.
/Anneli
Anneli,
Ytterligare ett liberalt, tolerant, fördomsfritt sinnelag… med hätskt tilltal.
Vad är det som upprör era sinnen? (Att det finns nu levande personer med omoderna åsikter???)
Varför vill ni så gärna av-signaturifiera mig? Berätta!
Moderators kommentar:
Vi ansvariga för denna blogg har accepterat att kommentarer skrivs under signatur,
med uppgivande av en e-adress som kan användas av moderator för att kontrollera äktheten av relation signatur-e-adress. Signaturen Torbjörn har sedan 4 dec 2009 varit kopplad till tre olika e-adresser och IP-nummer, visar mina efterforskningar. Inget förbjudet i det men jag kommer nu att från min egen e-adress skicka en förfrågan till de adresser som Torbjörn har uppgivit, och jag förväntar mig då ett besvarande om dessa adresser giltighet.
Sedan vill jag inte ha fler tillvitningar på boggen om feghet etc för att en person valt att använda signatur. Det blir brist på respekt för det bloggägarna valt skall gälla, liksom övriga Skribentregler. Önskan om mer öppenhet etc får självklart gärna uttryckas, men alla må hålla sig till i första hand det som man uppfattar som sakargument i pågående samtal.
Någon ordning samt respekt för och ömsesidig hövlighet mot varandra må råda på bloggen.
Krister Janzon
skribent på och moderator för KV Blogg
Tack för det!
Torbjörn,
Men ropa bara inte hej innan du är över bäcken.
Jag vill ha tillfredställande svar till mig på det mejl jag strax skickar dig.
Och önskar färre ironier och gliringer från din sida i samtalen, betänk det som
Skribentreglerna säger. Och jag vill inte ha vidare kommentarer om denna punkt från dig på bloggen, det räcker mer än nog med detta ”Tack för det!”, vare sig det var på allvar eller någon form av ironi eller triumf gentemot andra.
Slut, punkt, stopp som militären säger.
Krister Janzon
moderator
Krister
Vi må ha olika uppfattningar om respekt och signaturer.
Jag känner att jag måste ta Anneli och mig själv i försvar.
Generellt accepterar jag signaturer men i fallet ”Torbjörn” tappar jag all respekt. Tyvärr !
Det är inte signaturen i sig som är orsak till detta.
Jag har helt enkelt en oförmåga att stå ut med en person (personer) som väljer en plats som KV blogg att STÄNDIGT återkomma till för att under OLIKA ANONYMA signaturer på ett REPETATIVT sätt plädera för en kyrka som mer liknar en militär förvarsmakt.
// Irène
Irène,
OK för det, men jag anser inte att du behöver försvara er inför vad jag skrivit. Var och en får väl granska sig, och jag har inte försvarat Torbjörn, jag har skrivit om de kopplingar mellan anklagelser om feghet och användande av signatur, som ni skrivit. Måhända dåligt uttryckt av er och att ni menade sådana saker som du skrivit nu.
Och frågan om T använt olika anonyma signaturer är nog inte så lättutredd som du antyder. Det får vi i så fall utreda utanför bloggen, genom det som vi tre skribenter kan se. Och frågan om kyrkan som liknande en militär försvarsmakt är kanske smaklöst skrivet om, men må vara en persons tillåtna åsikt. Om du inte står ut med en person, så varför inte låta bli att svara på allt som personen säger på bloggen? Alla har vi ju en tendens till att upprepa våra käpphästar, jag nu till exempel som inte så ofta klagande moderator. Kan du och jag nu sätta punkt för detta ärende på bloggen, vi har ju alla möjligheter att ta upp det på annat sätt?
Krister
Krister och Iréne,
Jag tror att det vore bra om man gick in i ett tidigare skede mot t.ex. signaturen Torbjörn. Han har skrivit rätt många kommentarer som är på eller över gränsen för vad som är acceptabelt anser jag och uppenbarligen också Irène. Men visst är det dumt att tappa tålamodet på honom, det håller jag med om. Det största skadan är dock att man kommer bort från det ursprungliga ämnet.
/Anneli
Torbjörn,
Det är inte att dina åsikter är gammalmodiga jag vänder mig mot. Däremot kommentarer som ”Biskoparna borde innan de utses fått genomföra Boot Camp-övningar så att blir som pansaröverstar istället för alla dessa känslopjunkare.”
Det vill säga din syn på hur den kristna tron som ju bygger på kärleken till Gud och sin nästa ska levas och också hur man löser problemen med pedofiler.
Dessutom vad har allt detta med celibatet för präster och de problem som Hans Küng ser med det att göra? Celibatet förefaller leda till prästbrist och till att fel personer blir präster och i sin tur knyter olämpliga lekmän till sig. En del personer i pedofilhärvorna har ju varit lekmän anställda av KK. Stora problem som verkligen behöver diskuteras och inte plåttras bort.
/Anneli
Anneli,
Det är alltid lätt att vara efterklok, du vet inte heller i vilken utsträckning skribenterna faktiskt kontinuerligt har haft uppe frågan om olika kommentarers publicerande. Det har vi haft, så måste det rimligen vara på en blogg som denna.
För övrigt anser jag att många fler än Torbjörns kommentarer har passerat den gräns visavi värdeomdömen och påståenden om både närvarande och frånvarande personer som jag tycker borde råda.
Flera av Irènes och dina, även mina egna. Och detta inte sagt för att försvara Torbjörn eller mig själv. Nu skulle jag önska att denna fråga är slutdiskuterad på bloggen. Det blir lätt en metafråga som inte har här att göra, kommer bl a från ämnet som du skriver.
Vill sluta med att säga att jag fått ett rimligt bekräftelsemejl från signaturen Torbjörn, jag ser inget formellt att ifrågasätta där.
Krister Janzon
moderator